Vad är glutenintolerans?
Glutenintolerans, även kallat celiaki, innebär att immunförsvaret reagerar mot gluten så att tarmluddet skadas, vilket försämrar upptaget av näring. Vanliga symtom är magbesvär, trötthet och påverkan på barnets tillväxt.
Celiaki är vanligare hos barn med andra autoimmuna tillstånd (såsom typ 1-diabetes) och vid vissa syndrom, samt om sjukdomen finns i familjen. En person med celiaki måste äta glutenfri kost hela livet.
Hur visar sig glutenintolerans hos barn?
Symtomen kan vara tydliga – men många barn har få eller otydliga tecken. Vanliga tecken är magbesvär såsom:
Andra symtom kan vara:
- Barnet växer inte som förväntat
- Näringsbrist (järnbrist är vanligast)
- Trötthet
- Nedstämdhet
- Försenad pubertet
- Sår och blåsor i munnen
Yngre barn kan få tunna armar och ben och svullen mage, men det är ovanligt.

Vad gör jag om jag misstänker att mitt barn har celiaki?
Att barn har problem med magen kan ha många saker och behöver inte bero på celiaki. Kontakta din vårdcentral om du misstänker att ditt barn är glutenintolerant.
Vid ett läkarbesök får du och barnet berätta om besvären och hur länge de har pågått. Läkaren gör en kroppslig undersökning och tar vanligtvis blodprover för att kontrollera om det finns tecken som talar för celiaki. Om proven visar avvikande värden, eller om misstanken om celiaki är stark, brukar barnet remitteras vidare till en barnläkarmottagning för fortsatt utredning.
För att säkert kunna ställa diagnosen behöver man ofta ta ett vävnadsprov från tunntarmen. Provet tas i samband med en undersökning som kallas gastroskopi, där en tunn slang förs ner via munnen till mag-tarmkanalen. Undersökningen sker när barnet är sövt. Proverna analyseras sedan i mikroskop för att se om tarmluddet i tunntarmen är skadat – vilket är ett tydligt kännetecken vid celiaki.
Det är mycket viktigt att barnet fortsätter att äta mat som innehåller gluten fram till dess att alla prover är tagna. Om gluten utesluts för tidigt kan resultatet bli missvisande, både vid blodprov och vid tunntarmsbiopsi.
Svar på blodproverna kommer oftast inom ungefär en vecka. Resultaten från en tunntarmsbiopsi tar längre tid och brukar vara klara efter cirka fyra till åtta veckor.

Hur behandlas celiaki hos barn?
När barnet har diagnostiserats med celiaki behöver ni helt utesluta gluten ur barnets kost. Det innebär att barnet behöver äta en strikt glutenfri kost, utan gluten från vete, råg och korn. Celiaki är en livslång sjukdom som inte går över, och därför behöver glutenfri mat vara en permanent del av vardagen.
Glutenfri mat låter tarmen läka
När barnet slutar äta gluten börjar tunntarmen läka, oftast inom några månader. Många barn mår bättre ganska snabbt och symtomen kan minska redan innan tarmen har läkt helt. För de flesta försvinner besvären helt när kosten fungerar som den ska, men vissa kan ha kvar magbesvär som beror på känslig tarm snarare än själva celiakin.
Dietist kan hjälpa till
Efter diagnosen får ni träffa en dietist som är specialiserad på kost vid celiaki. Dietisten ger råd om vilka livsmedel som är säkra, vad som ska undvikas och hur barnet kan få i sig all näring som behövs. Kontakten med dietist följer ofta barnet under uppväxten och anpassas efter ålder och livssituation.
Viktigt att fortsätta med glutenfritt
Det är viktigt att den mat barnet äter är glutenfri. Om barnet råkar få i sig en liten mängd gluten vid något enstaka tillfälle är det inte farligt, det tillfället leder inte till bestående skador.
Däremot gör även små mängder gluten skada på tarmslemhinnan om barnet får i sig det regelbundet. Skadan sker även om inga tydliga symtom märks. Därför är det viktigt att både vuxna och barn lär sig om glutenfri mat, självklart anpassat efter barnets ålder.
Följ upp hos vården
Efter diagnosen kallas barnet till regelbundna uppföljningar inom vården. Det första återbesöket sker oftast några månader efter diagnos, och därefter vanligtvis med ett till två års mellanrum men det varierar mellan regionerna. Vid besöken följs barnets tillväxt och ibland tas blodprover.

Vad kan jag göra som förälder?
Som förälder till ett barn med celiaki är det helt naturligt att känna sig orolig. Att helt plötsligt behöva ställa om kost och livsstil känns utmanande för många. Här är några tips för dig som förälder.
- Var uppmärksam på symtom – men undvik kostförändring innan provtagning. Om du misstänker celiaki, boka tid i primärvården (VC/BUMM). Under tiden: fortsätt ge barnet gluten i kost som vanligt.
- Följ vårdens remissvägar. Barn med misstänkt celiaki remitteras normalt till barnklinik eller barngastroenterologi för diagnos, dietistkontakt och planerad uppföljning.
- Lär dig glutenfri kost – tillsammans med barnet. Efter diagnos får ni stöd att hitta naturligt glutenfria livsmedel (ris, majs, potatis, bovete, quinoa) och säkra specialprodukter. Läs innehållsdeklarationer noggrant och se upp för dolda källor till gluten. Dietiststöd ingår ofta i uppföljningen för att säkerställa att barnet får i sig tillräckligt med fiber, järn, folat, D-vitamin och kalcium.
- Informera skola och förskola. Många kommuner och skolrestauranger har rutiner för specialkost – be om skriftlig bekräftelse och säker hantering för att undvika korskontaminering.
- Håll koll på tillväxt och energi. Trötthet och bristsymtom brukar avta efter att kosten lagts om. Men var uppmärksam och kontakta vården om ditt barn har dåligt med energi eller inte växer som hen ska.
- Tänk helhetshälsa. Barn med celiaki kan ha ökad risk för vissa brister och åkommor. Regelbunden vårdkontakt minskar risken för följdsjukdomar som benskörhet vid obehandlad sjukdom.