Diabetes typ 1, insulinberoende diabetes, beror på bristande insulinproduktion. I Sverige insjuknar omkring 1800 personer varje år, hälften av dessa är barn. Typ 1 diabetes kan drabba vem som helst, 9 av 10 som insjuknar har ingen nära släktning med typ 1-diabetes.
Diabetes typ 1 är en så kallad autoimmun sjukdom. Med det menas att kroppen har börjat angripa sig själv. Vid typ 1 diabetes angriper immunförsvaret kroppens egna betaceller, vilket gör att de förstörs och inte längre kan producera insulin.
Orsaken till detta är inte helt klarlagd. Troligtvis beror det på flera faktorer, vilket kan vara bland annat yttre faktorer, virusinfektion och arv. Typ 1 och typ 2 diabetes är två olika sjukdomar som båda påverkar vår förmåga att reglera kroppens blodsockernivåer.
Typ 1 diabetes innebär insulinbrist och den primära behandlingen består av tillförsel av insulin. Behandlingen skall starta så fort diagnos är fastställd. Insulin hjälper kroppens celler att ta upp kolhydrater (socker), näring. Utan insulin stannar kolhydraterna ute i blodbanan, med högt blodsocker till följd.
Sjukdomen utvecklas relativt snabbt, från några dagar till några veckor.
Direktverkande insulin (exempelvis Fiasp, NovoRapid, Humalog) som används för att reglera blodsockret i samband med måltid. Dessa används även i insulinpumpar med kontinuerlig tillförsel.
Medellångverkande och långverkande insulin (exempelvis Lantus, Abasaglar, Toujeo) används för att hålla blodsockret på en jämn nivå över hela dagen. Dessa tas oftast en eller två gånger per dag och kombineras med direktverkande insulin vid måltid.
Insuliner kan se lite olika ut, vissa är klara vätskor, andra är mer grumliga. Det är viktigt att hantera ampullen eller pennan enligt vad som står i bipacksedeln. Vissa ska rullas före användning, andra ska vändas, och en del har andra anvisningar.
Gemensamt för samtliga insuliner är att dessa ska kylförvaras fram till att de börjar användas. Hållbarheten är sedan normalt fyra veckor i rumstemperatur. Insulin är generellt mer känsligt för kyla (minusgrader), än för värme. Dock bör inte insulin ligga i direkt solljus.
Insulinpump är något som blir mer och mer vanligt, framförallt för små barn som kan få pump redan från sjukdomsdebut. Pump innebär inte nödvändigtvis ett lägre/bättre långtidssocker, men den ökar ofta livskvalitén för individen.
För att få en insulinpump som vuxen behöver man vanligtvis ha använt insulinpennor under minst sex månader, ofta med ett icke optimalt resultat på blodsockret. Man behöver också ha utbildning kring pumpen och möjlighet att sköta den på ett bra sätt.
Det finns än så länge inget botemedel mot diabetes. Varje år får dock ett fåtal individer med problematisk diabetes en transplantation av så kallade langerhanska cellöar som gör att kroppen kan tillverka eget insulin igen.
Dessa personer kan ofta bli av med sitt insulinbehov. Dock finns det begränsad tillgång till organ/celler vilket gör att antalet transplantationer är få. Forskning pågår för att kunna framställa insulinproducerande celler i laboratorium vilket skulle möjliggöra för fler patienter att få egen insulinproduktion.
Som typ 1 är det viktigt att röra på sig. Regelbunden fysisk aktivitet hjälper kroppen att ta upp glukos. Motion ger ökad insulinkänslighet vilket betyder att behovet av insulin minskar. Ett förhöjt blodtryck hos en typ 1 ger kraftigt ökad risk för diabeteskomplikationer i ögon, njurar, hjärta med mera. Fysisk aktivitet kan hjälpa till att bibehålla ett normalt blodtryck.
Som typ 1 vinner du mycket på att sluta röka. Rökning innebär en lägre känslighet för insulin vilket innebär att du behöver en större mängd insulin för att hålla ner blodsockret. Vid rökstopp återställs insulinkänsligheten efter ca 8 veckor.
Risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom är högre om du är typ 1. Är du även rökare fördubblas den risken. Rökning ökar även risken för andra diabeteskomplikationer så som synskador, njursvikt och nervskador. Det ger även ökad risk för svårläkta sår i värsta fall amputation då rökning påverkar blodflöde och känsel.
