En bebis sitter i en barnstol och blir matad.

Mjölkproteinallergi hos bebis

Upplever du att ditt barn reagerar på komjölk eller bröstmjölksersättning som är baserad på komjölk? Ta kontakt med din vårdcentral. Är ditt barn diagnoserat med mjölkproteinallergi så är det viktigt att barnet inte får i sig de mjölkproteiner som barnet är allergisk mot. Hos oss hittar du komjölksersättning för barn med mjölkproteinallergi.

I den här artikeln tittar vi närmare på vad mjölkproteinallergi är för något, vad skillnaden mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans är och vad du kan göra för att dämpa besvären.

Vad är mjölkproteinallergi?

I komjölk finns det olika proteiner. Mjölkproteinallergi, eller komjölksallergi, betyder att du är allergisk mot antingen ett eller flera proteiner som finns i mjölken. Vanligast ses denna typ av allergi hos barn under 1 år och oftast försvinner allergin när barnet blir äldre, men den kan också finnas kvar vid vuxen ålder.

Två typer av mjölkproteinallergi

Mjölkproteinallergi kan delas in i två gruppen. Den ena kallas IgE-förmedlad allergi (immunglobulin E) och icke IgE-förmedlad allergi. Båda typerna är lika vanliga och de skiljer sig genom att de visar symtom olika snabbt.

Vid IgE-förmedlad allergi kommer oftast symtomen snabbt och vanligtvis inom en timme efter måltid och ibland under tiden barnet äter. Vid icke IgE-förmedlad allergi visar sig första symtomen vanligtvis från några timmar upp till några dagar.

Vilka är symtomen för mjölkproteinallergi hos bebis

Allergin upptäcks ofta när barnet slutar amma och börjar få i sig mat eller dryck som innehåller mjölk från ko, som exempelvis bröstmjölksersättning eller välling som är baserad på komjölk. Symtomen brukar komma från magen och huden och barnet kan reagera på proteinet från första gången hen får i sig komjölk.

Det är vanligt att barnet får flera olika symtom samtidigt, som inkluderar utslag från huden, symtom från magen och tarmar och vid svåra fall kan barnet få symtom från luftvägarna. Ibland kan barnet få röda, irriterade ögon på grund av direktkontakt. Det kan hända om barnet har fått mjölk på sina händer och sedan tar sig i ögonen.

Hudutslag vid mjölkproteinallergi kan inkludera:

●     Eksem

●     Nässelutslag

 

Symtom från mage och tarm:

●     Barnet får kräkningar, diarré eller ont i magen.

●     Barnet kan tappa sin aptit och inte vilja äta.

●     Barnet kan ha svårt att gå upp i vikt.

●     Det kan synas blod i barnets bajs.

 

Symtom från luftvägar vid svår mjölkproteinallergi:

●     Stark sjukdomskänsla som kan märkas av att barnet exempelvis kan hamna i chock.

●     Barnet kan få svårt att andas.

●     Snuva och hosta .

●     Astma .

Om du misstänker att din bebis kan ha mjölkproteinallergi bör du kontakta en barnläkarmottagning eller vårdcentral för vidare bedömning och rådgivning.

Om ditt barn får en stark reaktion och har svårt att andas, får svåra kräkningar eller blir extrem trött bör du ringa 112 för akutvård. Gäller även om barnet blir blekt och allmäntillståndet försämras kraftigt.

Vad är skillnaden mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans?

Mjölkproteinallergi och laktosintolerans är två olika och helt skilda allergier. Medan mjölkproteinallergiker reagerar på proteiner i mjölken, reagerar laktosintoleranta personer på laktos, eller mjölksocker, som finns i mjölken.

Laktosintolerans uppstår när kroppen har brist på enzymet laktas, vilket är nödvändigt för att bryta ned laktos. Vid laktosintolerans upplever drabbade symtom från magen i form av gasbildningar, magont och diarré.

Amning och mjölkproteinallergi hos bebis

I bröstmjölken från mamman finns inte de proteiner som barnet kan reagera på vid mjölkproteinallergi. Men det finns en liten risk att det kan ge allergisk reaktion om den som ammar själv dricker eller äter mat som innehåller komjölk. Risken att det händer är inte stor och oftast finns någon annan bakomliggande orsak till att barnet reagerar med dem symtomen.

Behandling vid mjölkproteinallergi hos bebis

Mjölkproteinallergi behandlas vanligtvis genom att avstå från komjölken i sin kost. Det kan betyda att du inte ska äta eller dricka mjölk, smör, ost, grädde eller glass som innehåller mjölkprotein. Det är inte optimalt att ersätta komjölken till andra djurs mjölk då mjölk från exempelvis får eller get innehåller liknande proteiner som komjölken.

Bebisar med mjölkproteinallergi ska inte ges bröstmjölksersättning eller välling som är baserad på komjölk. Istället rekommenderar vi att tillsätta en komjölksersättning, som exempelvis Althéra pulver eller Pepticate pulver.

Till en början är det bra om barnet kan avstå helt från mjölkprodukter, förutom komjölksersättning som ersätter bröstmjölksersättning som är baserad på mjölk. Eftersom allergin oftast ses hos mindre barn och brukar försvinna när barnet blir äldre kan det bli aktuellt att testa mjölkprodukter. Det görs i samråd med läkare.

Du som ammar behöver endast ta bort mjölkprodukter från din kost om barnet tydligt reagerar på bröstmjölken efter amning.

Barnet kan behöva kosttillskott

En del barn som inte vill dricka komjölksersättning kan behöva tillskott av kalk i sin kost. Dosering beror på barnets ålder. Rådgör alltid med läkare eller dietist innan du ger ditt barn kosttillskott.

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och varierad kost samt en hälsosam livsstil.