Stress

Vad är stress och varför blir vi stressade?

Vad som orsakar stress och hur vi reagerar när vi är stressade kan se olika ut från person till person. Din livssituation, dina tidigare upplevelser samt arv och miljö har alla inverkan på din relation och ditt förhållningssätt till stress.

Vanliga orsaker till stress hos vuxna:

• Tuff belastning i yrkes- eller privatlivet.
• Höga krav på sig själv.
• Tankar om att sina nära och kära kan råka illa ut.
• Stora förändringar i sin livssituation.
• Oväntade händelser.

Vad händer med kroppen när vi blir stressade?

Inom kroppens nervssystem finns det så kallade autonoma nervsystemet vilket styr andningen, hjärtslagen och blodtrycket, samt matsmältningen. Det autonoma nervsystemet är uppdelat i två delar: sympatiska nervsystemet och parasympatiska nervsystemet.

När vi blir stressade skickar hjärnan signaler till det sympatiska nervssystemet för att tala om att kroppens krafter behövs för att kämpa emot eller fly från ett hot. Stresshormoner, såsom adrenalin och kortisol, utsöndras då i blodet. Denna reaktion kan uppstå i vardagliga situationer.

Det sympatiska nervsystemet kan nämligen inte skilja på ett fysiskt hot, där du behöver fly eller kämpa rent fysiskt för överlevnad, och ett socialt hot, såsom ekonomiska svårigheter eller hög belastning på jobbet. Det kan inte heller skilja på verkliga hot eller orostankar. Här är det vanligt att "tänk om-tankar" förekommer. Du oroar dig i onödan för situationer som egentligen inte finns eller som kanske aldrig kommer att inträffa.

Det parasympatiska nervsystemet kan aktiveras alltför mycket som ett svar på en långvarig stressreaktion. Det leder till att kroppen drar ner på energi och kraft och brukar kallas för en spela-död reaktion på stress. Det inträffar när hjärnan uppfattar en fara som alltför stor för att kunna hantera den och kan bidra till trötthet, yrsel och svaghet i musklerna. Det kan leda till att man isolerar sig och undviker sociala sammanhang, samt en känsla av sorg och depression.

Våra kroppar är byggda att klara av stress. Det handlar egentligen om tillräcklig återhämtning och en balansgång mellan stress och vila. Om denna balans rubbas kan kroppen börja ta skada; du kan få problem med sömnen, koncentrationen, du kan få hjärtklappning och ont i magen, även kallat stressmage. 

Stressmage – illamående, diarré och yrsel

Hur stress utmärker sig varierar från person till person. Det kan påverka olika delar av kroppen på olika sätt. Några varningssignaler kan innebära illamående, yrsel och diarré. Orsaken till yrsel beror oftast på utmattning vid stressrelaterade besvär.

Personer med känslig mage kan också uppleva att de behöver gå på toaletten mer, får gaser i magen och ont i ryggen.

Tips till dig som vill minska på stressen

Det finns många saker som kan hjälpa dig att minska stressen på olika sätt. För att undvika att stressen stiger dig åt huvudet finns det flera olika knep:

• Sov mer:
  Det går en rät linje mellan stress och vila. Som vi tidigare nämnde är det viktigt att låta kroppen återhämta sig och får den inte den vila som behövs kommer det att märkas mentalt.
  
  
• Undvik alkohol:
  Att uppleva ett större behov av alkohol än tidigare kan vara en varningsklocka. Alkohol kan för vissa personer upplevas som att den får dig att känna dig bättre för stunden, men alkoholen kommer göra dig mer känslig för stress i det långa loppet. Att undvika alkohol kan också hjälpa dig som har problem med magen.
  
  
• Hitta tid för återhämtning:
  Personer som låter kroppen få mer tid för återhämtning kommer hantera stressade situationer bättre. Se det som en mental övning att vila på soffan.
  
  
• Träna på beteende som lugnar dig.
  Vad får dig att må extra bra? En specifik sång, en promenad eller kanske en godisbit? Glöm inte bort att unna dig goda ting.
  
  
• Motionera regelbundet:
  Motion är nyttigt för ett bättre mående och du som stressad kan dra stor nytta av lite miljöombyte och få springa av dig alla jobbiga känslor.
  
  
• Skriv ner en lista på det som får dig att uppleva stress:
  Genom detta kan du identifiera problemet som får dig stressad. Det är inte alltid lätt att veta vad som jagar upp oss – och att skriva ner dina tankar som stressar dig kan vara ett sätt att få ordning på tankarna. Du kan lära dig saker om dig själv som du inte visste om och föra anteckningar om ditt vardagsliv kan ge dig ett försprång när du ska tackla svåra situationer.

Träna bort stressen – övningar och beteendeutvecklingar

Det finns övningar du kan träna på för att minska på den alldagliga stressen. Testa olika avslappningsövningar för att varva ner. Du kan också utsätta dig för situationer du normalt känner dig stressad i, och göra saker lite långsammare än vanligt.

Du kan försöka prata långsammare, göra andningsövningar eller en sån enkel sak som att sitta kvar vid matbordet en längre stund. Allt för att ge kroppen den återhämtning som behövs.

När bör jag söka vård?

Om du upplever ångest, hjärtklappning eller problem med sömnen en längre tid bör du kontakta en vårdcentral.