Vanliga frågor vid sömnbesvär

Question 1

Hur många timmar behöver jag sova varje natt?

Accepted Answer

En vuxen behöver cirka 7-9 timmars sömn per natt. Självklart varierar sömnbehovet från person till person. De flesta av oss sover mellan 6 och 8 timmar, och det räcker. Det är egentligen först vid kortare sömn än 5 timmar som man börjar se en koppling till hälsoeffekter.

Sömnlängden varierar också med åldern. Nyfödda sover 17–18 timmar, femåringen 10–12 timmar och tio-åringen 9–10 timmar per dygn. Hos äldre personer är sömnlängden runt 6 timmar och de känner sig ändå utvilade när de vaknar.

Question 2

Är för lite sömn farligt? Vilka är riskerna?

Accepted Answer

Vid sömnbrist återställs inte balansen i kroppen som den borde. Att sova för lite under en längre period leder därför till sämre prestationsförmåga och ökade sjukdomsrisker. Det gäller t ex infektioner - immunförsvaret försvagas av sömnbrist. Störd sömn ökar också risken för diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom. Flera forskningsresultat tyder också på att störd sömn är en av orsakerna till depression.

Question 3

Gör kaffe eller alkohol att jag sover sämre?

Accepted Answer

Kaffe innehåller koffein som har en uppiggande effekt, det är med andra ord en effektiv sömnstörare. Det gäller även te och koffeindrycker.

Individuella skillnader förekommer – det finns de som tycker sig sova bättre efter en kopp kaffe. Värt att nämna är att dessa oftast är storkonsumenter.

Alkohol gör att du somnar tungt, men snart övergår sömnen i ett ytligt stadium som inte ger någon djupsömn. Kroppen återhämtar sig inte ordentligt.

Question 4

Varför sover jag mindre på sommaren?

Accepted Answer

Sömnbehovet är något lägre på sommaren. Ljuset drar ner nivåerna av sömnhormonet melatonin i kroppen vilket gör oss piggare. Ett stort hot för en bra sömn kan vara sommarvärmen. Vi sover som bäst när kroppstemperaturen ligger på ungefär 36 grader och som sämst när den är uppe i 37.

Tips för bättre sommarsömn:

Ordna ett svalt sovrum. När det är varmt, sov naken och använd ett tunnare täcke.
Ha mörkt i sovrummet. Ljus som sipprar in sätter fart på hjärnan och försämrar sömnen.
Ta en tupplur i 30 min mitt på dagen. Tuppluren är mycket effektiv, men det finns samtidigt en risk att du får sämre sömn på natten om du sover för mycket på dagen.

Question 5

Jag äter sömntabletter men vill trappa ner, hur gör jag?

Accepted Answer

Om du vill trappa ner på din användning av receptbelagda sömnmedel ska du alltid rådgöra med din läkare först. Använd alltid ditt sömnmedel enligt det recept du fått utskrivet av läkaren. Om du känner dig orolig och vill diskutera dina läkemedel kan du be att få Personlig läkemedelsrådgivning på ditt apotek.

Question 6

Behöver jag gå till läkaren för mina sömnproblem?

Accepted Answer

Vid långvariga sömnproblem ska du helst gå till läkaren. I fall du misstänker att du har andningsuppehåll i sömnen, så kallad sömnapné, är det viktigt att få hjälp eftersom det också kan ge skador på hjärta och kärl.

Vården kan hjälpa dig att komma till rätta med nedstämdhet och depression eller kroniska smärttillstånd. Be din läkare om bättre smärtlindring. Även myrkrypningar och nattliga benkramper kan behöva behandlas. Uppsök också vården om du har andra typer av sömnproblem som du inte kommer tillrätta med på egen hand.

På några sjukhus finns specialenheter för sömnstörningar. På sömnlaboratoriet gör man en noggrann kroppslig och psykiatrisk utredning, och patienten får också sova en eller flera nätter med mätinstrument. Prata med din läkare för mer information och hänvisning till närmaste sömnklinik.

Question 7

Vad är REM-sömn?

Accepted Answer

Under natten när du sover går du igenom en sömncykel vilket innebär att sömnen kan delas in i olika sömsstadier.

Insomningsfasen:
Sömnen är ytlig och du har lätt att vakna. Här börjar dina muskler att slappna av och ibland kan du vakna av att din kropp gör små ryck i det här stadiet.
Bassömnen:
Detta stadie utgörs av den största delen av sömnen. I det här stadiet blir kroppen ännu mer avslappnad.
Djupsömnen:
I det här stadiet är du i en djup sömn. Om du skulle bli väckt under denna fasen kan du känna dig lätt förvirrad och det kan ta en liten stund innan du förstår att du är vaken.
REM-sömnen:
Under detta stadie drömmer du mer och har också lättare för att vakna upp. REM-sömnen är betydelsefull eftersom den låter dig bearbeta känslor och upplevelser - vilket stärker den mentala hälsan. Den hjälper också till med långtidslagring av minnesspår.

Question 8

Hur påverkas kvaliten på min sömn av sömnmedicin?

Accepted Answer

Många frågar sig om den sömn man får med hjälp av sömnmediciner är lika bra som naturlig sömn. Ger den sömn som framkallas med medicin kroppen och psyket samma återhämtning?

Svaret är att forskarna ännu inte vet exakt hur olika sömnmediciner påverkar sömnens kvalitet. De studier som gjorts har visat att mängden djupsömn under natten verkar minska av sömnmediciner och att även drömsömnen kan påverkas negativt.

(Läkemedel som innehåller melatonin kan dock förbättra sömnkvaliteten, på grund av melatoninets roll i reglering av sömn och dygnsrytmen.)

Men många som använder sömnmediciner känner sig mer utvilade när de vaknar än om de inte skulle ha tagit sömnmedicin. Om alternativet är att inte sova alls, kan det verka meningslöst att jämföra med naturlig sömn. Som alltid får man väga fördelar mot nackdelar och fatta sina egna beslut i samråd med doktorn.

Question 9

Hur påverkar åldrandet mitt sömn?

Accepted Answer

Precis som de flesta andra funktioner i kroppen förändras sömnfunktionen fortlöpande när man blir äldre. Djupsömnen blir bland annat mindre kraftfull med åren.

En 60-åring som väcks under djupsömn känner sig inte lika trög och borta som en tjugoåring som väcks i detta sömnstadium.

Förmågan att uppnå en sömnighet som gör att man kan somna minskar också under åldrandet. Det är mindre risk för en 60- åring än för en 20-åring att somna vid ratten under nattkörning om de båda har samma lagrade sömnbrist.

Även förmågan att somna om efter ett uppvaknande minskar med stigande ålder. Med tanke på de biologiska förändringarna och på att livssituationen också ändras under livets gång är det inte underligt att sömnproblemen ser olika ut i olika åldrar.

Question 10

Kan KBT hjälpa mig att sova bättre?

Accepted Answer

KBT, kognitiv beteendeterapi, är en form av psykoterapi. I grova drag går det ut på att förändra en persons sätt att vara och må med hjälp av kunskap och tankekraft.

KBT används med framgång vid flera olika typer av psykiska besvär, bland annat ångestsjukdomar, depressioner och ätstörningar. Behandlingsformen har också visat sig kunna ge goda resultat vid sömnstörningar.

Question 11

Behöver jag gå till läkaren för mina sömnproblem?

Accepted Answer

Vid långvariga sömnproblem ska du helst gå till läkaren. I fall du misstänker att du har andningsuppehåll i sömnen, så kallad sömnapné, är det viktigt att få hjälp eftersom det också kan ge skador på hjärta och kärl.

Vården kan hjälpa dig att komma till rätta med nedstämdhet och depression eller kroniska smärttillstånd. Be din läkare om bättre smärtlindring. Även myrkrypningar och nattliga benkramper kan behöva behandlas.

Uppsök också vården om du har andra typer av sömnproblem som du inte kommer tillrätta med på egen hand.

På några sjukhus finns specialenheter för sömnstörningar. På sömnlaboratoriet gör man en noggrann kroppslig och psykiatrisk utredning, och patienten får också sova en eller flera nätter med mätinstrument.

Prata med din läkare för mer information och hänvisning till närmaste sömnklinik.