Att stötta kvinnor i klimakteriet

Kunskap gör det lättare att stötta

Av en undersökning som Apoteket har gjort om hur män som närstående ser på klimakteriet och vilket stöd de upplever att de kan ge, framgår att många vill förstå och stötta sin partner, vän, syster, mamma eller kollega.

Det är dock tydligt att många män är osäkra på hur de ska prata om ämnet eller hur de faktiskt kan hjälpa. Därför vill Apoteket bidra med kunskap som gör det enklare för dig som närstående att förstå, visa hänsyn och finnas där i vardagen. 

Du kan läsa mer om undersökningen längre ned i artikeln.

Klimakteriet i din närhet  

Som närstående kan du möta klimakteriet i vardagen långt innan du förstår vad det handlar om. Det kan märkas som sömnbrist, trötthet, humörsvängningar, hjärndimma, förändrad ork, minskad sexuell lust eller att någon drar sig undan socialt.

Många tänker först på värmevallningar och svettningar, men klimakteriet kan påverka både kropp, känslor, relationer, arbete och sexuell hälsa. Symtomen kan dessutom börja flera år innan mensen upphör, vilket gör sambandet svårt att upptäcka.  

–  Klimakteriet är inte ett sjukdomstillstånd utan en naturlig del av livet. Samtidigt kan den hormonella omställningen påverka många kvinnor så mycket i vardagen att de behöver stöd eller vård. Det är fortfarande ett ämne som det pratas för lite om, och okunskapen gör det svårare för omgivningen att förstå vad som händer, säger Camilla af Petersens, apotekare på Apoteket.

Så kan du stötta i vardagen 

För många närstående är den viktigaste frågan inte exakt vad klimakteriet är, utan hur man kan stötta. Du behöver inte ha alla svar. Ofta räcker det långt att visa förståelse, ställa öppna frågor och hjälpa till med sådant som gör vardagen lite lättare. 

• Lyssna utan att förminska – säg hellre ”jag förstår att det är jobbigt” än ”det går nog över”. 
• Fråga vad som skulle hjälpa just nu – till exempel om personen vill prata, vila eller få praktisk avlastning. 
• Ta mer ansvar i vardagen – sömnbrist, trötthet och hjärndimma kan göra vanliga sysslor tyngre. 
• Visa tålamod med humör och ork – förändringar i känsloläge eller energi handlar inte om ovilja. 
• Prata varsamt om närhet och sex – minskad lust eller smärta vid sex behöver inte betyda minskad kärlek. 
• Läs på själv – kunskap gör det lättare att förstå utan att kvinnan alltid behöver förklara. 
• Var uppmärksam på arbetsplatsen – som kollega eller chef kan du bidra genom tydlighet, flexibilitet och respekt för att orken kan variera. 
• Uppmuntra vårdkontakt vid besvär – särskilt om sömn, mående, relationer, arbete eller livskvalitet påverkas. 

Tipsa om klimakterieappen

I vår klimakterieapp kan man få svar på frågor för att få reda på vilken fas man troligtvis befinner sig i och få hjälp på sin resa mot ett bättre mående.
Läs mer om klimakterieappen och testet här.

Vad är klimakteriet?  

Klimakteriet är en naturlig övergångsperiod i livet då äggstockarnas hormonproduktion gradvis minskar. Det handlar framför allt om att nivåerna av östrogen och progesteron förändras för att till slut bli konstant låga.

Eftersom östrogen påverkar många delar av kroppen kan omställningen märkas på flera sätt – till exempel i sömn, temperaturreglering, humör, slemhinnor, leder, energi och sexuell hälsa. För vissa är förändringen knappt märkbar, medan andra får besvär som påverkar vardag, relationer, arbete och livskvalitet.  

Klimakteriet är en process som kan pågå under flera år. Förvänta dig därför inte att allt är likadant varje dag. Besvären kan skifta från vecka till vecka – och ibland från dag till dag.  

Klimakteriet delas ofta in i tre faser: Perimenopaus eller förklimakteriet, menopaus och postmenopaus. Faserna kan överlappa varandra och upplevas mycket olika från person till person. Du kan läsa mer om dessa faser längre ned i artikeln. 

Vanliga symtom och förändringar 

Klimakteriet kan se helt olika ut från kvinna till kvinna. En del har få symtom och fortsätter livet ungefär som vanligt. Andra får besvär som påverkar sömn, relationer, arbete, sexliv och psykiskt mående. Symtomen kan dessutom variera över tid – en period kan vara lugnare och en annan mer påfrestande.  

Många associerar i första hand klimakteriet med värmevallningar och svettningar men faktum är att psykiska besvär är ännu vanligare. Här är de 10 vanligaste symtomen enligt vårdgivaren Womnis Klimakterierapport 2025. baserat på hur stor andel av de tillfrågade kvinnorna som uppgav respektive symtom. 

1. Förändringar i det psykiska måendet – 77,7 % 
2. Kroppsförändringar – 72,0 % 
3. Led- och muskelbesvär – 66,5 % 
4. Sömnsvårigheter – 66,3 % 
5. Förändrad sexdrift – 65,1 % 
6. Migrän/huvudvärk – 49,8 % 
7. Vallningar och svettningar – 46,3 % 
8. Påverkan på underlivet – 38,8 % 
9. Besvär från urinblåsan – 37,4 % 
10. Hjärtproblem/hjärtklappning – 23,2 % 

Symtomen kommer sällan vart och ett för sig. Sömnbrist kan till exempel förstärka trötthet, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. Torra slemhinnor kan påverka både urinvägar och sexuell hälsa. Därför kan klimakteriet ibland upplevas som en större förändring än vad omgivningen först förstår. 

Så här kan kroppen och vardagen påverkas 

• Värmevallningar och svettningar: Kan komma plötsligt, även nattetid, och påverka både ork och sömn – det är inte alltid något personen kan styra eller förutse. 
• Sömnproblem: Svårt att somna, täta uppvaknanden eller tidigt uppvaknande kan vara vanligt – långvarig sömnbrist kan påverka humör, minne och tålamod. 
• Trötthet och hjärndimma: Orken kan minska och det kan bli svårare att fokusera, minnas eller hitta ord – det handlar inte om bristande vilja eller kompetens. 
• Humörförändringar, oro och nedstämdhet: Känsloläget kan svänga mer än vanligt – lyssna och bekräfta i stället för att förminska eller komma med snabba lösningar. 
• Koncentration och prestation: Förmågan att planera, hålla fokus och växla mellan uppgifter kan variera – praktisk hjälp och tydligare planering kan underlätta. 
• Torra slemhinnor: Kan ge torrhet, sveda, klåda eller smärta vid sex, men även påverka mun, ögon och hals – besvären kan vara känsliga att prata om, men hjälp finns. 
• Urinvägsbesvär: Täta trängningar, sveda, urinläckage eller återkommande infektioner kan förekomma – det kan påverka vardagen mer än omgivningen förstår. 
• Ledvärk och stelhet: Värk i leder och muskler kan göra kroppen mindre rörlig och påverka sömn och träning – nya eller uttalade besvär bör bedömas i vården. 
• Sexuell lust, närhet och intimitet: Lust, kroppskänsla och ork kan förändras – minskad lust behöver inte betyda minskad kärlek eller närhet. 

 

Klimakteriets olika faser 

Perimenopaus eller förklimakteriet – när förändringarna börjar  

Perimenopausen är tiden före och runt den sista mensen och kan börja flera år innan mensen upphör. Hormonerna progesteron och östrogen börjar svänga, mensen blir ofta oregelbunden och symtom som sömnproblem, humörförändringar, hjärndimma, trötthet, vallningar och svettningar kan uppstå. 

Här kan du läsa mer om förklimakteriet.

Menopaus – den sista mensen  

Menopaus är tidpunkten för den sista menstruationen och kan fastställas först efter 12 månader utan mens. I Sverige inträffar den i genomsnitt vid 51–52 års ålder. För många är klimakteriesymtom som mest uttalade runt denna tid.

Postmenopaus – tiden efter sista mensen  

Postmenopausen börjar när mensen har upphört och varar resten av livet. Hormonnivåerna är då mer stabilt låga, men vissa symtom kan finnas kvar. Värmevallningar brukar minska med tiden, medan torra slemhinnor i underlivet och urinvägarna kan fortsätta eller bli mer märkbara.

Lägre östrogennivåer kan också påverka bland annat skelett, hjärta och kärl. Därför är hälsosamma levnadsvanor och fysisk aktivitet extra viktiga även efter menopaus.

Om undersökningen i korthet  

Undersökningen genomfördes av Norstat på uppdrag av Apoteket i juni 2026. Totalt deltog 1000 män i Sverige över 18 år. Av undersökningen framgår tydligt ett behov av mer kunskap och fler naturliga sätt att prata om klimakteriet. 

• Två av tio män uppger att de har god kunskap om klimakteriet.  
• Nio av tio har aldrig aktivt sökt information.  
• Nästan fyra av tio säger att klimakteriet har påverkat relationen till en partner eller närstående.  
• Sju av tio pratar sällan eller aldrig om klimakteriet med sin partner eller närstående.  
• Sju av tio anser att det är viktigt att män har kunskap om klimakteriet.  
• Ökad kunskap skulle främst hjälpa män att stötta bättre, förstå relationen och få konkreta råd.