Försämring av det psykiska måendet är det vanligaste upplevda klimakteriesymtomet (Womni Klimakterierapport 2024). Det gör att många kvinnors livskvalitet påverkas negativt under den här perioden. Här förklarar vi mer om hur du kan hantera dina psykiska besvär under klimakteriet och när det kan vara dags att söka vård.
Att många kvinnor känner av psykiska besvär och sämre mental hälsa under klimakteriet beror ofta på de hormonella förändringar som sker i kroppen. När nivåerna av östrogen och progesteron minskar påverkar det hjärnans kemi. Särskilt de signalsubstanser som är kopplade till humör, som serotonin och dopamin. Östrogen spelar en viktig roll i att reglera dessa signalsubstanser och när hormonnivåerna sjunker kan det leda till obalans i humör och det emotionella välbefinnandet.
I starten av klimakteriet och redan från 40-års åldern, då könshormonerna sakta sjunker och börjar fluktuera, är det vanligt att man kan märka av förändringar i sin emotionella hälsa. Efter menstruationen har upphört (menopaus) blir dessa besvär ofta bättre, men för vissa kan de psykiska besvären fortsätta eller debutera även i denna senare fas av klimakteriet.
Många kvinnor känner sig mer känslomässigt sårbara under klimakteriet och kan uppleva en ihållande känsla av nedstämdhet eller mild depression. Detta kan komma plötsligt eller kännas mer som en långvarig låg period, där man inte längre finner samma glädje i saker som tidigare. Energinivåerna kan sjunka, och det kan bli svårt att känna motivation.
Klimakteriet kan ge upphov till snabba förändringar i humöret. En minut kan man känna sig glad och i balans, och nästa kan man känna sig irriterad, ledsen eller arg utan någon tydlig orsak. Detta kan likna de humörförändringar som vissa kvinnor upplever under PMS, men ofta är de starkare och mer oförutsägbara.
Stressnivåerna kan öka under klimakteriet, även utan uppenbara stressfaktorer. Detta beror på en ökad känslighet för stress på grund av hormonförändringarna, vilket kan göra att vardagliga situationer känns överväldigande. Stress kan också förvärras av andra klimakterierelaterade symtom, som sömnproblem och fysiska besvär.
Koncentrationen och minnet kan försämras under klimakteriet. Det kan handla om att glömma småsaker, som var man lade sina nycklar, eller att man har svårare att fokusera på arbetsuppgifter. En del kvinnor blir oroliga och tror att det är en underliggande sjukdom eller begynnande demens som orsakar minnesproblemen.
Många upplever även hjärndimma. Det kan beskrivas som att man har en hjälm med visir över huvudet och ofta leder till att man inte känner sig skarp och att man inte förstår saker. Till exempel att man har svårt att hänga med i diskussioner privat och i arbetslivet. Många kvinnor med hjärndimma beskriver att de inte känner igen sig själv.
Man kan bli mer benägen att känna sig orolig för saker som tidigare inte skulle ha påverkat en så mycket. Denna känsla kan komma utan uppenbar anledning och ibland orsaka en ständig känsla av obehag.
För vissa kan klimakteriet leda till mer allvarlig ångest, där man känner en intensiv oro eller panikångest över situationer som inte tidigare var stressfyllda. Ångest kan upplevas både fysiskt, i samband med hjärtklappning och svettningar. Samt psykiskt, med en överväldigande känsla av att något är fel.
Enligt Womnis Klimakterietrapport (2024) är det nästan 8 av 10 kvinnor som upplever försämring i det psykiska måendet. 50 % av de kvinnor som upplever psykiska besvär i klimakteriet känner sig dessutom deprimerade och 40 % beskriver en påtaglig känsla av stress, humörsvängningar och mental utmattning.
Vid psykiska besvär under klimakteriet finns det flera saker du själv kan göra för att må bättre. Se över dina levnadsvanor och skapa tid för återhämtning, både fysiskt och mentalt. Att ta regelbundna pauser, sova ordentligt och motionera kan hjälpa kroppen och hjärnan att återhämta sig och hantera stress.
Att prata om dina känslor är också en viktig del av att må bättre. Du kan boka tid hos en psykolog eller samtalsterapeut, men om det känns som ett stort steg kan du börja med att prata med någon nära, som en vän eller partner. Kom ihåg att du inte ska behöva må psykiskt dåligt på grund av klimakteriet – det finns hjälp att få.
Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och varierad kost samt en hälsosam livsstil.
Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och varierad kost samt en hälsosam livsstil.
Om du har psykiska besvär som påverkar din vardag negativt och egenvård inte är tillräckligt bör du söka vård. Att må dåligt psykiskt kan bero på många anledningar vilket är helt avgörande för typ av behandling. Är det relaterat till just klimakteriet kan en hormonbehandling eventuellt vara aktuell. Det finns starka bevis för att hormonbehandling i samband med klimakteriet är effektiv mot symtom relaterade till östrogenbrist.
Det bästa och mest gynnsamma för att få positiva hälsoeffekter av behandlingen är att den påbörjas i nära anslutning till den sista menstruationen. Efter 60 års ålder och 10 år efter den sista menstruationen (menopaus) är start av hormonbehandling ingen självklarhet på grund av ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det krävs då en individuell bedömning av erfaren vårdpersonal för att se om en hormonbehandling är möjlig.
Womni erbjuder klimakterierådgivning och individuell behandling av vårdpersonal med specialkompetens inom kvinnohälsa. Hos Womni kan du boka tid med läkare, oavsett var i Sverige du befinner dig, för att snabbt få hjälp med dina klimakteriebesvär.
Vi har tagit fram appen Klimakteriet för att guida och hjälpa kvinnor genom klimakteriet. I klimakterieappen får du reda på vilken fas du är i och hur du kan lindra dina symtom. Appen ger dig ett personligt träningsupplägg med varierande veckoutmaningar, hälsosamma recept och hälsoråd från våra experter. Målet är att du ska må så bra som möjligt genom hela klimakteriet.
