Varför upplever många psykiska besvär och nedstämdhet i klimakteriet?
Att många kvinnor känner av psykiska besvär och sämre mental hälsa under klimakteriet beror ofta på de hormonella förändringar som sker i kroppen. När nivåerna av östrogen och progesteron minskar påverkar det hjärnans kemi. Särskilt de signalsubstanser som är kopplade till humör, som serotonin och dopamin. Östrogen spelar en viktig roll i att reglera dessa signalsubstanser och när hormonnivåerna sjunker kan det leda till obalans i humör och det emotionella välbefinnandet.
När i klimakteriet kan man få ökade psykiska besvär och nedstämdhet?
I starten av klimakteriet och redan från 40-års åldern, då könshormonerna sakta sjunker och börjar fluktuera, är det vanligt att man kan märka av förändringar i sin emotionella hälsa. Efter menstruationen har upphört (menopaus) blir dessa besvär ofta bättre, men för vissa kan de psykiska besvären fortsätta eller debutera även i denna senare fas av klimakteriet.
Vilka psykiska besvär kan man få under klimakteriet?
Nedstämdhet
Många kvinnor känner sig mer känslomässigt sårbara under klimakteriet och kan uppleva en ihållande känsla av nedstämdhet eller mild depression. Detta kan komma plötsligt eller kännas mer som en långvarig låg period, där man inte längre finner samma glädje i saker som tidigare. Energinivåerna kan sjunka, och det kan bli svårt att känna motivation.
Humörsvängningar
Klimakteriet kan ge upphov till snabba förändringar i humöret. En minut kan man känna sig glad och i balans, och nästa kan man känna sig irriterad, ledsen eller arg utan någon tydlig orsak. Detta kan likna de humörförändringar som vissa kvinnor upplever under PMS, men ofta är de starkare och mer oförutsägbara.
Ökad stresskänslighet
Stressnivåerna kan öka under klimakteriet, även utan uppenbara stressfaktorer. Detta beror på en ökad känslighet för stress på grund av hormonförändringarna, vilket kan göra att vardagliga situationer känns överväldigande. Stress kan också förvärras av andra klimakterierelaterade symtom, som sömnproblem och fysiska besvär.
Minnesbesvär och koncentrationssvårigheter
Koncentrationen och minnet kan försämras under klimakteriet. Det kan handla om att glömma småsaker, som var man lade sina nycklar, eller att man har svårare att fokusera på arbetsuppgifter. En del kvinnor blir oroliga och tror att det är en underliggande sjukdom eller begynnande demens som orsakar minnesproblemen.
Hjärndimma
Många upplever även hjärndimma. Det kan beskrivas som att man har en hjälm med visir över huvudet och ofta leder till att man inte känner sig skarp och att man inte förstår saker. Till exempel att man har svårt att hänga med i diskussioner privat och i arbetslivet. Många kvinnor med hjärndimma beskriver att de inte känner igen sig själv.
Oro
Man kan bli mer benägen att känna sig orolig för saker som tidigare inte skulle ha påverkat en så mycket. Denna känsla kan komma utan uppenbar anledning och ibland orsaka en ständig känsla av obehag.
Ångest
För vissa kan klimakteriet leda till mer allvarlig ångest, där man känner en intensiv oro eller panikångest över situationer som inte tidigare var stressfyllda. Ångest kan upplevas både fysiskt, i samband med hjärtklappning och svettningar. Samt psykiskt, med en överväldigande känsla av att något är fel.
Hur många upplever psykisk ohälsa under klimakteriet?
Enligt Womnis Klimakterietrapport (2024) är det nästan 8 av 10 kvinnor som upplever försämring i det psykiska måendet. 50 % av de kvinnor som upplever psykiska besvär i klimakteriet känner sig dessutom deprimerade och 40 % beskriver en påtaglig känsla av stress, humörsvängningar och mental utmattning.
Vad kan jag själv göra vid psykiska besvär och nedstämdhet under klimakteriet?
Vid psykiska besvär under klimakteriet finns det flera saker du själv kan göra för att må bättre. Se över dina levnadsvanor och skapa tid för återhämtning, både fysiskt och mentalt. Att ta regelbundna pauser, sova ordentligt och motionera kan hjälpa kroppen och hjärnan att återhämta sig och hantera stress.
Att prata om dina känslor är också en viktig del av att må bättre. Du kan boka tid hos en psykolog eller samtalsterapeut, men om det känns som ett stort steg kan du börja med att prata med någon nära, som en vän eller partner. Kom ihåg att du inte ska behöva må psykiskt dåligt på grund av klimakteriet – det finns hjälp att få.