Är snus farligt?
Snus innehåller nikotin, ett starkt beroendeframkallande ämne som påverkar hjärta, blodkärl och hjärnans belöningssystem. När du snusar ökar blodtrycket och pulsen, vilket på sikt kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och hjärtinfarkt.
Snus kan också orsaka skador på tandköttet och öka risken för diabetes och vissa cancerformer, som bukspottkörtel- och matstrupscancer.
Är vitt snus bättre än vanligt snus?
Tobaksfritt snus, så kallat nikotinpåsar eller vitt snus är inte riskfritt. Det innehåller nikotin och kan ge samma beroende och påverkan på blodkärlen som traditionellt tobakssnus. Många sorter innehåller dessutom mer nikotin än vanligt snus.
Risker med snus:
- Ökad risk för hjärtinfarkt och stroke
- Förändringar i tandköttet och slemhinnor
- Möjlig koppling till vissa cancerformer
- Risker under graviditet, som för tidig födsel och fosterdöd
Vanliga abstinensbesvär när du slutar snusa
När du slutar snusa kan du uppleva nikotinabstinens. Vanliga symtom är:
- Oro och rastlöshet
- Irritation och humörsvängningar
- Sömnsvårigheter
- Huvudvärk
- Koncentrationsproblem
- Ökad aptit och sötsug
Dessa besvär är oftast som värst under de första dagarna och minskar gradvis efter 1–3 veckor. Suget efter snus och ökad aptit kan dock kvarstå under längre tid. Du kan få hjälp och stöd att hantera abstinensbesvären hos professionella tobaksavvänjare på Sluta-röka linjen.
Det händer i kroppen när du slutar snusa – dag för dag
Att vara förberedd på hur kroppen kommer reagera kan göra det lättare att hantera abstinensbesvären när du slutar snusa. Det här händer i kroppen när du slutar snusa:
- Dag 1: Nikotinet börjar lämna kroppen och blodtryck och puls sjunker. Suget efter snus är ofta starkt.
- Dag 7–14: Nikotinet har nu helt lämnat kroppen. Blodcirkulationen blir bättre och du kan känna dig piggare. Smaksinnet och luktsinnet börjar också förbättras.
- Efter 1–2 månader: Munhälsan förbättras och tandköttet blir friskare, vilket minskar risken för tandlossning. Abstinensbesvären lättar och suget efter snus minskar.
- Efter 1–2 år: Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar har minskat avsevärt.
Tips för att lyckas sluta snusa
- Sätt ett stoppdatum – välj en dag och förbered dig mentalt.
- Skriv ner dina skäl – påminn dig om varför du vill sluta.
- Trappa ner eller sluta tvärt – välj metod som passar dig.
- Identifiera triggers – undvik situationer som lockar till snus.
- Hitta alternativ – tuggummi eller frukt kan hjälpa.
- Bygg ett stödsystem – berätta för vänner och familj.
- Ta hjälp av Sluta röka-linjen (de kan även hjälpa dig som snusar)
- Få hjälp med läkemedelsbehandling och råd på vårdcentralen
- Rör på dig extra mycket och håll dig sysselsatt.
- Belöna dig själv – fira framgångar, små som stora.
Trappa ner på snuset
Att sluta snusa tvärt kan vara mycket svårt – särskilt om du snusat regelbundet eller använder en snussort med hög nikotinhalt. Här kommer några tips på hur du successivt kan minska på snuset:
- Om du snusar lössnus – byt till portion eller minska storleken på prillan.
- Om du snusar portionssnus eller vitt snus – byt till en sort med mindre nikotin.
- Lägg din dosa där du inte ser den.
- Lämna snuset hemma ibland.
- Ha prillan inne kortare tid.
