Mjölkallergi – så kallad komjölksproteinallergi – innebär att immunförsvaret reagerar på proteiner i mjölk. Det är en av de vanligaste matallergierna hos barn och växer ofta bort, men kan ibland kvarstå upp i vuxen ålder. Här får du enkel och trygg rådgivning om symtom, orsaker, skillnader mot laktosintolerans samt hur du kan lindra besvären i vardagen.
Eftersom många barn med tiden utvecklar en tolerans mot mjölkprotein, sker regelbunden uppföljning. Efter en tid brukar man tillsammans med läkare försiktigt prova att återintroducera mjölk i kosten.
Det vanliga är att man provar en liten mängd mjölk i tillagad mat, eftersom kokade mjölkprodukter är mindre allergiframkallande än obehandlade. Ibland gör man första försöket på sjukhuset.
I takt med att barnet börjar tåla mjölk kan du successivt tillsätta en liten mängd mjölkprodukter i tillagad mat.
Det är lätt att blanda ihop mjölkallergi med laktosintolerans – men de är helt olika tillstånd.
Mjölkallergi är en immunreaktion mot mjölkproteiner (kasein/vassle). Det kräver total uteslutning av mjölk och alla mjölkprodukter (även laktosfria), eftersom proteinet är det som triggar allergin. Allergin kan ge allt från hud‑ och magbesvär till allvarliga reaktioner som anafylaxi.
Laktosintolerans innebär brist på enzymet laktas som bryter ner mjölksocker (laktos). Det ger främst magknip, gaser och diarré och hanteras genom att begränsa laktosmängden i maten. Många laktosintoleranta tål laktosreducerade eller laktosfria produkter.
Kort sagt: laktosfritt passar inte vid mjölkallergi, eftersom laktosfria produkter fortfarande innehåller mjölkprotein.
Det som i folkmun brukar kallas mjölkallergi kallas inom vården komjölksallergi, eller komjölksproteinallergi. Det är en allergisk reaktion mot proteinerna i mjölk – främst kasein och vassle. Kroppens immunförsvar ser dessa proteiner som främmande och startar en reaktion som kan ge besvär från mage, hud och luftvägar.
Allergin är vanligast hos små barn och de flesta blir fria från allergin med tiden: över 80 % tål mjölk vid tre års ålder, och cirka 95 % vid skolstart. Allergin kan vara ärftlig, men behöver inte vara det.
Mjölkallergi visar sig oftast före sex månaders ålder. Det upptäcks ofta i samband med att barnet börjar med bröstmjölksersättning, välling eller smakportioner som innehåller mjölk. Små mängder mjölkprotein kan ibland passera över i bröstmjölken och ge symtom hos särskilt känsliga spädbarn.
Hos de flesta bebisar är symtomen milda till måttliga. Snabba reaktioner kan ge nässelutslag, kräkningar och magknip, medan sena reaktioner ofta är ihållande magbesvär och eksem.
Många spädbarn har dock övergående magbesvär som inte beror på allergi. Kontakta därför vården om du misstänker att ditt barn har mjölkallergi.
Att få komjölksallergi som vuxen är ovanligt. De flesta som är allergiska i vuxen ålder har varit det sedan barndomen. Det händer att personer som varit allergiska som barn får tillbaka sin allergi i vuxen ålder.
Det finns två olika sorters komjölksallergi - IgE-förmedlad mjölkallergi och icke IgE-förmedlad allergi.
Vid IgE-förmedlad allergi bildas antikroppar mot mjölkprotein i kroppen. Symtomen vid mjölkintag kommer snabbt, oftast inom en timme och kan vara kraftiga. Magvärk, diarré, kräkningar och hudutslag är vanligt.
Vid icke IgE-förmedlad allergi varierar det hur snabbt symtomen visar sig. Det kan röra sig om någon timme eller upp till några dagar. Symtomen drabbar ofta magen och huden.
Vissa har båda allergityperna och får både snabba och sena symtom.
Symtomen för mjölproteinallergi varierar från person till person och beror på om reaktionen är snabb (IgE) eller sen (icke‑IgE):
Snabba symtom (minuter–2 timmar):
Sena symtom (timmar–dagar):
Symtom vid svår mjölkallergi
Svåra reaktioner vid komjölksallergi är ovanligt, men kan förekomma. Den drabbade kan då bli mycket medtagen och få svårt att andas. Det är då viktigt att barnet snabbt kommer till sjukhus för behandling.
Om ett barn får en svår allergisk reaktion är det vanligt med flera av följande symtom samtidigt:
Kontakta vårdcentralen om du misstänker att ditt barn har komjölksallergi. Sök också vård om ditt barn har fått diagnosen och inte mår bättre trots att ni helt uteslutit mjölkprodukter ur kosten.
Ring 112 om barnet:
Vid diagnostiserad mjölkallergi behöver alla livsmedel som innehåller mjölk och mjölkprotein uteslutas - mjölk, fil, yoghurt, ost, grädde och smör. Många bröd, charkvaror, färdigmat, såser, desserter och bakverk innehåller mjölkprotein.
Läs ingrediensförteckningar noggrant och var uppmärksam på “spår av mjölk”, särskilt i choklad och bageriprodukter. Mjölk kan också vara dolt under ett annat namn i ingrediensförteckningen, till exempel vassle eller kasein.
Komjölksprotein finns i många livsmedel, vilket gör att det kan kännas svårt att hålla en säker kost. På mottagningen där barnet har utretts kan du få hjälp att komma i kontakt med en dietist som kan ge stöd med kostråd och planering.
Välj berikade, mjölkfria alternativ (till exempel havre‑, soja‑ eller andra växtbaserade produkter) och använd mjölkfria matfetter enligt dietistens råd. Du ska inte ersätta komjölk med getmjölk eller fårmjölk. Proteinerna i dessa liknar komjölksprotein och kan också ge allergiska reaktioner.
Bebisar får i sig väldigt små mängder komjölksprotein genom när de ammas. Du behöver endast utesluta mjölk ur kosten om ditt barn får märkbara besvär efter att du har ätit mjölkprodukter - även om barnet har konstaterad komjölksallergi.
Kontakta vården om du misstänker att ditt barn får besvär när du äter mjölkprodukter. De kan hjälpa dig att avgöra om du bör undvika komjölk när du ammar.
De flesta vanliga bröstmjölksersättningar och vällingar har mjölk som bas. Men det finns mjölkfri bröstmjölksersättning som ger samma näring som ersättningar som innehåller komjölk. Dessa kan du köpa hos oss på apoteket.
Du kan också få mjölkfri bröstmjölksersättning utskrivet på recept om din bebis har fått diagnosen komjölksallergi. Då får du köpa ersättningen på apoteket till ett rabatterat pris.
En del barn kan behöva tillskott av kalk i sin kost. Dosering beror på barnets ålder. Rådgör alltid med läkare eller dietist innan du ger ditt barn kosttillskott.
Kosttillskott ersätter inte en varierad kost utan bör kombineras med en mångsidig och varierad kost samt en hälsosam livsstil.
