ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att koncentrera sig, hejda impulser och reglera aktivitetsnivån. Med rätt stöd, strategier och behandling kan vardagen fungera mycket bättre.
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och påverkar hur hjärnan bearbetar information, särskilt sådant som rör uppmärksamhet, aktivitet och impulskontroll.
ADHD kan innebära att en person fungerar på ett sätt som skiljer sig från omgivningens förväntningar, men diagnosen har inget med individens intelligens att göra. Kärnan i diagnosen är svårigheter inom tre områden:
För vissa märks bara ett av dessa områden, medan andra påverkas av alla tre. Om hyperaktivitet och impulsivitet är mindre framträdande kallas det ibland för ADD, eller ADHD med huvudsakligen ouppmärksam form.
ADHD följer ofta med hela livet. Symtomen kan däremot förändras över tid och se olika ut hos barn, ungdomar och vuxna. Många utvecklar strategier som gör vardagen lättare. Läs mer om ADHD hos barn och ungdomar här.
Symtomen varierar mycket mellan individer och situationer, men det finns typiska tecken som många känner igen.
Personer med ADHD beskriver ofta:
Impulsivitet kan bland annat visa sig genom:
Överaktivitet kan vara fysisk, som att ha svårt att sitta still, men hos vuxna visar den sig ofta som:
Många upplever också snabb växling mellan hög aktivitet och trötthet eller utmattning.
Orsaken är inte helt fastställd, men ärftlighet är i många fall den viktigaste faktorn och det är vanligt att flera i en familj eller släkt har liknande svårigheter. Även vissa miljömässiga faktorer kan ha betydelse.
Forskning visar att:
ADHD handlar inte om brister i uppfostran eller dålig motivation – det är en annorlunda utveckling av hjärnan.
Behandling varierar beroende på ålder, livssituation och omfattningen av symtomen. Målet är alltid att förbättra vardagen och minska stress.
Vanliga delar i behandlingen är:
Med rätt stöd kan man hitta fungerande strategier för allt från studier till relationer och arbetsliv.
Läkemedel är en av de vanligaste behandlingsmetoderna och ges för att minska symtom som ouppmärksamhet, impulsivitet och rastlöshet.
Läkemedel kan:
Behandlingen följs alltid upp av vården för att säkerställa att dos och effekt är rätt anpassade.
Diagnosen är relativt vanligt. Hos barn och ungdomar uppskattas förekomsten till cirka 5–7 %, och hos vuxna ungefär 2–4 % enligt svenska bedömningar.
Det diagnostiseras fler pojkar än flickor i barndomen, men mycket tyder på att flickors symtom ofta missas eftersom de kan vara mindre utåtagerande. Därför är mörkertalet troligen stort.
För att avgöra om en person har ADHD görs en omfattande utredning. Den innehåller vanligtvis:
När det gäller barn deltar ofta även personal från förskola eller skola i bedömningen.
Syftet med utredningen är att skapa en tydlig bild av personens styrkor och svårigheter – inte bara att ställa en diagnos. Detta gör det lättare att ge rätt stöd i vardagen och välja lämpliga behandlingar.
