ADD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att hålla fokus, hålla ordning och komma i gång med saker. Många beskriver att tankarna vandrar i väg, att vardagliga uppgifter tar mycket energi och att livet lätt blir överväldigande. Här går vi igenom vad diagnosen innebär, symtom, orsaker och de vanligaste behandlingarna.
ADD står för attention deficit disorder och är en form av ADHD, men utan den tydliga hyperaktiviteten och impulsivitetsproblematiken. I stället handlar svårigheterna främst om koncentration, uppmärksamhet och mental uthållighet.
I vissa fall används fortfarande benämningen ADD i vården, men i dagens diagnossystem (DSM‑5) ingår den i det som kallas ADHD - huvudsakligen ouppmärksam form.
Personer med ADD kan bland annat ha:
Eftersom symtomen inte alltid märks utåt är det vanligt att ADD upptäcks sent i livet eller tolkas som stress, depression eller “lathet”.
Den största skillnaden är att personer med ADHD i huvudsakligen ouppmärksam form saknar den yttre hyperaktiviteten som är vanlig vid ADHD.
ADHD:
ADD:
Många beskriver att de blir missförstådda eftersom deras svårigheter inte syns på samma sätt som vid ADHD — men påverkan på vardagen kan vara lika stor.
Vanliga symtom hos både barn och vuxna är:
Barn med ADHD och ADD kan ha svårt att följa instruktioner och fullfölja skoluppgifter, även om de egentligen förstår innehållet. Många dagdrömmer eller verkar “frånvarande”.
Hos vuxna märks symtomen ofta som inre stress, svårigheter med tidsplanering och problem att hålla struktur i vardagen eller på jobbet.
Orsaken är inte helt klarlagd, men forskningen pekar på att det — precis som övriga ADHD-former — är ärftligt och att det handlar om hur hjärnan bearbetar information.
Faktorer som kan påverka:
Det är viktigt att komma ihåg att ADD inte beror på dålig uppfostran eller brist på vilja.
Behandling sker alltid individuellt och kan bestå av en kombination av läkemedel, psykologisk behandling och stöd i vardagen. Målet är att underlätta vardagen, förbättra koncentrationen och stärka strategier för struktur.
Vanliga behandlingsmetoder är:
Läkemedel kan vara ett viktigt stöd för många, men är inte alltid nödvändigt. De vanligaste läkemedelsgrupperna som ordineras är:
Läkemedelsbehandling följs alltid upp noggrant av vården, och dosen anpassas efter individens behov.
Diagnosen ställs av läkare eller psykolog med särskild kompetens inom neuropsykiatri. Utredningen är omfattande och görs både på barn och vuxna.
Så går en utredning ofta till:
Utredningen ska ge en helhetsbild och utesluta andra tillstånd som kan likna ADD, till exempel depression, ångest eller stress.
