Ångest är något de flesta känner någon gång i livet. Det kan vara en snabb, obehaglig kroppslig reaktion eller en långvarig oro som påverkar vardagen. Här går vi igenom vad ångest är, vanliga symtom, olika ångestformer, orsaker och hur du kan lindra eller behandla besvären.
Ångest är kroppens sätt att reagera när vi upplever något som hotfullt, stressande eller jobbigt – oavsett om faran är verklig eller bara känns verklig. Det är en automatisk reaktion, styrd av nervsystemet, som förbereder kroppen på att agera genom att exempelvis öka pulsen och spänna musklerna.
Reaktionen är helt naturlig och inte farlig, men kan kännas mycket obehaglig. Ångesten går över, men kan också komma tillbaka, särskilt om man befinner sig i stressiga perioder eller har mycket oro i vardagen.
GAD innebär en ihållande, överdriven oro för många olika saker i livet, exempelvis hälsa, arbete eller relationer. Ofta pågår oron under lång tid och kan vara svår att kontrollera.
Panikångest kommer ofta plötsligt och intensivt, som en kraftig kroppslig reaktion med hög puls, snabb andning, yrsel och stark rädsla. Det kan kännas som att något farligt håller på att hända, trots att det inte gör det.
Vid OCD fastnar man i återkommande tankar (tvångstankar) och beteenden (tvångshandlingar) som tillfälligt minskar ångesten men som ofta tar mycket tid och energi.
Separationsångest innebär stark oro eller rädsla inför att vara ifrån en viktig person. Det är vanligast hos barn men kan förekomma i alla åldrar.
Social ångest handlar om en rädsla för att hamna i situationer där man riskerar att bli granskad av andra. Det kan göra det svårt att delta i sociala aktiviteter och att man undviker situationer där man träffar andra. Vanliga symtom är hjärtklappning, muntorrhet och yrsel.
PTSD kan uppstå efter en traumatisk händelse. Reaktionerna kan inkludera starka minnesbilder, oro, undvikandebeteenden och en ständig känsla av inre stress.
Ångest känns olika från person till person, men vanliga ångestsymtom är:
Dessa reaktioner är vanliga eftersom kroppen går in i “fly eller fäkta-läge” för att hantera upplevt hot – även om hotet bara finns i tankarna.
Det finns många olika orsaker, och ofta är det en kombination av flera:
Det finns effektiva behandlingar som kan hjälpa vid alla typer av ångest och tvångssyndrom. Att lindra eller dämpa ångest kan handla både om egenvård och professionellt stöd. Ofta behövs en kombination för att må bättre.
4-4-4-metoden är en enkel andningsövning som kan hjälpa dig att snabbt dämpa ångestkänslan och lugna kroppen. Så här gör du:
Övningen hjälper till att sänka pulsen och aktivera kroppens lugn och rosystem, vilket gör att du snabbare återfår kontrollen.
Behandling av ångest kan göras både med läkemedel och psykologisk behandling. Här är några exempel på det som kan lindra ångest.
Med professionell behandling kan man få hjälp att skapa bra vanor som man inte klarar på egen hand.
Läkemedel kan ibland vara ett stöd vid svårare besvär. De kan lindra symtom, men rekommenderas oftast tillsammans med terapi, särskilt KBT som visat god effekt.
Vanliga typer av behandling som vården kan föreslå är:
Vården gör alltid en individuell bedömning innan de ordinerar antidepressiva läkemedel.
Att känna ångest ibland är helt normalt och brukar inte kräva vård. Men om det börjar påverka din vardag kan det vara dags att ta hjälp.
Du kan kontakta en vårdcentral om du känner igen något av följande:
Om du jobbar kan företagshälsovården ibland erbjuda stöd, och om du studerar finns hjälp att få via studenthälsan. Behöver du rådgivning om vart du ska vända dig, eller vill du fråga för någon annans räkning, kan du ringa 1177 för vägledning.
För att få en diagnos görs en helhetsbedömning inom vården där man tittar på:
Ibland kompletteras bedömningen med fysisk undersökning för att utesluta andra orsaker, som hjärt- eller sköldkörtelproblem. Vid behov kan du få remiss till psykolog, terapeut eller specialistmottagning.
