Högt blodtryck, även känt som hypertoni, är ett vanligt hälsoproblem som drabbar cirka en av tre vuxna i Sverige. Det innebär att blodet pressar för hårt mot blodkärlens väggar, vilket kan leda till allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar.
När hjärtat pumpar blod ut i kroppen skapas något som kallas blodtryck. Blodtrycksnivåerna varierar från person till person och påverkas av faktorer som hur mycket du rör dig och hur du mår.
När du till exempel tränar behöver musklerna mer blod, och det får blodtrycket att stiga. Samma sak händer när du känner dig stressad eller rädd.
Blodtrycket sjunker däremot när du vilar och slappnar av, och är oftast som lägst under natten när du sover.
Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg) och består av två värden: systoliskt och diastoliskt tryck. Om ett blodtrycksvärde är 120/80 mmHg är det systoliska trycket 120 och det diastoliska trycket 80.
Du kan enkelt mäta blodtrycket på egen hand med en blodtrycksmätare. Vill du ha hjälp med blodtrycksmätning är du välkommen in till ditt lokala apotek så utför en sjuksköterska från Doktor24 mätningen. Läs mer och boka tid för blodtrycksmätning på Apoteket.
Diagnosen högt blodtryck innebär att hjärtat behöver anstränga sig mer än normalt för att pumpa ut blodet. När blodkärlen är unga och elastiska behövs det ofta mindre kraft. När de blir äldre, stelare och trängre måste hjärtat däremot arbeta hårdare så att blodet når alla delar av kroppen.
Konditions- och muskelträning ger starkare hjärta, men om hjärtat får jobba för hårt under långa perioder sliter det på hjärtmuskeln och blodkärlen.
Diagnosen sätts om blodtrycket är:
Det går också att dela in förhöjt blodtryck i tre olika grader:
För att bekräfta diagnosen med mätningar på vårdcentralen bör blodtrycket mätas vid minst tre tillfällen, med 1–3 veckors intervall mellan mätningarna.
Högt blodtryck kan ibland diagnostiseras redan efter en enda mätning om:
En minskning av det systoliska blodtrycket med 10 mm Hg eller det diastoliska blodtrycket med 5 mmHg kan leda till en 20–50 procentig reduktion av risken för olika kardiovaskulära händelser samt en minskad risk för kardiovaskulär död med cirka 20 procent.
Lågt blodtryck, eller hypotoni, betyder att blodtrycket är lägre än normalt och är under 90/60 mmHg. Om blodtrycket sjunker plötsligt kan du få symtom som yrsel, trötthet och svimning. Detta händer ofta när du reser dig snabbt.
Ett normalt blodtryck hos en vuxen ligger på ungefär 120/80 mmHg.
Det är svårt att fastställa den exakta orsaken till högt blodtryck. Ofta finns det flera anledningar, som stress, ärftliga anlag och dåliga matvanor.
Risken för högt blodtryck ökar om du har nära släktingar som också har det. Gener kan påverka hur kroppen reglerar blodtrycket och hanterar natrium, alltså salt, vilket är viktigt för att hålla blodtrycket på en normal nivå.
Övervikt och fetma kan öka blodtrycket genom att sätta extra press på hjärtat och blodkärlen. Fettvävnad producerar hormoner och ämnen som kan påverka blodtrycket negativt. Dessutom ökar övervikt risken för insulinresistens och inflammation, vilket ytterligare kan bidra till hypertoni.
Brist på motion leder ofta till viktökning och kan minska hjärtats effektivitet. Regelbunden träning stärker hjärtmuskeln, förbättrar blodcirkulationen och kan hjälpa till att sänka blodtrycket. En stillasittande livsstil kan också påverka kroppens förmåga att reglera blodtrycket.
En kost med högt intag av salt, socker och mättat fett kan leda till ökad blodvolym och blodtryck. Salt gör att kroppen behåller mer vätska, vilket ökar trycket på blodkärlen. En obalanserad kost kan också leda till brist på viktiga näringsämnen som kalium, magnesium och fibrer, som alla är viktiga för att reglera blodtrycket.
Hög alkoholkonsumtion kan skada blodkärlen och leda till högre blodtryck. Rökning påverkar i sin tur blodkärlens hälsa negativt och kan orsaka förträngningar, vilket ökar trycket. Både rökning och alkohol kan även orsaka andra hälsoproblem som ytterligare ökar risken för hypertoni.
Långvarig stress aktiverar kroppens kamp-eller-flykt-respons, vilket kan öka hjärtfrekvensen och blodtrycket. Stresshormoner som adrenalin och kortisol påverkar blodkärlen och kan orsaka förträngningar. Olika metoder för stresshantering, som meditation och avslappningstekniker, kan vara effektiva för att sänka blodtrycket.
Med åldern förlorar blodkärlen sin elasticitet, vilket kan leda till högre blodtryck. Förändringar i hormonella nivåer och ökad stelhet i kärlväggarna bidrar också till detta. Det är viktigt att regelbundet övervaka blodtrycket, särskilt när man blir äldre, för att tidigt kunna upptäcka och hantera problem.
Det finns flera sjukdomar som ger högt blodtryck, till exempel:
Kan påverka kroppens förmåga att reglera blodtrycket genom att störa natrium- och vätskebalansen.
Förhöjda blodsockernivåer kan skada blodkärlen och njurarna, vilket i sin tur ökar risken för hypertoni.
Ett tillstånd där andningen upprepade gånger stannar under sömn, har också visat sig öka blodtrycket, troligen genom att orsaka syrebrist och stress på hjärtat.
Hormonella störningar, såsom Cushings syndrom och hyperaldosteronism, kan påverka blodtrycket genom att förändra kroppens hormonbalans och natriumhantering.
Inklusive ateroskleros, bidrar till högt blodtryck genom att förtränga blodkärlen och öka motståndet mot blodflödet.
Överproduktion av sköldkörtelhormon kan också leda till förhöjt blodtryck genom att öka metabolismen och hjärtats arbete.
Vissa hjärtproblem kan påverka blodtrycksnivåerna.
Det är också möjligt att utveckla högt blodtryck under graviditeten, vilket ofta kan bero på havandeskapsförgiftning. Detta tillstånd upptäcks vanligtvis vid kontroller hos barnmorskan.
De flesta märker faktiskt inte att de har högt blodtryck. Därför kan det gå oupptäckt i flera år tills en komplikation, som stroke eller hjärtinfarkt, inträffar. För att verkligen få veta om ditt blodtryck är för högt måste du mäta blodtrycket.
Även om högt blodtryck ofta kallas för en ”tyst” sjukdom, kan symptom förekomma, främst vid kraftigt förhöjt blodtryck:
Det finns mycket som du själv kan göra för att sänka ditt blodtryck. Till exempel äta en hjärtvänlig kost, motionera regelbundet, minska stress, gå ner i vikt, sluta röka och undvika alkohol.
Stresshanteringstekniker, som meditation, yoga eller djupandning, kan också hjälpa till att förbättra ditt välbefinnande.
För en del räcker det inte att bara göra livsstilsförändringar, utan de behöver söka vård och få läkemedel för att effektivt sänka blodtrycket.
Det finns olika typer av läkemedel som hjälper till att sänka blodtrycket och minska risken för allvarliga hälsoproblem. Vanligtvis används en kombination av ett eller flera läkemedel för att uppnå bästa möjliga effekt. Nedan följer de vanligaste grupperna av läkemedel vid behandlingen av högt blodtryck.
Det bidrar till att du urinerar något mer, vilket minskar vätskemängden i blodkärlen och därmed sänker blodtrycket. Vanligtvis märker du inte av att du kissar mer.
Tiaziddiuretika
Loopdiuretika
Kaliumsparande diuretika
Sänker blodtrycket genom att blockera ett enzym som påverkar blodkärlen.
Relaxerar blodkärlen och sänker blodtrycket.
Det påverkar muskulaturen i kärlväggarna, vilket gör att de slappnar av och kärlen kan utvidgas.
Minskar hjärtats arbetsbelastning och sänker blodtrycket.
Om du lider av andra sjukdomar kan det påverka valet av läkemedel som är lämpliga för dig. Detta gäller särskilt hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt eller kärlkramp, samt diabetes, njursjukdom eller astma. Informera alltid din läkare om vilka läkemedel du tar.
När du börjar med läkemedelsbehandling behöver du gå på regelbundna besök hos vården för att kontrollera hur läkemedlet fungerar. Det kan vara nödvändigt att justera dosen, lägga till andra läkemedel eller byta behandling.
De flesta som får läkemedel mot högt blodtryck behöver fortsätta ta den hela livet. Sluta aldrig med läkemedel utan att först prata med din läkare, eftersom den skyddar dig mot allvarliga sjukdomar.
Målet med sänkning av högt blodtryck med läkemedel är att reducera risken för allvarliga tillstånd som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursjukdom.
