Får du ibland hosta, tryck över bröstet eller svårt att andas? Tycker du att det blir värre under pollensäsongen, när du tränar eller är förkyld? Då kan det vara astma. Här får du veta mer om symtom, behandling och enkla saker du själv kan göra för att lindra besvären.
Astma är vanligt hos barn, och många får sina första symtom i småbarnsåren. Besvären beror ofta på allergi eller så kallad förkylningsastma.
För en del barn med förkylningsastma växer besvären bort. Astma som beror på allergi kan ibland minska eller försvinna när barnet blir äldre.
Busa och skratta är bland det bästa som finns! Men i mattan och sängen kan kvalster gömma sig och trigga igång allergisk astma.
Astma är en kronisk lungsjukdom som gör att du återkommande kan få perioder av långvarig hosta, pipande eller väsande andning och svårigheter att andas. Många beskriver det som att luften tar stopp, eller som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör.
Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna. Vid ett astmaanfall blir luftrören lättirriterade och de drar ihop sig. Samtidigt svullnar slemhinnorna, det bildas mer slem och det blir svårare att andas.
Det är vanligast att få astma i barndomen, men sjukdomen kan komma i alla åldrar. Vissa har lindrig astma och får besvär någon gång då och då. Andra har det jämt och behöver ta läkemedel regelbundet för att förebygga besvär och behandla astmaanfall.
En hundkram kan värma hjärtat – men också reta luftvägarna om du har allergisk astma.
Astma delas oftast in i två typer:
1. Astma som beror på allergi
Du får ett anfall när du kommer i kontakt med något du är allergisk mot, till exempel pollen, pälsdjur eller kvalster. Allergisk astma är vanligast bland barn.
Pollensäsongerna kan ge ökade besvär, och för en del märks astman först i samband med allergisymtom. Behandling av allergin kan därför göra astman lättare att kontrollera.
2. Astma utan allergi
Du kan få ett anfall vid till exempel fysisk ansträngning, tobaksrök, starka dofter eller vissa läkemedel. Icke-allergisk astma är vanligast bland vuxna.
Typiskt för astma är att besvären kan variera kraftigt från en stund till en annan och kan komma plötsligt.
Klassiska symtom på astma är andnöd, ihållande hosta och pipande andning.
Rök, bilavgaser, damm, parfymer, växter – ja till och med kall luft och dimma – är vanliga utlösande faktorer. Många astmatiker har också någon form av allergi. Astmasymtomen kommer då efter kontakt med något som de är allergiska emot.
Exempel på saker som kan trigga astma:
Vi träffar många som tänker att deras återkommande andningsbesvär bara är något de får leva med. Vår roll är att uppmärksamma att det kan handla om astma och hjälpa dem vidare till rätt vård."
Emelie, legitimerad apotekare
Förutom rätt behandling finns det flera saker du kan göra själv för att minska dina besvär och må bättre:
Se till att ha din astmamedicin med dig, särskilt om luften är kall och fuktig.
Misstänker du att du har astma? Då bör du boka tid på din vårdcentral eller hos en lung- eller allergimottagning. Så här brukar en utredning gå till:
1. Berätta om dina besvär
När du träffar läkaren får du bland annat berätta om dina besvär, när de brukar komma och hur ofta du märker av dem. Du kan till exempel beskriva om du ibland känner dig andfådd, tycker att det är svårt att andas eller hostar.
2. Undersökning av lungorna
För att ta reda på om du har astma är det vanligt att göra några undersökningar. En av dem är en lungfunktionsmätning, till exempel spirometri eller PEF-mätning, som visar hur dina lungor fungerar och hur mycket luft du kan blåsa ut.
3. Allergiutredning och blodprov
Ofta gör läkaren också en allergiutredning eftersom astma kan utlösas av allergier. Ibland kan du även få lämna blodprov som kan ge mer information om din astma.
4. Du får en behandlingsplan
När det har blivit klart vilken typ av astma du har får du en individuell, skriftlig behandlingsplan av läkaren eller astmasjuksköterska. Planen berättar vilken medicin du ska ta som basbehandling och vad du kan göra om astman blir sämre. Den visar också hur du kan agera vid till exempel allergisk reaktion, förkylning eller andra saker som kan utlösa ett anfall.
Det är faktiskt bra att motionera när man har astma – det förbättrar syreupptagningen, stärker kroppen och kan dessutom minska besvären.
Om du är orolig för att du har astma och snabbt vill få kontakt med en läkare kan du boka tid hos vår samarbetspartner Doktor24. Du kan få en tid inom 15 minuter, dygnet runt.
Under ditt digitala besök får du svara på frågor om dina besvär och hur du mår i övrigt. Läkaren kan göra en första bedömning men kan inte ställa en fullständig astmadiagnos. För det krävs en komplett astmautredning med ett fysiskt besök på en vårdcentral eller hos en lung- eller allergimottagning.
De allra flesta som har astma behöver behandlas med läkemedel för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Målet med behandlingen är att du som har astma ska få kontroll över sjukdomen och slippa symtom i vardagen.
Om astman inte behandlas rätt under lång tid kan inflammationen i lungorna bli svår att kontrollera. I vissa fall kan det leda till en varaktig försämring av lungfunktionen.
Det är vanligast att behandla astma med inhalationsmedicin, alltså medicin som du andas in som pulver eller spray med hjälp av en inhalator:
Det är viktigt att använda inhalatorn på rätt sätt så att medicinen når ner i lungorna och ger bästa möjliga effekt. På Apoteket erbjuder kostnadsfri inhalationsvägledning, för en ännu bättre läkemedelsanvändning. Läs mer om hur vi kan hjälpa dig inhalera rätt.
För många underlättar det att ta astmamedicin före träning.
Om du får ett kraftigt astmaanfall ska du i första hand söka vård på sjukhus. Där stannar du tills du mår bättre och anfallet gått över.
Efteråt är det bra att ta kontakt med din läkare eller astmasjuksköterska. Tillsammans går ni igenom vad som utlöste astmaanfallet och hur du kan förebygga att det händer igen.
