GLP-1-läkemedel – effekt, biverkningar och råd 

Vad är GLP-1-läkemedel?  

GLP-1 står för glukagonlik peptid-1. Det är ett hormon som frisätts i tarmen när du har ätit. GLP-1-läkemedel efterliknar hormonets effekt och hjälper kroppen att reglera blodsockret på flera sätt: 

• Ökar insulinfrisättningen när blodsockret är förhöjt 
• Minskar frisättningen av glukagon som annars höjer blodsockret och gör att magsäcken töms långsammare.  
• Många upplever också en ökad mättnadskänsla och minskad aptit.  

Vid typ 2-diabetes används GLP-1-läkemedel även för att förbättra kontrollen av blodsockret eller för att hjälpa till att gå ner i vikt. De används ofta när annan behandling inte räcker eller när det finns särskilda skäl att välja denna typ av läkemedel. 

Vid behandling av övervikt (obesitas) kan GLP-1-läkemedel vara en del av en långsiktig behandling för viktnedgång tillsammans med förändrade levnadsvanor. Läkemedlen är inte en enskild snabb lösning, utan ett stöd som behöver kombineras med råd om mat, rörelse och uppföljning i vården.  

Exempel på GLP-1-läkemedel  

• Semaglutid - spruta (säljs som Ozempic vid diabetes typ 2 och Wegovy vid obesitas eller övervikt med minst en viktrelaterad följdsjukdom.)  
• Semaglutid - tablett (säljs som Rybelsus vid diabetes typ 2 och Wegovy vid obesitas eller övervikt med minst en viktrelaterad följdsjukdom.)  
• Tirzepatid – spruta (Mounjaro) - En kombinerad GLP-1/GIP-analog godkänd för diabetes typ 2 , obesitas eller övervikt med minst en viktrelaterad följdsjukdom. 
• Liraglutid  - spruta (Saxenda och Victoza, godkänd för diabetes typ 2)  
• Dulaglutid - spruta (Trulicity, godkänd för diabetes typ 2)   

Tänk på att dessa läkemedel inte är godkända för exakt samma behandlingsområden. Vilket läkemedel som är aktuellt avgörs av läkare utifrån diagnos, behov, effekt och eventuella andra läkemedel.  

GLP-1-läkemedel är inte en enskild snabb lösning, utan ett stöd i behandlingen i kombination med kostråd, fysisk aktivitet och uppföljning i vården.

Vanliga biverkningar  

De vanligaste biverkningarna kommer från magen och tarmen, till exempel: 

• Illamående 
• Förstoppning och uppkördhet 
• Diarré 
• Kräkningar 
• Magont 

Besvären förekommer ofta särskilt i början av behandlingen eller när dosen höjs. För många minskar besvären när kroppen vänjer sig vid läkemedlet. Det är ändå viktigt att ta symtomen på allvar om de blir kraftiga, långvariga eller påverkar din vardag.  

Så kan du lindra besvär från magen  

• Om du mår illa kan det hjälpa att äta mindre portioner, äta långsamt och undvika fet eller tung mat. Försök också att dricka regelbundet, särskilt om du har kräkningar eller diarré.  
• Vid diarré är det viktigt att få i sig vätska. Ibland kan vätskeersättning vara ett bra stöd, särskilt om du förlorar mycket vätska.  
• Vid förstoppning kan du prova att dricka mer vatten, röra på dig och öka mängden fibrer gradvis.   

På Apoteket finns det ett brett sortiment av produkter som kan lindra tillfälliga besvär såsom gasbesvär, diarré och förstoppning.  

• Vid tillfälliga besvär med diarré eller förstoppning kan ett bulkmedel som Inolaxol vara lämpligt.  
• Vid tillfällig halsbränna kan Omeprazol användas.  
• Gasbesvär kan motverkas med Dimetikon som binder luft i magen.  

Är besvären inte övergående behöver din läkare bedöma om det är aktuellt med en dosjustering eller alternativ behandling. Vänd dig då alltid till behandlande läkare.  

Håravfall  

Håravfall har rapporterats vid behandling med vissa av läkemedel, framför allt vid läkemedel som används för viktbehandling, till exempel semaglutid i högre dos. Det betyder inte att alla får håravfall, och det räknas inte som en av de vanligaste biverkningarna för hela läkemedelsgruppen. Det beror oftast inte på läkemedlet i sig, utan på hur kroppen reagerar på behandlingen.  

GLP‑1‑läkemedel leder ofta till en tydlig viktnedgång, särskilt i början. Om man går ner i vikt snabbt kan kroppen uppfatta det som en stresspåverkan. Då kan fler hårstrån än vanligt gå över i en vilofas, vilket gör att håret tillfälligt faller av – ett tillstånd som kallas telogent effluvium. Håravfallet märks oftast först efter några månader.  

Minskad aptit kan också göra att man får i sig mindre näring än vanligt. Brist på till exempel protein, järn, zink, biotin eller B‑vitaminer kan bidra till att håret påverkas ytterligare.  

Det är viktigt att veta att den här typen av håravfall oftast är tillfälligt. När kroppen har anpassat sig och vikten stabiliseras brukar hårväxten återgå till det normala.   

Hur kan jag minska risken för håravfall? 

Det är viktigt att äta regelbundet, få i sig tillräckligt med protein och näring och undvika alltför snabb viktnedgång.  

Om håravfallet är kraftigt, håller i sig länge eller om du misstänker näringsbrist är det bra att kontakta vården för bedömning. Kontakta även vården om håravfallet kommer fläckvis eller om du samtidigt har andra symtom som trötthet, yrsel eller kraftiga magbesvär.   

Kost och kosttillskott – kan det hjälpa?  

Det är viktigt att få i sig tillräckligt med näring, även om aptiten minskar.  

• Ät gärna proteinrika livsmedel som fisk, ägg, baljväxter och mejeriprodukter  

• Se till att få i dig järn, till exempel via kött, fullkorn eller gröna bladgrönsaker  

Om du har svårt att täcka ditt behov via kosten kan kosttillskott i vissa fall vara ett stöd. Till exempel kan tillskott med järn (vid konstaterad eller misstänkt brist), zink, biotin och andra B‑vitaminer vara aktuella. För de flesta räcker dock en varierad kost.  

Det finns kosttillskott med biotin som bidrar till att bibehålla normalt hår, till exempel Priorin. Det ersätter inte vanlig kost men kan stödja hårets kvalitet. Det finns även stärkande schampo från Priorin som är anpassat för tunt hår och för den som tenderar att tappa hår.  

Är du osäker på vad som passar dig kan du rådfråga hälso- och sjukvård eller farmaceut på apotek.