Varför har man lättare att få urinvägsbesvär under klimakteriet?
Under klimakteriet sjunker nivåerna av östrogen, vilket påverkar slemhinnorna i underlivet och urinvägarna. När östrogennivåerna minskar blir slemhinnorna tunnare, torrare och mer sköra. Det gör dem mer mottagliga för irritation och infektioner. Den naturliga balansen av bakterier i underlivet kan också påverkas, vilket gör det lättare för skadliga bakterier att ta sig in i urinvägarna och orsaka urinvägsinfektioner.
Vilka typer av urinvägsbesvär kan man få under klimakteriet?
Ett vanligt problem är ofrivilligt urinläckage vid ansträngning, som kan ske vid hopp, nysningar eller fysisk aktivitet. Många kvinnor får också ett ökat behov att kissa, så kallade trängningar. Det innebär att man plötsligt måste gå på toaletten och ibland inte hinner dit i tid.
Återkommande urinvägsinfektioner blir också vanligare eftersom slemhinnorna i urinvägarna blir torrare och skörare på grund av de sjunkande nivåerna av östrogen. En annan besvärlig åkomma är urinrörskatarr. Det kännetecknas av en irriterad känsla i urinröret och påminner om urinvägsinfektion, men utan att bakterier visar sig i urinprovet.
Förutom de hormonella förändringarna under klimakteriet ökar risken för urinvägsbesvär med åldern, samt efter graviditeter och vaginala förlossningar. Även yngre kvinnor, främst de som är sexuellt aktiva, och de som aldrig varit gravida kan drabbas av dessa problem.
Bäckenbottenmuskulaturen, som omger urinröret, slidan och ändtarmen, sträcker sig från blygdbenet till svanskotan och spelar en viktig roll i att stödja underlivsorganen. Precis som med alla muskler i kroppen försämras dess styrka med tiden. När bäckenbotten försvagas kan det påverka kroppens förmåga att kontrollera urin och avföring. Hos vissa kvinnor kan framfall, där organ i underlivet sjunker ner, leda till svårigheter att tömma blåsan helt, urinvägsinfektioner och urinläckage.
När i klimakteriet kan man få urinvägsbesvär?
Urinvägsbesvär kan börja redan flera år innan den sista menstruationen, alltså under perioden som leder fram till menopaus. Symtomen tenderar ofta att bli värre när mensen helt upphör. Om man inte påbörjar en medicinsk behandling kan besvären kvarstå livet ut.
Hur många upplever urinvägsbesvär under klimakteriet?
Enligt studien från Womnis Klimakterierapport (2024) uppgav nästan 38 % av kvinnor i klimakteriet att de hade besvär med urinblåsan.
Vad kan jag själv göra för att undvika besvär med urinvägarna under klimakteriet?
Se till att dricka tillräckligt med vatten för att skölja igenom urinvägarna och minska risken för infektioner. Men undvik att överdriva vätskeintaget, särskilt sent på kvällen, för att slippa nattliga toalettbesök.
Gå på toaletten när du känner behov och håll dig inte för länge. Att tömma blåsan helt och hållet minskar risken för bakterietillväxt i urinvägarna. Tänk också på att kissa efter samlag för att minska risk för bakterie- eller svamptillväxt. Det finns studier som visar att tranbärsextrakt eller D-mannose kan förebygga UVI, men forskningen är delad.
Genom att göra knipövningar kan du stärka bäckenbotten, vilket kan förbättra kontrollen över urinblåsan och minska risken för urinläckage. Tänk på att muskulatur är färskvara och behöver tränas regelbundet.
Tvätta underlivet med milda, oparfymerade produkter eller enbart vatten för att undvika irritation och obalans i bakteriefloran.
Minska konsumtionen av starkt kryddad mat, koffein, alkohol och kolsyrade drycker, eftersom dessa kan irritera urinblåsan och öka trängningar.