Tidningen Apoteket nr 2/2004

Åderbråck - inget nödvändigt ont

Inte kan jag gå barbent - jag har ju så fula ben! Känner ni igen detta bittra och längtansfyllda konstaterande? Åderbråck och blå ådernät, svullna vrister och underben upplevs ofta som missprydande och kan vara en ren plåga under varma sommardagar. Här får ni veta hur man kan förebygga och behandla. Åderbråck är ingen "kärringkrämpa"! De blåaktiga "ormarna" på låren, vaderna, i knävecken eller på anklarna kan dyka upp redan när man är några och tjugo. Man kan också ha besvär av åderbråck som ligger så djupt att de inte syns utanpå benet. Tidiga symtom är trötthet och svullnadskänsla i ben och vrister. Man kan också känna stickningar och kramper i vaderna.

Man räknar med att var tredje svensk med stigande ålder får besvär av åderbråck. Åderbråck är ofta ärftliga, anlaget kan ärvas både från mor och far. Att fler kvinnor än män drabbas har man tidigare skyllt på de kvinnliga könshormonerna - många kvinnor drabbas av åderbråck under graviditeten. Men nu har man börjat ifrågasätta om östrogenet har någon större betydelse i sammanhanget, berättar Olle Nelzén, överläkare vid bensårscentrum och kärlkirurgiska enheten på Kärnsjukhuset i Skövde.

Ingen könsskillnad

- I den senaste stora studien, från Edinburgh i Skottland, såg man ingen könsskillnad när det gäller förekomsten av åderbråck. Att det ofta drabbar gravida kvinnor beror till stora delar på att barnet i magen tynger ner och ökar ventrycket.

Att drabbas av åderbråck betyder inte att man har en ökad risk för sjukdom i andra av kroppens blodkärl, som hjärtats kranskärl.

- Det finns ingen koppling, säger Olle Nelzén. Personer som har bensår, den värsta komplikationen till åderbråck, har ingen överdödlighet i hjärt-kärlsjukdom jämfört med normalbefolkningen.

Vad är det som händer med ådrorna när de börjar puta ut på benen?

I benen måste blodet i venerna arbeta mot tyngdkraften för att komma upp till hjärtat. Därför har naturen utrustat de stora ytliga och de djupa venerna med klaffar som ska hindra blodet från att rinna tillbaka och stanna i benen. Vi har också en annan mekanism som effektivt driver venblodet mot hjärtat, den så kallade venpumpen. Den består av vadmusklernas sammandragning när vi går, springer och på annat sätt använder benmusklerna.

Två riskfaktorer

Det finns två riskfaktorer som kan påskynda utvecklingen av åderbråck. Dels en ärftlig faktor som gör att venklaffarna blir försvagade och inte kan sluta tätt. Blodet blir kvar i benen och däms upp i en eller flera vener och resultatet blir de typiska slingriga åderbråcken. Dels kan ett stillasittande liv göra att muskelpumpen i benen inte kan sköta sitt jobb effektivt. Då blir venklaffarna uttänjda och låter en del av blodet rinna baklänges ner i benen.

Har du besvär med svullnad, tyngd- och trötthetskänsla, värk och myrkrypningar, kan du diskutera detta med en läkare. För det finns risker med obehandlade svåra åderbråck: Man kan till exempel drabbas av ytliga blodproppar, så kallade tromboflebiter. Det är i själva verket en inflammation i kärlväggen och oftast ofarligt. Men det kan göra ordentligt ont, och det känns varmt, rött och litet hårt. För säkerhets skull kan man visa benet för en distriktssköterska eller läkare.

En annan risk med svåra åderbråck är att huden på benen blir missfärgad (brun-blå-röd) och skör. Man kan få eksem eller till och med bensår, vanligast på insidan av ankeln. Det är en besvärlig åkomma, som ofta kan vara svår att behandla och läka ut.

- Bensår har en tendens att återkomma om man inte botar den bakomliggande orsaken, det vill säga åderbråcken, säger Olle Nelzén. Ju tidigare man söker hjälp för begynnande bensår, desto större är chansen att motarbeta och bota dem. Man räknar med att ungefär 5 procent av alla vuxna i Sverige har venösa hudförändringar och att 0,3 procent har öppna bensår. Det utgör en stor och kostnadskrävande belastning på primärvården.

- Bensårsvården kostar ett par miljarder om året, 1-2 procent av hela sjukvårdens budget. Det är inte acceptabelt, när vi vet att vi i stort sett kan bota alla med åderbråck, med tämligen enkla medel och till en ringa kostnad.

Operation förebygger

För att förebygga bensår kan personer med åderbråck och hudförändringar på benen alltså opereras. Ofta gör man först en ultraljudsundersökning, där man kan se exakt var läckaget finns och markera de avsnitt av venen som behöver opereras. Man använder huvudsakligen två metoder:

Den ena, så kallad stripping, där man snittar vid ankeln och ljumsken och drar ut hela venstammen, utförs fortfarande ganska ofta, men man har på senare år blivit mer restriktiv. Inte för att venerna i benen sparas för att användas till bypassoperationer inom hjärtkirurgin, det är en vanlig missuppfattning.

- Ingen thoraxkirurg vill operera in en skadad ven med åderbråck i ett hjärta, säger Olle Nelzén.

Anledningen till att man mer sällan gör strippingoperationer är att vi idag med hjälp av ultraljud och dopplerteknik kan gå in och se om den stora venen, saphena magna, är oskadad. I så fall får den naturligt nog sitta kvar. Då nöjer man sig istället med att enbart ta bort de blodkärl som är utvidgade och skadade. Det är ett mindre ingrepp, som kan göras med lokal- eller ryggbedövning. Oftast får man gå hem efter några timmar. Man får små ärr - med dagens förfinade metoder endast ett par millimeter - på benen, har ganska ont i ett par veckor, men resultatet brukar bli mycket bra.

- Här i Skövde har vi provat en ny metod, berättar Olle Nelzén. Efter att ha lokaliserat venen sprutar man in medlet aethoxysklerol i en skumberedning. Resultaten verkar lovande, och inom fem år kan nog metoden bli ett - billigare - alternativ till kirurgi.

Ytliga ådernät

Redan i unga år kan ytliga ådernät (medicinskt namn är teleangiektasier) börja framträda på benen. De kallas ofta för spiders (spindlar på engelska), eftersom de liknar spindelnät. Vanligast är att de uppkommer på låren, i knävecken och vid anklarna. Hormonbehandling eller graviditet kan påskynda eller förvärra åkomman, ett dåligt fungerande klaffsystem i benen kan också spela in. Även här kan man i viss mån bromsa utvecklingen genom att vara fysiskt aktiv, i synnerhet om man har ett sittande arbete, och genom att använda stödstrumpor.

Om man bara har enstaka små ådernät - och gillar att gå barbent på sommaren! - kan man med utmärkt resultat dölja dem med speciella täckande krämer. De finns i välsorterade parfymaffärer, och finns ofta i olika nyanser, så att man blanda till en färg som stämmer exakt med hudens egen. De sitter mycket bra, till och med efter dusch och bad, men kan förstås missfärga ljusa kläder.

Har man väldigt missprydande ådernät kan man vända sig till en läkare som specialiserat sig på den här åkomman. Den vanligaste behandlingen är injektioner med aethoxysklerol. Det skadar blodkärlens inre väggar, så att kärlen klibbar ihop och skrumpnar. Blodet måste söka sig andra vägar, det blå ådernätet bleknar snabbt och försvinner.

Kosmetiskt ingrepp

Det finns inga hopplösa fall, det går att ta bort de flesta utvidgade kärl, om läkaren har rutin och patienten tålamod. Det är dock mycket svårt att få behandlingen utförd i offentlig vård, det räknas ofta som ett kosmetiskt ingrepp. Metoden är ofarlig, medlet är av samma typ som vanlig lokalbedövning och ger inga biverkningar. Man kan få en brun missfärgning efter injektionerna, den brukar försvinna efter ett tag, och vill man påskynda det kan man smörja med Hirudoidsalva från apoteket. Tyvärr botar de här injektionerna inte själva tendensen att bilda ådernät. Det kan dyka upp nya på andra ställen på benen. Har man råd och tålamod går man till doktorn och får en ny injektionsbehandling.

En annan metod för behandling av kärlförändringar är photoderm. Metoden är en vidareutveckling av medicinsk laserteknik. Behandlingen är inte smärtsam och ger inga ärr, men kan ibland ge rodnad på det behandlade området under några dagar.

Svullna ben

Så gott som alla upplever ibland att underbenen och anklarna känns svullna och vätskefyllda. I synnerhet under varma sommardagar, efter en lång flyg- eller bilresa eller om man har ett jobb där man tvingas tillbringa dagen i stående ställning. Det finns flera orsaker till att benen svullnar.

Långa flyg- och bilresor: när vi sitter länge i samma ställning trycker sätet mot kärl och nerver i benen, och försvårar återflödet av blodet till hjärtat. Trycket gör att vävnadsvätska pressas ut i underbenen och ger svullnad och en tryck- och tyngdkänsla. Om det är varmt ökar besvären, eftersom värme öppnar kärlen.

Blodpropp: Om du till exempel under eller efter en flyg- eller bilresa märker att bara ena benet har blivit tjockt och svullet sök läkare så snabbt som möjligt. Det kan vara en blodpropp i benet, en så kallad djup ventrombos, som behöver behandlas omedelbart på sjukhus med blodproppsupplösande medel. För att förebygga blodproppar och svullna ben under resan, ska du inte sitta för länge i samma ställning. Åker du bil bör du göra paus minst en gång i timmen, och gå ut och röra på benen. Sitter du i ett flygplan är det också bra om du går upp och rör på dig med jämna mellanrum, gör tåhävningar, knälyft och nigningar! Att använda stödstrumpor är också en bra idé.

Hjärt- och lungsjukdom: Vid så kallad högersvikt på hjärtat (när högerhalvan av hjärtat har svårt att vidarebefordra blodet genom lungorna) får man ofta en typisk ankelsvullnad och vätskeansamling i underbenen. Om man trycker in ett finger i den svullna ankeln blir gropen kvar ett bra tag. Det här är vanligt hos personer med hjärtsvikt, och hos dem som rökt mycket och fått lungemfysem. På sommaren är förstås bensvullnaden extra besvärlig, och förutom vätskedrivande läkemedel kan man rekommendera att lägga upp benen högt så ofta som möjligt.

Vissa läkemedel kan ge bensvullnad som biverkning: Det gäller exempelvis läkemedel mot högt blodtryck och kärlkramp i hjärtat (så kallade kalciumantagonister). Hormonbehandling (östrogen och gestagen) ger hos en del kvinnor vätskeansamling - både p-piller och de hormoner som ges efter klimakteriet. Om du har svåra besvär av svullnad kan du diskutera med din läkare om att få pröva ett annat läkemedel.

Förebygg åderbråck

Det finns en hel del du själv kan göra för att förebygga åderbråck och svullna ben. Om du redan fått åderbråck kan du förhindra att de blir sämre.

Rör på dig - regelbundet. Då tränar du muskelpumpen i benen, som sörjer för en normal blodcirkulation. Promenera, cykla, allt som anstränger benmusklerna.

Ta rörliga pauser om du måste stå eller sitta länge, på jobbet eller på resor. Gör tåhävningar, småjogga på stället, ta en promenad runt lokalen eller i tåget/bussen. Sov inte längre perioder på flygresor om du inte kan lägga upp benen.

Sitt gärna med benen på en fotpall när du ser på TV.

Försök undvika att sitta med benen i kors, det försämrar cirkulationen.

Använd gärna stödstrumpor om du står mycket i ditt jobb eller sitter mycket i bil eller flyg. Dagens stödstrumpor ser inte tantiga ut, utan är tillverkade i attraktiva material och moderna färger. Stödstrumpor avlastar, förbättrar cirkulationen och hindrar svullnad. På apoteket finns olika typer av stödstrumpor. Både knälånga, hellånga och i form av strumpbyxor.

Man brukar skilja mellan stödstrumpor och kompressionsstrumpor. De senare ger ett fastare stöd, och rekommenderas för den som har litet svårare cirkulationsproblem i benen och mycket besvär med åderbråck och svullnad. Kompressionsstrumporna finns dessutom i olika klasser (oftast från 1-4). Den här typen av strumpor bör provas ut av sjukvårdspersonal och kan sedan köpas på apoteket. Stödstrumpor kan du köpa på egen hand. Du kan välja storlek efter storleken på dina skor, men om du har ovanligt smala eller kraftiga ben bör du rådfråga personalen.

Nytt naturläkemedel

Ett naturläkemedel mot venös insufficiens (när blodet inte kan transporteras tillbaka till hjärtat utan samlas i benens vener) har nyligen godkänts i Sverige. Det heter Venastat och innehåller extrakt av hästkastanjfrö. Det finns en lång traditionell användning av hästkastanjfrö, bland annat i Tyskland, mot svullnad, tyngdkänsla, smärta och kramper i benen. Redan i början av 1900-talet visade en fransk vetenskapsman att preparat framställda av fröet från hästkastanj hade effekt mot åderbråck. Venastat verkar genom att stärka spänsten i venerna och minska utflödet av vätska i vävnadernas minsta blodkärl, kapillärerna. Medlet finns att köpa på apotek och i hälsofackhandeln. Enligt Läkemedelsverkets bedömning är effekten ungefär jämförbar med den man får vid behandling med kompressionsstrumpor.

Text: Susanna Hauffman