Så återhämtar du dig efter förlossningen
Tillsammans med barnmorskan Sara Dellner berättar vi om vad du kan förvänta dig under återhämtningsfasen efter graviditeten, även när det gäller sexlivet.
När kan jag ha sex efter förlossningen?
Sex efter förlossningen är något du kan ha när båda känner sig redo. Hur lång tid just din eventuella bristning tar att läka, är svårt att säga på förhand. Så länge du har avslag, det vill säga blöder från slidan, är rådet att använda kondom om ni har penetrerande sex, för att förhindra en infektion.
Slemhinnorna kan också kännas torrare och skörare eftersom hormonhalterna förändras när du har börjat amma. En levatorskada kan leda till luftpruttar från slidan, vilket kan vara genant. Hur fort samlivet kommer igång beror sig alltså på:
– En del känner sig mer sugna på sex efter barnafödande, andra inte. Det är en livsomvälvande process som kan ta mycket ork från er båda. Att ha ett barn vid eller på sin kropp under merparten av dagen kan göra att lusten till annan beröring minskar, förklarar Sara.
Om du känner olust inför sex är det viktigt att ha en bra dialog med din partner och hitta ett sätt som fungerar för dig och er. Kanske behöver du inte ha penetrerande sex just nu.
Sedan är det också värt att tänka på att det inte ska gå för lång tid utan att fortsätta försöka. Om det gör mycket ont eller uppstår ett obehag efter sex kan du göra ett uppehåll ett tag. Ta det i en takt som känns bra.
Förlossningsskador är inget ovanligt
En del får förlossningsskador som kan innebära allt från lättare besvär som går över ganska snart eller mer besvärliga skador som tar lång tid att läka. Förstföderskor får oftare förlossningsskador och likaså påverkar barnets storlek hur kroppen och slemhinnorna påverkas. Användning av sugklocka kan också bidra till förlossningsskada.
Det är mycket som ska stämma på själva förlossningsdagen och själva förloppet kan vara utdraget eller stressigt då vårdpersonalen har fullt upp. Du anger själv i förlossningsbrevet vilka speciella önskemål du har under förlossningen, för att upplevelsen ska bli så bra som möjligt.
Innan förlossningen är det en god idé att förbereda sig och lära sig avslappningsövningar. Med mjukare muskler minskar risken för skador. Försök att samspela med barnmorskan, hen har kunskap och erfarenheten som krävs. Men om du inte trivs med situationen kan du få be om att byta personal.
Vilka typer av förlossningsskador finns det?
Ibland uppstår förlossningsskador, och någon form av bristningar är närmast en förutsättning för att bebisen ska komma ut. Bristningar i underlivet i samband med en förlossning delar Sara in i 4 huvudkategorier:
- Grad I som innebär bristning i hud och/eller slemhinna - Grad II som innebär bristning i mellangärdens muskulatur - Grad III innebär en bristning i ändtarmsmuskeln, även kallat sfinkterruptur- Grad IV innebär en bristning in ändtarmens slemhinna
Det är relativt vanligt att få förlossningsskador av grad I och II, men III och IV drabbar endast cirka 5 %. Skillnaden på bristningar och skador är att de förstnämnda tenderar att läka ut av sig själv medan de senare kräver längre läkningsperiod och läkarvård. När du fått skador blir du sydd direkt efter förlossningen och stygnen kan skava och ge obehag en tid efteråt.
Det viktiga är att du får information om vad du har fått för bristning och var du kan söka hjälp om du får besvär
Skador på levatormuskulaturen kan vara svåra att diagnostisera och därför kan många gå med långa och utdragna besvär utan att veta varför. Ett annat vanligt problem som drabbar många kvinnor är inkontinens, framfall och även psykiska besvär på grund av situationen.
Kanske leder obehaget till att du inte kan sova på nätterna. Mer lindriga besvär är bland annat sveda när du kissar, en tyngdkänsla i underlivet, okontrollerbara pruttar och svårigheter att bajsa.
Kan jag få hjälp mot förlossningsskadorna?
Även om förlossningsskador är helt normalt ska du inte behöva gå och lida i onödan. Det finns ingen anledning att känna skam för att du drabbas av olika besvärande symtom, och du inte är ensam. Gör alltid en efterkontroll hos mödravården. Sara berättar:
–Det är inte alltid så att högre grad av bristning automatiskt innebär att du får kvarstående besvär jämfört med en av lägre grad. Det finns de som fått en grad IV-bristning som inte har några kvarstående besvär alls, och tvärtom, de med en grad II-bristning som har långvariga besvär. Det viktiga är att du får information om vad du har fått för bristning och var du kan söka hjälp om du får besvär.
De flesta besvär avtar eller försvinner med tiden, men inte alla. Barnmorskan kan också remittera dig vidare vid behov. Om tiden för din efterkontroll har passerat, kan du få hjälp av en gynekolog, fysioterapeut eller bäckenbottencentrum.
I en del fall kan det vara aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp. En del åtgärder kan vara aktuella först efter en tid när du vet att du inte kommer skaffa fler barn, enligt Sara.
Vad är finska greppet?
Just nu pågår debatten för fullt om situationen kring förlossningarna ute i landet. En del kvinnor har haft jobbiga upplevelser och känner sig oroliga. Det är viktigt att du ska kunna känna dig trygg och omhändertagen under denna sårbara situation. Om allt går rätt till under förlossningen kommer risken för omfattande skador att minska. Men barnet kommer ut olika snabbt, och det kan vara svårt att passera bäckenet och slidan.
Ett av de allra mest kritiska ögonblicken är när bebishuvudet är på väg att tränga igenom. Finska greppet är en teknik som används för att kontrollera hastigheten som barnet föds ut. När barnmorskan lägger handen på barnets huvud och håller emot med andra handen runt mellangården bromsar hen själva förloppet och skyddar området.
