Ungefär 10 procent av alla svenskar har astma och behöver ta olika typer av läkemedel för att må bra. Här går vi in på djupet i hur luftrörsvidgande och inflammationsdämpande mediciner används i astmabehandling.
Observera att receptbelagda läkemedel kan endast köpas om du har recept utfärdat av läkare. Läs alltid bipacksedeln innan användning.
Det finns flera typer av astmamediciner som verkar på olika sätt och kompletterar varandra. Nedan är några vanliga exempel:
Är du osäker på hur du ska inhalera, eller får du inte den effekt du förväntar dig av din medicin? Kom in till oss på Apoteket så visar vi hur du inhalerar rätt och får ut mer av din behandling. Tjänsten är kostnadsfri och kräver ingen tidsbokning.
Läs mer om hur vi kan hjälpa dig inhalera rätt.
Med rätt läkemedel kan de flesta med astma leva ett aktivt och normalt liv.
Läkemedel som inhaleras finns i tre former: pulver, spray och vätska.
1. Inhalationspulver
2. Inhalationsspray
3. Inhalationsvätska
De allra flesta som har astma har en snabbverkande luftrörsvidgande medicin som de har fått på recept. Du använder den om du får en akut astmaattack eller i förebyggande syfte innan du anstränger dig fysiskt eller utsätter dig för annat som kan utlösa astman.
Medicinen vidgar luftrören genom att binda sig till speciella mottagare i luftrören, så kallade beta-2-receptorer. När medicinen gör det går en signal till luftrörens muskler att slappna av. På så sätt vidgas luftrören, vilket underlättar för dig att andas och hosta upp segt slem.
Snabbverkande luftrörsvidgande medicin används vid akut astma eller före träning.
Snabbverkande luftrörsvidgande medicin doseras vid behov när du får ett akut astmaanfall eller strax före fysisk ansträngning. Om du behöver använda din luftrörsvidgare ofta och mycket, kontakta din läkare. Det kan vara ett tecken på att den förebyggande medicineringen inte räcker till, och kanske behöver dosen inflammationshämmande medicin ökas.
Snabbverkande luftrörsvidgare innehåller något av de verksamma ämnena salbutamol, terbutalin eller formoterol. Medicinen får du som pulver eller spray i olika inhalatorer. Den luftrörsvidgande effekten kommer inom några minuter. Effekten av salbutamol och terbutalin sitter kvar ungefär fyra timmar och för formoterol i tolv timmar.
Risken för biverkningar när du inhalerar luftrörsvidgande medicin är liten. Under de första veckorna kan du känna av besvär som hjärtklappning och darrningar. Men de brukar minska med tiden vid fortsatt behandling.
Vissa mediciner, exempelvis betablockerare som används vid behandling av hjärtrytm och blodtryck, kan påverka behandlingen. Det är därför viktigt att alltid tala om för din läkare vilka mediciner du tar.
Långverkande luftrörsvidgare ska du inhalera regelbundet, ofta både morgon och kväll. Det ger en mer konstant vidgning av luftrören, samt förstärker effekten av den inflammationshämmande medicinen.
Medicinen ges som pulver i olika inhalatorer. Verksamma ämnen är salmeterol eller formoterol.
Både formoterol och salmeterol finns som färdiga kombinationer tillsammans med inflammationshämmande medicin, vilket vissa använder. En fördel med det är att du kan minska antalet mediciner. Nackdelen är att det är svårare att variera doseringen och att priset för kombinationsmedicinerna är högre.
Risken för biverkningar när du inhalerar luftrörsvidgande medicin är liten. Under de första veckorna kan du känna av besvär som hjärtklappning och darrningar. Besvären brukar minska med tiden vid fortsatt behandling.
Vissa mediciner, exempelvis så kallade betablockerare som används vid behandling av hjärtrytm och blodtryck, kan påverka behandlingen. Det är därför viktigt att alltid tala om för din läkare vilka mediciner du tar.
Om du har astma, är det allra viktigaste att se till att inflammationen i dina luftrör läker. Andas du in pulver eller spray som innehåller inflammationshämmande kortison varje dag kan slemhinnan i luftrören läka och lungorna fungera normalt. Då minskar risken för astmaanfall. Det brukar ta några veckor innan du kan märka medicinens fulla effekt.
Skölj munnen och gurgla halsen efter att du inhalerat kortison. Spotta sedan ut, svälj inte. På så sätt kan du undvika besvär som heshet, sveda och svampinfektion i halsen och munhålan.
När du behandlas med inflammationshämmande läkemedel försöker din läkare hitta den lägsta dos som gör att du blir symtomfri. Det är viktigt att du följer den behandlingsplan du har fått och att du tillsammans med din läkare regelbundet utvärderar dosen.
Om din astma försämras, till exempel när du är förkyld, är det viktigt att du snabbt ökar dosen på det sätt du och din läkare kommit överens om för att motverka en försämring av astman.
Medicinerna innehåller något av de verksamma ämnena beklometason, flutikason, budesonid, ciklesonid eller mometason och ges som pulver eller ibland vätska i olika typer av inhalatorer. Läkemedlen finns även i kombinationsläkemedel tillsammans med andra astmamediciner, som långverkande luftrörsvidgare.
Inhalationsmedicin med kortison kan ge biverkningar som till exempel heshet, sveda eller svampinfektion i halsen. Eftersom du inhalerar kortisonet påverkar det i normala doser endast luftvägarna vilket gör risken för allvarligare biverkningar liten.
Den enda så kallade leukotrienhämmaren som finns i Sverige idag är montelukast. Montelukast är receptbelagt. Behandling med leukotrienhämmare ersätter inte annan astmabehandling. Fortsätt att använda dina andra astmamediciner om inte din läkare sagt något annat.
Leukotriener är ämnen som bildas i kroppen vid inflammation och orsakar sammandragning och svullnad i luftvägarna vid astma. Medicinen blockerar effekten av leukotrienerna, vilket gör att inflammationen påverkas och astman förbättras. Leukotrienhämmande medicin förhindrar även sammandragning av luftrören i samband med fysisk ansträngning.
Den luftrörsvidgande effekten av montelukast kommer efter två till tre timmar och kvarstår under ett dygn. Ta medicinen regelbundet varje kväll innan du går och lägger dig.
Huvudvärk och magont förekommer mest.
Vid graviditet och amning bör du alltid diskutera din läkemedelsbehandling med din läkare. Generellt har gravida och icke-gravida samma basbehandling av sin astma och det är viktigt att eftersträva optimal astmakontroll inför och under en graviditet. För information om specifika läkemedel, läs bipacksedeln.
