Restless legs – rastlösa ben

Vad är restless legs? 

Restless legs (RLS), även kallat Willis–Ekboms sjukdom är en neurologisk sjukdom. Den innebär ett starkt behov av att röra på benen, särskilt när du sitter eller ligger ner. Det kan kännas som myrkrypningar, pirr, dragningar eller att benen ”inte kan vara still”. För många blir det värre på kvällen eller när de ska sova. 

Tillståndet kan vara ärftligt, men det kan också bero på andra saker i kroppen som går att påverka – till exempel brist på järn. RLS är vanligare hos kvinnor, och en del kan få besvär under graviditet, särskilt mot slutet. Då försvinner besvären ofta efter förlossningen. 

Tillståndet kan förekomma i alla åldersgrupper men debuterar vanligen i 30–40 års åldern.  

Symtom och tecken på restless legs 

Vanliga symtom är: 

• Myrkrypningar i benen – en svårbeskriven känsla av att något kryper eller rör sig inne i benen. 
• Pirr i benen, stickningar eller dragningar som gör det svårt att sitta still. 
• Kryp i benen på kvällen eller när du ska lägga dig. Många måste upp och gå för att det ska lugna sig. 
• Ryckningar i benen, både vid vila och under sömnen. 
• Sömnbesvär – svårt att somna eller vaknar av att benen stör vilket kan leda till att man kan bli trött på dagarna. 

En vanlig beskrivning är: ”Det känns som att benen lever sitt eget liv när jag försöker slappna av.” Besvären blir ofta värre när du är stilla. Att röra på benen, till exempel genom promenad eller stretching, kan minska symtomen delvis eller helt under själva aktiviteten. Tillståndet kan också påverka armarna. 

Vad orsakar restless legs? 

Det finns ingen helt säker förklaring, men flera faktorer kan påverka: 

• Ärftlighet – många med RLS har släktingar med samma besvär. 
• Järnbrist – låga järnnivåer kan vara en av de bakomliggande orsakerna. 
• Graviditet – en del gravida kan få RLS, oftast i slutet av graviditeten (ibland kan det förekomma samtidig brist på järn eller folsyra). 
• En del sjukdomar, som diabetes, njursvikt eller en reumatisk sjukdom, medför ökad risk för RLS. 
• Biverkningar från läkemedel, framför allt vissa antidepressiva läkemedel samt en del läkemedel mot allergi och epilepsi. Sluta dock aldrig med din läkemedelsbehandling utan att först prata med din läkare. 
• Livsstilsfaktorer: koffein, nikotin och alkohol kan förvärra symtomen.  

Behandling av restless legs 

Behandlingen beror på hur mycket du är besvärad och vad som orsakar problemen. I första hand börjar man med ändringar i vardagen – det kan lindra symtomen för många. 

Saker du kan prova själv (huskurer och vardagstips) 

• Rör på dig regelbundet under dagen. Lätt träning, promenader eller cykling kan hjälpa. 
• Sträck ut eller massera benen innan du lägger dig. Många får snabb lindring. 
• Prova värme eller kyla, till exempel en värmedyna eller en kort dusch med varmt/kallt vatten. 
• Undvik koffein, alkohol och nikotin – de kan förvärra besvären.  
• Ha regelbundna sovtider och skapa lugna kvällsrutiner. 
• Kolla dina järnvärden om du har långvariga besvär – kontakta vården för provtagning. 

Medicin och läkemedel för restless legs 

Vid svåra besvär där vardagsråd inte hjälper kan vårdcentralen hjälpa dig vidare. Det finns läkemedel som kan lindra i svårare fall. Behandlingen anpassas individuellt och beror bland annat på om du har järnbrist eller annan bakomliggande orsak. 

Diagnostisering 

Diagnosen ställs i regel genom att du berättar om dina symtom. Vården brukar även: 

• fråga om när och hur ofta besvären kommer 
• ta blodprover (bland annat för att se om du har järnbrist) 
• gå igenom läkemedel du använder 
• undersöka om det finns andra orsaker att ta hänsyn till 

För att få diagnosen behöver du uppfylla dessa kriterier: 

Obehag i benen som: 

• förvärras i vila 
• lindras av rörelse 
• blir värre på kvällen/natten 

Sök vård om du: 

• har svårt att sova flera nätter i veckan 
• misstänker järnbrist 
• är gravid och har stora besvär 
• upplever att dina mediciner förvärrar symtomen