Körtelfeber är en vanlig sjukdom som orsakas av virus. Barn får oftast mer lindriga symtom, medan symtomen för tonåringar och vuxna kan vara mer besvärliga. Som tur är så finns det olika tillvägagångssätt för att lindra symtomen.
I den här artikeln kommer vi förklara vad körtelfeber är för något, vilka symtom sjukdomen har och vad du själv kan göra för att dämpa dina besvär.
Körtelfeber, även känd som mononukleos, är en virussjukdom som orsakas av Epstein-Barr-viruset (EBV). Sjukdomen sprids oftast genom saliv och det kan ta fyra till sex veckor innan du märker av symtomen.
På engelska brukar sjukdomen ibland kallas för “kissing desease”, då sjukdomen smittas genom saliv och ofta via kyssar. Det viktigt att undvika nära kontakt med personer som har körtelfeber eller om du själv har sjukdomen, till exempel genom att inte dela bestick, glas eller kyssas.
Det är vanligast att du smittas när du är barn och vissa barn får inga symtom alls eller lindriga symtom och det kan därför vara svårt att upptäcka att barnet har körtelfeber.
Om du inte haft sjukdomen som barn kan du få det senare i livet. Men när du har haft sjukdomen en gång så har kroppen bildat antikroppar mot viruset och du kan då inte bli smittad igen.
Barn som har körtelfeber visar vanligtvis inga symtom eller milda symtom som vid en förkylning. Som tonåring eller vuxen kan symtomen bli besvärligare. Då kan besvären liknas som symtom vid halsfluss, men oftast blir de kraftigare.
Vissa kan även få utslag på huden eller bli svullen kring ögonområdet, samt känna illamående.
Att få svullen lever vid körtelfeber är vanligt. Däremot ger det oftast inte några tydliga symtom. Ibland kan det visas på så sätt att du får gula ögonvitor. Samma gäller för mjälten som också svullna när du har körtelfeber men det ger oftast inte heller några symtom.
Det kan dock hända att mjälten brister när den är svullen genom att du får ett slag mot eller ramlar och slår i mjälten.När mjälten brister kan du få plötslig magont, du kan känna dig matt och bli blek och du kan få hjärtklappning.
Diagnos av körtelfeber är oftast baserad på patientens symtom och en fysisk undersökning görs i halsen och läkaren känner på ställen där det kan finnas svullna lymfkörtlar. Läkaren kan också utföra ett blodprov för att undersöka närvaron av antikroppar mot EBV.
I svåra fall kan vård på sjukhus behövas, men det är ovanligt och det görs om du exempelvis har så svårt att svälja att du inte får i dig vätska. I det fallet kan dropp vara nödvändigt.
För att förebygga körtelfeber är det viktigt att följa god hygien. Tvätta händerna regelbundet och undvik att dela bestick, glas eller kyssas med personer som har sjukdomen. Om du har körtelfeber, är det också viktigt att ta hand om dig själv genom att vila och äta en hälsosam kost.
Det är vanligt att matlusten minskar när du har ont i halsen. Varma eller kalla drycker kan ha en lenande effekt i halsen och gör samtidigt att du får i dig vätska. Du kan även testa sockerfria halstabletter, eller receptfria läkemedel för att lindra det halsonda.
Receptfria febernedsättande och smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol och ibuprofen går även bra att använda. Läs alltid bipacksedeln innan du använder läkemedel.
Det är viktigt att komma ihåg att körtelfeber är en mycket smittsam sjukdom. Även om besvären går över inom två till tre veckor kan du som är smittad med EBV sprida viruset genom saliv i några veckor efter att besvären har försvunnit.
När besvären har försvunnit är det vanligt att känna sig trött en längre tid efteråt, ibland kan det ta flera månader innan du känner dig helt som vanligt igen.
Den första månaden efter att du har haft körtelfeber bör du undvika kraftig ansträngning. Mjälten kan fortfarande vara svullen och du behöver skydda den så att den inte riskerar att brista. Undvik ridning och idrotter med mycket kroppskontakt.
Promenader och lugna aktiviteter gör att du snabbare kommer i form igen när du har blivit frisk.
Du kan söka dig till en vårdcentral om du:
Sök akutvård genom att ringa 112 om du får ont i magen och blir matt och blek i samband med körtelfeber.
