Mask hos katt är ganska vanligt, särskilt hos katter som är ute mycket och jagar. Många katter visar inga tydliga symtom när de fått mask. Men hos vissa katter kan det påverka mage, vikt och det allmänna måendet. Här får du veta vilka tecken som kan tyda på mask, när katten behöver avmaskas och vilka typer av maskar som kan smitta.
Mask hos katt kan ge väldigt olika symtom – och ibland inga alls. Vissa katter blir tydligt påverkade, medan andra mår till synes bra trots att de har mask i magen. Därför är det bra att ha koll på små förändringar i kattens beteende eller hälsa.
Vanliga symtom på mask hos katt kan vara:
I vissa fall kan du även se maskar med blotta ögat. Spolmaskar kan ibland dyka upp i kattens avföring eller kräkningar, medan bandmask ofta syns som små vita “risgryn” i pälsen runt bakdelen.
Alla katter behöver inte avmaskas regelbundet. I dag rekommenderas i första hand att man behandlar när man vet – eller starkt misstänker – att katten har mask. Onödig avmaskning kan nämligen öka risken för att parasiter blir motståndskraftiga mot läkemedel.
Det finns dock vissa katter som löper större risk att få mask och därför oftare behöver avmaskas:
Kattungar kan smittas med spolmask redan via mammans mjölk och avmaskas därför flera gånger under sina första levnadsmånader. Ofta avmaskas även kattmamman samtidigt för att minska risken för att smittan kommer tillbaka. Prata gärna med en veterinär vid osäkerhet kring avmaskning av kattungar.
Innekatter som lever helt inomhus löper generellt mycket liten risk att få mask. Därför brukar man sällan avmaska dem, om det inte finns symtom eller andra misstankar. Är du osäker kan ett avföringsprov vara ett bra första steg innan du eventuellt behandlar.
Det finns flera olika sorters mask och inälvsparasiter som kan drabba katter i Sverige. Vissa är vanligare än andra, och smittvägen ser olika ut beroende på parasit.
Spolmask är den vanligaste masken hos katt, särskilt hos kattungar och utekatter. Kattungar smittas ofta via sin mamma, medan äldre katter kan få spolmask genom att äta infekterade gnagare eller få i sig maskägg från miljön.
Spolmask kan orsaka symtom som diarré, kräkningar och viktnedgång. Ibland kan man se långa, ljusa maskar i avföring eller kräkning.
Bandmask förekommer främst hos katter som jagar och äter möss och sorkar. Katten smittas alltså inte direkt av andra katter, utan via bytesdjur som är mellanvärdar för bandmask.
Många katter med bandmask verkar må bra, men ibland kan man se små vita maskdelar som liknar risgryn i pälsen runt bakdelen eller i kattlådan.
Lungmask är ovanligare, men förekommer i vissa delar av Sverige. Smittan sker oftast när katten äter sniglar eller smådjur som bär på parasiten.
Många katter får inga symtom alls, men hosta kan förekomma. Lungmask upptäcks med avföringsprov och behandlas i samråd med veterinär.
Utöver mask kan katter även drabbas av encelliga parasiter, till exempel Giardia eller koccidier. Dessa ger ofta problem med magen, som diarré och viktnedgång, och är vanligare hos kattungar och unga katter. Symtomen kan likna dem vid mask i magen, men behandlingen skiljer sig åt.
Kontakta veterinär om din katt mår tydligt dåligt, har kraftiga eller långvariga symtom som diarré, kräkningar eller viktnedgång, eller om den verkar trött och hängig. Det gäller också om du misstänker mask hos en kattunge, eftersom unga katter är känsligare än vuxna.
Du bör även höra av dig till veterinär om du är osäker på vilken typ av mask det rör sig om, om avmaskningen inte verkar hjälpa eller om du misstänker att det kan handla om något annat än mask i magen, till exempel encelliga parasiter. Veterinären kan då hjälpa till med avföringsprov och se till att din katt får rätt behandling.
