Tidningen Apoteket Nr 4/2010

Ajajaj... Mycket smärta kan lindras, det gäller bara att ta rätt medel i rätt dos. Vissa passar bättre till mensvärk, medan andra fungerar bättre vid huvudvärk. Fråga personalen på Apoteket, och läs på förpackningen.

Apoteket har gjort flera undersökningar om svenska folkets användning av receptfria värkläkemedel. De visar bland annat att 4,6 miljoner behandlar sig med receptfria värkläkemedel varje år. Av dem skulle 2,4 miljoner kunna få en mer effektiv behandling. Nästan 1 miljon skulle kunna få större smärtlindring om de ändrade sin behandling.

De vanligaste missuppfattningarna är

  • Man använder vanemässigt samma läkemedel oavsett vilken åkomma och typ av smärta man har.
  • Man följer inte doseringsanvisningarna på förpackningen - oftast tar man för låg dos eller för sällan.
  • Man väntar med att ta värkläkemedel tills det gör riktigt ont.
  • Man tar minsta möjliga dos för att känna efter om det går över först, innan man tar mer.
  • Man rådfrågar inte apotekspersonalen innan man köper värkläkemedel.

Men det är inte alltid som ett läkemedel är bästa alternativet. Motion och rörlighetsträning kan sägas vara en sorts smärtbehandling, för det går faktiskt att träna bort smärta. – Man är ofta överdrivet rädd för att röra på sig, säger Jan Hasselström. Det är naturligt, för kroppen reagerar med oro och ångest när det gör ont. – Det är en naturlig reflex att skydda sig. Det är klokt när det är akut smärta, men när det gäller långvarig smärta gäller det att ta sig över tröskeln, och där kan man ha god hjälp av sjukgymnast. De allra flesta med långvarig smärta, även svår sådan, kan bli rörligare och må bättre med anpassad träning. Fysisk aktivitet och träning stimulerar frisättning av kroppens eget smärtlindrande ämne endorfin. Dessutom kan träningen ge bättre humör och bättre sömn.

Tre olika typer av smärta

  1. Nociceptiv smärta har sitt ursprung i nociceptorer, smärtmottagare som finns i de flesta av kroppens vävnader. 90-95 procent av all smärta är av det här slaget, och turligt nog finns bra behandling för att lindra den. Allt från receptfria värkmediciner till morfinpreparat.
  2. Idiopatisk smärta (utan känd orsak). Det kan ofta vara så att man "fastnat" i ett smärtbeteende, sedan själva skadan läkt ut. Man är rädd för att det ska göra ont, man använder sina muskler på ett felaktigt sätt. Ofta kan man behöva hjälp med sjukgymnastik så att man kan röra sig bättre, bygga upp styrka i muskulaturen och komma ur den onda cirkeln. Många kan ha god nytta av så kallad kognitiv beteendeterapi, där man får hjälp att bearbeta fixeringen vid smärtan.
  3. Neurogen smärta (nervsmärta, neuropatisk smärta) är ofta svår och beskrivs som "brännande", "borrande", "skärande", "isande". Många har också en molande smärta som är svår att stå ut med, ofta dag och natt. Den här typen av smärta uppkommer av en skada eller sjukdom i nervsystemet. Tryck på en nerv vid handleden ger karpaltunnelsyndrom. Diskbråck kan ge den brännande "spjutspetsen" ner i benet. Andra exempel är smärtan vid trigeminusneuralgi.

Källa: Jan Hasselström

Egenvård av värk

Värk vid förkylning och influensa, här fungerar både paracetamol och ibuprofen bra, båda har också en febernedsättande effekt. Har du känslig mage är paracetamol att föredra.

Muskel- och ledvärk

Om du vrickat eller stukat fotled eller handled kan du börja med att lägga ett hårt lindat tryckförband så snart som möjligt. Ha den skadade kroppsdelen i högt läge så blir svullnaden mindre. Kyla från is i en plastpåse (inte direkt på huden) kan lindra smärtan. Mot värken kan du använda smärtlindrande gel (till exempel Voltaren) eller Eeze spray. De ska inte användas om du är under 16 år, och du ska inte sola under behandlingen eftersom huden blir extra känslig. Gelerna ska inte läggas under ett stödförband utan då får du smärtlindra med en värktablett istället. Bäst effekt mot muskel- och ledvärk får du om du behandlar dig de 2-3 dagar det kan behövas med en inflammationshämmande tablett för att få ner inflammationen. Ta gärna en tablett som verkar hela natten. Det är helt OK att behandla sig upp till 5 dagar med full dygnsdos om så behövs. Ta kontakt med läkare om du har besvär med att röra eller belasta den skadade kroppsdelen efter 3-4 dagar.

Lindrig till måttlig artros

Ofta kan du lindra och förebygga värken med träning. När din artros blivit värre kan en sjukgymnast ge dig ett träningsprogram. Simning, promenader, stavgång eller cykling brukar vara skonsamt mot lederna. Det är så viktigt att röra sig att det faktiskt är helt OK att ta en värktablett före promenad eller träning. Läkemedel med paracetamol är skonsamt mot magen om du behöver ta medicin ofta. En helt annan typ av läkemedel som kan lindra artrossmärta innehåller glukosamin. Det är ett ämne som finns naturligt i kroppen, och finns i tabletterna Comfora, Glucosine eller Artrox. De ska inte tas om du är allergisk mot skaldjur. Effekten kommer successivt med full effekt efter en månad. Vid tillfälliga värktoppar kan du ta en värkmedicin som är inflammationshämmande och mera långverkande. Fråga personalen på Apoteket. Relifex är en värktablett som kan användas vid lindrig till måttlig artros och verkar i 24 timmar. Den kan du ta upp till 14 dagar i följd om du har perioder då du anstränger sig extra. Annars kan du så klart använda vanliga värktabletter. Välj gärna en med längre tids effekt eftersom artrossmärta inte är lika kortvarig som exempelvis vanlig huvudvärk.

Mensvärk

En värmedyna kan hjälpa, och promenader i lugn takt kan lösa upp krampen och lindra smärtan. Om du behöver använda tabletter, ta dem så fort du känner av mensvärken. Värkmediciner som är både smärtlindrande och inflammationsdämpande, till exempel naproxen eller ibuprofen, har bäst effekt. Utöver en ren smärtstillande effekt har de också effekt på orsaken till mensvärken (löser kramp i livmodern). Välj en värkmedicin med naproxen om du vill ha effekt upp till 12 timmar av en dos. Fördelen med att ta en tablett som verkar hela dagen eller natten är att smärtan blir lindrigare om du inte låter den komma tillbaka innan du tar en ny tablett. Du kommer att uppleva en bättre effekt på det viset.

Migrän

Försök undvika stress, ha regelbundna sov- och måltidsvanor, ta reda på vad som brukar utlösa din migrän och försök att undvika det. Diclofenac T och Eeze, med speciell migrändosering, har mycket bra effekt om tabletterna tas vid första tecken på migränanfall. Ta gärna tabletter som också innehåller koffein, som har en positiv effekt på den "stillastående" magsäcken och därmed kan minska illamåendet. Acetylsalicylsyra (till exempel Treo och Bamyl koffein) har ofta bra effekt med rätt dosering och rätt användning. Vid migrän har acetylsalicylsyra med koffein starkare effekt än ren acetylsalicylsyra. Om du inte tål acetylsalicylsyra kan du pröva Koffazon. Men var försiktig eftersom koffeinet kan göra att du får koffeinbristhuvudvärk. Numera kan du även köpa speciella migränmediciner som kallas triptaner receptfritt i små förpackningar. De har bara effekt om du har migrän och inte vid vanlig huvudvärk. Zomig Nasal nässpray eller Sumatriptan eller Zumo tabletter är speciellt framtagna migränmedel. Nässprayen har effekt redan efter 15 minuter. Triptaner har effekt också om de tas när migränanfallet har börjat, och om du mår illa så minskar de besvären också. Nässpray och stolpiller (suppositorier) kan vara ett bra sätt att få i sig smärtmedel om du mår illa och kräks, eller av någon anledning har svårt att svälja tabletter.

Spänningshuvudvärk

Känns ofta som ett tryckande band över pannan, det gör ont på båda sidorna av huvudet och ofta i nackmusklerna. Du bör försöka ta reda på varför du får spänningshuvudvärk. Många gånger kan du bli bättre genom att se över din arbetsplats och din livsstil. I första hand rekommenderas avslappning och rörelse. Prova gärna också en rask promenad. Har du tur har huvudvärken gått över när du kommer hem. Värktabletter lindrar enbart värken tillfälligt.

Annan huvudvärk

Andra orsaker till huvudvärk kan vara förkylning, trötthet eller att du äter och dricker för dåligt. Alkohol och vissa läkemedel kan också orsaka huvudvärk. De flesta receptfria huvudvärkstabletter fungerar bra mot sådan huvudvärk. Brustabletter verkar något snabbare. Tabletter bör bara användas tillfälligt mot huvudvärk, högst 3 gånger per vecka. Det finns annars risk för att du får något som kallas "läkemedelsutlöst huvudvärk". Då kan du vakna med huvudvärk varje morgon och bli tvungen att ta läkemedel för att bli av med huvudvärken. Oftast behöver du hjälp av sjukvården för att kunna bota sådana besvär.

Ont i nacke och axlar

Nackspärr och värkande axlar kan förebyggas om du ser över din arbetsplats och lär dig slappna av. Om du redan fått ont kan du försöka lindra med värme (värmedyna, varm dusch, bastu). Vid akuta besvär är värkmediciner som är både smärtlindrande och inflammationsdämpande bäst. De kan tas upp till 5 dagar i full dos vid behov. Om värken stör nattsömnen kan du välja naproxen som har effekt upp till 12 timmar av en dos. Är värken lite mindre kan du använda smärtlindrande och inflammationsdämpande gel direkt där det gör ont.

Ont i ryggen

Ryggskott är lika vanligt som plågsamt, och har tyvärr en benägenhet att komma tillbaka. Du kan förebygga genom att röra på dig och träna, så att ryggen blir starkare och smidigare. Det är också viktigt att träna upp buk- och benmuskler. Tänk på att lyfta rätt, håll det du ska lyfta så nära kroppen som möjligt. Läkningen går fortare om du rör på dig så mycket du kan. Ta hjälp av inflammationsdämpande värktabletter i full dos i upp till fem dagar enligt förpackningens anvisningar – direkt när du får ont. Om du bara har lite smärtande muskler i ryggslutet kan du använda smärtlindrande gel, till exempel Voltaren eller spray Eeze.

Att tänka på!

Om du använder andra läkemedel eller har någon allvarlig sjukdom är det viktigt att du kontrollerar med din läkare eller ditt apotek vilka egenvårdsläkemedel som du kan använda.

När ska jag inte ta acetylsalicylsyra, diklofenak, naproxen eller ibuprofen?

Om du haft eller har magsår, svår hjärtsvikt, ökad blödningsbenägenhet (till exempel lätt att blöda näsblod) eller om du är överkänslig mot acetylsalicylsyra eller andra inflammationsdämpande värkmediciner bör du inte ta dessa tabletter. Har du astma bör du inte ta dessa mediciner utan att ha talat med en läkare, eftersom de kan utlösa astmaanfall hos vissa. Om du är gravid eller planerar att bli gravid ska du undvika att ta dessa tabletter, om det inte är ordinerat av läkare.

När ska jag inte ta paracetamol?

Om du har alkoholproblem eller leversjukdom bör du först kontakta läkare.

När ska jag inte ta triptaner?

Har du hjärtsjukdom, högt blodtryck eller annan kärlsjukdom ska du inte använda läkemedel med triptaner utan att prata med en läkare. Samma sak gäller om du har haft stroke. Om du är gravid eller ammar ska du också undvika att använda triptaner, om det inte är ordinerat av läkare.

När ska jag inte ta glukosamin?

Du ska inte använda glukosamin om du är allergisk mot skaldjur eftersom glukosamin framställs ur skaldjur. Har du diabetes bör du kontrollera blodsockernivån oftare än vanligt i början av behandlingen och prata gärna med din läkare innan du börjar använda glukosamin. Har du astma bör du fråga en läkare om råd innan du använder de här medicinerna, eftersom det hos vissa kan förvärra astman.

Var inte tapper!

På ett sätt kan man säga att all smärta sitter i hjärnan. När vi slår oss på tummen skickas signaler via nervtrådar till hjärnan. Det är först när nervimpulserna når hjärnbarken som vi kan känna var smärtan är lokaliserad, och hur stark den är.

– I de flesta av kroppens vävnader har vi känselkroppar, "avkännare" som kan registrera smärta. Man brukar tala om hög eller låg "smärttröskel". Man är inte "pjåskig" om man är känsligare för smärta än andra, berättar Jan Hasselström, specialist i allmänmedicin och läkemedelslära, och verksam på Storvretens vårdcentral i Tumba.

Hur svår vi upplever smärtan beror bland annat på de smärtlindringsmekanismer vi alla har i kroppen (bland annat endorfinssystemet). Detta kan vara olika aktivt hos olika människor.

– Man ska inte vara rädd för att ta värktabletter när man har ont, säger Jan Hasselström. Och man ska ta de doser som doktorn har rekommenderat. Om man försöker vara tapper och stå ut med smärtan gör man sig själv ofta en otjänst.

– Låter man smärtsignaleringen få fritt spelrum kan man åstadkomma det som kallas smärtärr eller smärtminne. Det ökar risken för att det ska utveckla sig till en långvarig smärta, eller kronisk smärta.

Fråga doktorn om du behöver värktabletter länge

Idag kan man köpa receptfria värktabletter nästan överallt – i mataffären, kiosken och bensinstationen.

– Det är en fördel för många, säger Jan Hasselström. Om man på egen hand vill behandla sin smärta bör man följa rekommendationerna på förpackningen. Om man experimenterar, överdoserar, byter och blandar börjar det bli farligt. Om det inte fungerar med de korta kurer som rekommenderas ska man istället söka hjälp hos sin husläkare. En risk med långvarigt användande och överdosering är så kallad läkemedelsutlöst huvudvärk, berättar Jan Hasselström.

Den är ganska vanlig bland människor med migrän och spänningshuvudvärk.

– Den som tar värktabletter mot sin huvudvärk mer än tre gånger per vecka är i riskzonen för att få värk av själva läkemedlet, istället för att få smärtlindring.

– Om du är äldre bör du tänka på att risken för biverkningar är större, säger Jan Hasselström.

Med åldern förändras organens funktioner på olika sätt, magslemhinnan blir mindre motståndskraftig mot blödningar, njurarna är inte lika effektiva och känsligare för påverkan. Det innebär en viss risk om man har ett svagt hjärta, hjärtat är beroende av att njurarna fungerar bra. Har man känd hjärtsjukdom bör man till exempel diskutera behandling med NSAID (inflammationshämmande medicin) med sin läkare.