Depression & ångest hos barn och ungdomar – symtom och hjälp | Apoteket

Ung, deprimerad tjej som tittar i sin mobiltelefon.

Depression, ångest & tvångssyndrom hos barn & ungdomar

Det är vanligt att barn och unga mår psykiskt dåligt – men det finns bra hjälp att få. Ju tidigare man upptäcker symtomen, desto lättare är det att vända utvecklingen.

När barn och unga mår dåligt

Barn och ungdomar kan precis som vuxna känna oro, nedstämdhet eller få tvångstankar. För vissa är besvären milda och påverkar vardagen lite grann. För andra kan problemen bli så starka att skola, kompisar och fritid blir svåra att hantera. Det är viktigt att ta barnets mående på allvar, även när besvären verkar små.

Det är också vanligt att flera saker förekommer samtidigt. Ett barn kan till exempel ha både ångest och depression, eller tvångssyndrom tillsammans med ADHD eller autism. Även familjesituation, skola, sociala medier och annat i barnets omgivning kan spela stor roll för hur de mår.

Hur vanliga är de här problemen?

Psykisk ohälsa hos barn och unga har ökat under de senaste åren. Depression är ovanligt före puberteten, men blir betydligt vanligare i tonåren – ungefär en femtedel av alla ungdomar har någon gång haft en depression.

Varför är det viktigt att söka hjälp?

Utan stöd kan psykiska besvär hos unga bli långvariga och påverka både självkänsla, ork, socialt liv och framtida hälsa.

Depression hos unga ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa och är en stark riskfaktor för självmord.
Ångest och tvångssyndrom som lämnas obehandlade kan bli kroniska och göra vardagen mycket begränsad, till exempel genom undvikande, tvångshandlingar eller stark oro.

Att söka hjälp tidigt ger betydligt bättre förutsättningar att barnet ska må bättre och återfå en fungerande vardag.

Hur märks depression hos barn och ungdomar?

Depression är mer än att "vara ledsen". Det är ett tillstånd som påverkar känslor, tankar och kroppen.

Vanliga tecken kan vara:

Nedstämdhet eller irritation.
Att barnet inte längre blir glad av sådant som tidigare kändes roligt.
Svårt att orka med skola och fritid.
Förändrad sömn – svårt att somna eller sova för mycket.
Förändrad aptit – mindre matlust eller starkt sug efter sötsaker.
Mer utbrott, frustration eller kroppsliga symtom som magont.

Det krävs att besvären påverkar vardagen tydligt för att det ska räknas som en depression. Det är också vanligt att symtomen ändras med åldern. Yngre barn visar ofta mer kroppsliga besvär – som magont och huvudvärk – medan tonåringar oftare får sömnproblem, nedstämdhet, irritation eller tappad ork.

Ungen tjej med ångest som ligger i sin säng.

Ångest hos barn och unga

Ångest kan visa sig på många olika sätt. En del barn har stark oro inför skolan, andra får svårt att sova eller oroar sig mycket för framtiden. Vissa får panikkänslor som kommer plötsligt. Hos yngre barn kan ångest visa sig genom klängighet, rädsla att lämna föräldrarna eller olika fobier.

Hur yttrar sig tvångssyndrom?

Tvångssyndrom innebär att barnet får återkommande, påträngande tankar som känns obehagliga – så kallade tvångstankar. För att dämpa obehaget kan barnet känna sig tvunget att göra olika handlingar, till exempel tvätta händerna ofta, kontrollera saker upprepade gånger eller följa speciella ritualer.

Tvångssyndrom kan ta mycket tid och energi, och barnet kan skämmas eller försöka dölja sina handlingar.

Vad påverkar ett barns psykiska mående?

Många faktorer kan bidra till att ett barn mår dåligt, exempelvis:

stress i skolan
familjekonflikter
mycket skärmtid eller press via sociala medier
svårigheter i sociala relationer
tidigare traumatiska händelser
ärftlighet
neuropsykiatriska diagnoser, exempelvis ADHD

Därför är det viktigt att göra en bred kartläggning när man ska söka hjälp – ofta behöver man titta på både barnet och omgivningen för att hitta rätt stöd.

Hur går behandlingen till?

Val av behandling beror på hur svåra besvären är, barnets ålder, samt vad som fungerar bäst för just barnet. Vanliga behandlingsmetoder är:

Samtalsbehandling: Till exempel KBT, där barnet får hjälp att förstå sina tankar, känslor och beteenden och träna på nya sätt att hantera dem.
Läkemedel: I vissa fall används läkemedel, ofta i kombination med samtal.
Stöd till familjen: Föräldrar och närstående spelar stor roll. Stöd, vägledning och familjesamtal kan vara viktiga delar av behandlingen.
Anpassningar i vardagen: Det kan handla om stöd i skolan, bättre sömnrutiner, mindre stress eller hjälp med sociala situationer.

Behandlingen anpassas alltid efter barnets behov och mognadsgrad.