Tandsten hos hund är vanligt. Det kan börja med lite dålig andedräkt men i längden leda till både smärta och allvarliga problem i munnen. Som tur är finns det mycket du kan göra för att både förebygga och upptäcka den i tid. Här går vi igenom symtom, orsaker, behandling och hur du hjälper din hund att behålla en god munhälsa hela livet.
Tandsten utvecklas ofta gradvis och kan vara svår att upptäcka i början. Därför är det bra att regelbundet titta i hundens mun och vara uppmärksam på förändringar.
Vanliga tecken är:
I ett tidigt skede märks tandstenen ofta mest genom dålig andedräkt. När problemen förvärras kan tandköttet bli inflammerat och smärtsamt, vilket kan påverka hundens välmående och beteende. Till exempel kan hunden tugga försiktigt eller bara på ena sidan, få minskad aptit eller ovilja att äta hårt foder, samt få ökad salivering.
Tandsten uppstår när bakterier i munnen blandas med saliv och matrester och bildar så kallat plack. Om man inte tar bort placken förhärdas den och bildar tandsten.
Alla hundar kan få tandsten, men vissa får det snabbare än andra. Regelbunden tandvård är därför viktig oavsett ras och ålder.
Om det inte behandlas kan det leda till tandköttsinflammation, så kallad gingivit. I nästa steg kan inflammationen sprida sig djupare och orsaka tandlossning.
Möjliga konsekvenser:
Bakterier från munnen kan i vissa fall påverka inre organ som hjärta, lever och njurar. Därför är det viktigt att ta problemen på allvar.
Har tandsten redan bildats behöver den oftast tas bort hos veterinär. Behandlingen sker vanligtvis under narkos, där tänderna rengörs noggrant både ovanför och under tandköttskanten.
Det är inte rekommenderat att själv försöka skrapa bort den hemma, eftersom det kan skada både tänder och tandkött.
Det bästa sättet att skydda hunden är att arbeta förebyggande.
Effektiva sätt att minska risken:
Att borsta hundens tänder några gånger i veckan, gärna dagligen, är det mest effektiva sättet att förebygga plack och tandsten. Börja försiktigt och gör det till en positiv stund för hunden.
