Ledbesvär & artros

Ledsjukdomen artros är den allra vanligaste orsaken till återkommande ledbesvär. Vrickningar och andra skador kan också ge ledbesvär. Symtomen vid olika typer av åkommor är mycket lika och det kan vara svårt att veta vad det är du lider av. Läs mer och hitta rätt produkter för effektiv lindring här.

Läs mer

Ledbesvär är ofta artros

Ledsjukdomen artros är den allra vanligaste orsaken till återkommande ledbesvär, en annan kan vara ledgångsreumatism (reumatoid artrit). Vrickningar och andra skador kan också ge ledbesvär. Symtomen vid olika typer av besvär är mycket lika och det kan vara svårt att veta vad det är du lider av.

Typiska tecken på artros är smärta och stelhet i en led. I början av sjukdomen handlar det om "igångssättningssmärta". Leden känns stel och gör lite ont när du reser dig upp men blir bättre när du har rört på dig en stund.

Om du har kortvarig ledvärk kan du använda recepfria värktabletter.

Läs mer om reumatiska sjukdomar

Artros ger stela leder

Stela leder som gör ont beror ofta på en reumatisk sjukdom som heter artros, eller ledsvikt som den också kallas. Den kan vara både smärtsam och jobbig, men är inte farlig. Det finns mycket du kan göra själv för att må bättre om du har artros.

Artros kan drabba många leder

Artros gör att leden känns stel och du får ont när du till exempel reser dig. Värken går över när du har rört på dig en stund. När sjukdomen gått längre är smärtan värst när du anstränger dig och belastar leden. Vissa får svårare besvär med ökad värk och stela leder även när de vilar.

Många leder i kroppen kan drabbas av artros, men det är vanligast i fingrar, stortår, knän och höfter. Fingerledsartros gör fingrarnas leder, framför allt ytterlederna, knotiga, stela och ömma.

Visste du att

De flesta får bara artros i någon del av kroppen. Har du artros i höfterna, behöver inte knäna drabbas.

Artrosvärk kan lindras av träning

Träning är väldigt viktigt vid artros, även om det kan göra lite ont efteråt. Du kan ta smärtstillande läkemedel för att orka komma igång. Det finns två regler att följa; smärtan ska inte bli värre efter träning och den ska inte sitta i länge. Läs mer om hur du förebygger och lindrar artrosvärk med bland annat motion.

Receptfri smärtlindring mot artros

Om du har ledvärk kan du använda receptfria läkemedel mot värk innehållande paracetamol, ibuprofen, diklofenak, naproxen eller acetylsalicylsyra. Det kan variera från person till person vilket läkemedel som ger bäst effekt så får du pröva dig fram, men inte vid samma tillfälle.

  • Paracetamol har effekt i 4-5 timmar.
  • Ibuprofen har effekt i ca 6 timmar.
  • Diklofenak har effekt i 4-6 timmar.
  • Naproxen har effekt i upp till 12 timmar.

Alla dessa läkemedel är att föredra framför acetylsalicylsyra eftersom de har mindre risk för biverkningar. Acetylsalicylsyra har effekt i 4-6 timmar. Ovanstående läkemedel börjar vanligen ge smärtstillande effekt inom cirka 30 minuter (naproxen 30-60 minuter) och ger maximal smärtlindring inom 1-2 timmar.

Har du värk orsakad av artros flera dagar i rad kan du ta Relifex som innehåller nabumeton som har långvarig effekt. Du tar den i kurer om högst 14 dagar. Effekten kommer successivt.

Glukosamin kan prövas vid lätt till måttlig artros. Effekten av glukosamin kommer gradvis under 1 månad. Glukosamin ska inte användas vid skaldjursallergi och om du har diabetes, astma eller känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom bör du diskutera med läkare innan användning.

När ska jag inte ta ibuprofen, diklofenak, naproxen, acetylsalicylsyra eller nabumeton?

  • Om du haft eller har magsår, svår hjärtsvikt, ökad blödningsbenägenhet (till exempel lätt att blöda näsblod) eller om du är överkänslig mot acetylsalicylsyra eller andra inflammationsdämpande värkmediciner bör du inte ta dessa tabletter
  • Har du astma bör du inte ta dessa mediciner utan att ha talat med en läkare, eftersom de kan utlösa astmaanfall hos vissa.
  • Om du är gravid eller planerar att bli gravid ska du undvika att ta dessa tabletter, om det inte är ordinerat av läkare.

När ska jag inte ta paracetamol?

  • Om du har alkoholproblem eller leversjukdom bör du först kontakta läkare.

tänk på

Om du använder andra läkemedel eller har någon allvarlig sjukdom är det viktigt att du kontrollerar med din läkare eller ditt apotek vilka receptfria läkemedel som du kan använda. Tar du blodförtunnande läkemedel som innehåller warfarin, till exempel Waran ska du vara extra försiktig.

Lindra artros med träning

Motion, styrketräning och viktminskning är tre åtgärder som kan lindra ledbesvären om du misstänker eller vet att de beror på artros. Här får du några tips för att komma igång.

Motion som inte belastar leden

För att lindra artros bidrar 30 minuters träning, tre dagar i veckan till en klar förbättring efter bara två månader, både vad gäller smärta och rörlighet. Prova former som inte belastar lederna så mycket, till exempel cykling, stavgång och simning. Om du är osäker på din träning, ta kontakt med en sjukgymnast som kan ge dig ett program och hjälpa dig att komma igång.

Minska eventuell övervikt

Övervikt ökar belastningen på framförallt knä- och höftleder och därmed ökar risken för att drabbas av artros. För att förebygga atros är det därför bra om du försöker gå ner i vikt.

Bygg upp din muskelstyrka

För att förebygga smärta som kommer från artros behöver du bygga upp din muskelstyrka med styrketräning. En sjukgymnast kan hjälpa dig att komma igång.

Artros kan utvecklas långsamt

Artros kan utvecklas under många år innan du märker något. I början känns leden stel och du får ont när du till exempel reser dig. När du haft sjukdomen en längre tid är smärtan värst när du belastar leden, och går över när du vilar den. Men så småningom ökar värken och stelheten, och du kan få ont även i vila.

Det här händer i kroppen vid artros

  • Ledbrosket i dina leder förändras, från en slät och glänsande yta till en matt och ojämn.
  • Med tiden blir ledbrosket allt tunnare och trasigare, till slut kan själva benet blottas.
  • Extra mycket ledvätska kan ibland bildas som gör att leden blir tjockare och svårare att röra.
  • Smärtan kommer från strama muskler, ansträngda senfästen och utspända ledkapslar.

Vem som helst kan få artros

Risken att drabbas av artros ökar med åldern. Risken ökar om

  • Lederna utsatts för belastning under flera år, framför allt knäna. Därför är vissa yrkesgrupper, som lantbrukare, byggnadsarbetare och städpersonal, extra drabbade.
  • Du någon gång skadat en led allvarligt, till exempel korsbands- eller meniskskada.

Ta kontakt med sjukvården om

  • En led är svullen, varm eller visar rodnad.
  • Du har haft led- och muskelvärk under en tid och samtidigt har feber, är trött och går ner i vikt.
  • En led är skadad.
  • Du har svår värk.
  • Barn under 18 år får ledbesvär.
  • Du har ihållande ledvärk i mer än en månad.
Fäll ihop artikeln
placeholder
Foto: Ulf Berglund