Bipacksedel Minirin, inj-vätska, lösning 4 mikrogram/ml, 10 x 1 milliliter

4 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning

desmopressinacetat

• Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

• Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller sjuksköterska.

• Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

• Om du får biverkningar, tala med läkare eller sjuksköterska. Detta gäller även eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

Det aktiva ämnet i Minirin verkar som det naturliga hormonet vasopressin och reglerar njurarnas förmåga att koncentrera urin.

Minirin används vid

• behandling av central diabetes insipidus (hypofysrubbning som leder till kraftig törst och stora urinmängder)

• testning av njurens förmåga att koncentrera urin; detta test utförs för att undersöka om det finns skador på njurarna, t ex efter upprepade infektioner i övre urinvägarna

Desmopressin som finns i Minirin kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar som inte nämns i denna bipacksedel. Fråga läkare, apotekspersonal eller annan hälso- och sjukvårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

Minirin injektionsvätska är ett läkemedel som används på sjukhus, och som enbart ska ges av kvalificerad personal. Läkare ordinerar en lämplig dos för dig.

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få dem.

Tala omedelbart om för läkare eller sjuksköterska om du upplever någon av följande biverkningar: Den allra viktigaste svåra biverkningen av Minirin är hyponatremi (en alltför låg halt av natrium i blodet). Hyponatremi kan orsaka huvudvärk, illamående, kräkningar, viktökning, sjukdomskänsla, magsmärtor, muskelkramper, yrsel, förvirring, sänkt medvetandegrad, generaliserat ödem (ansamling av vätska i kroppens vävnader) och i svåra fall även cerebralt ödem (svullnad i hjärnan), hyponatremisk encefalopati (störning i hjärnans funktion till följd av vätskeansamling och natriumbrist), krampanfall och koma. Detta är mycket sällsynt (kan förekomma hos upp till 1 av 10 000 användare).

Svåra överkänslighetsreaktioner, inklusive anafylaktisk chock och anafylaktiska reaktioner (allergisk chock och akuta överkänslighetsreaktioner) har rapporterats i samband med Minirin. Dessa reaktioner kan orsaka andningssvårigheter, hudrodnad, klåda, hudutslag eller nässelutslag, yrsel på grund av blodtrycksfall och svullnader i olika delar av kroppen (inklusive ansikte och armar/ben). Dessa reaktioner har rapporterats (förekommer hos ett okänt antal användare).

Andra biverkningar som kan förekomma:

Vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare):

• huvudvärk

• illamående

• magsmärta

• takykardi (hjärtklappning)¹

• ansiktsrodnad¹

• hypotoni (lågt blodtryck)¹

• trötthet

Sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 1000 användare):

• yrsel

Har rapporterats (förekommer hos ett okänt antal användare):

• cerebral ischemi (stroke)²

• akut myokardiell infarkt (hjärtattack)²

• djupa venösa blodproppar, blodproppar i hjärna eller lungor³

• angina pectoris (kärlkramp i hjärtat)²

• klåda

• nässelutslag

¹ I samband med administreringen vid behandling av blödningar (höga doser): tillfälligt blodtrycksfall med hjärtklappning och hudrodnad.

² Har rapporterats vid behandling av blödningar (höga doser) och endast hos patienter med tidigare blodpropp(ar), hjärt- och kärlsjukdom eller riskfaktorer för dessa tillstånd, eller som tidigare genomgått ballongvidgning av blodkärl.

³ Har främst rapporterats vid behandling av blödningar (höga doser).

Ytterligare biverkningar hos barn

Mycket sällsynta fall av känslomässiga störningar och reaktioner som t ex irritation, aggressivitet eller mardrömmar har rapporterats hos barn.

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Förvaras i kylskåp (2ºC-8ºC).

Används före utgångsdatum som anges på kartongen efter EXP. Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

Central diabetes insipidus 

Injektionslösningen kan användas där intranasal administrering bedöms olämplig. Individuell, efter testning av effekten på urinosmolalitet och diures på olika dosnivåer.

Dosering

Normaldos

Vuxna 1-4 mikrogram (0,25-1 ml) 1-2 gånger dagligen.

Pediatrisk population

Barn över 1 år 0,1-1 mikrogram (0,025-0,25 ml) 1-2 gånger dagligen.

Barn under 1 år: Erfarenheten av behandling av barn under 1 år är begränsad.

Fallrapporter tyder på att 0,05 mikrogram (0,0125 ml) är lämplig initialdos. Dosen titreras sedan med hänsyn till patientens diures- och elektrolytstatus.

Särskilda populationer

Nedsatt njurfunktion

Minirin är kontraindicerat hos patienter med måttlig till svår njurinsufficiens.

Nedsatt leverfunktion

Dosjustering är inte nödvändig för patienter med nedsatt leverfunktion.

Administreringssätt

Injektionen ges normalt intravenöst, men kan vid behov även ges intramuskulärt eller subkutant.

Diagnostiskt bruk 

Vid testning av njurens förmåga att koncentrera urin.

Dosering

Normaldos

Vuxna 4 mikrogram (1 ml).

Pediatrisk population

Barn över 1 år: 1-2 mikrogram (0,25-0,5 ml).

Barn under 1 år: 0,4 mikrogram (0,1 ml).

Vid test av njurarnas koncentrationsförmåga hos barn rekommenderas i första hand den intranasala beredningen.

Administreringssätt

Injektionen ges som intramuskulär eller subkutan injektion.

Efter administrering av Minirin bortkastas eventuell urin inom 0 till 1 timme. Under de närmaste 8 timmarna samlas 2 urinportioner för osmolalitetsmätning. Vätskerestriktion ska iakttas, se Varningar och försiktighet.