Så yttrar sig reumatoid artrit
Reumatoid artrit, eller ledgångsreumatism, beror på att en kronisk inflammation angriper kroppens leder. Sjukdomen kan smyga sig på, men den kan också komma plötsligt. Fingrar, tår och handleder svullnar och blir stela. Smärtan är som värst på morgonen och ger med sig under dagen. Inflammationen sprider sig ofta med tiden till nästan alla leder i kroppen.
Sjukdomen kan komma och gå
Inflammationen gör att du får ont när du rör dig. Utan behandling kan den med tiden leda till felställningar och handikapp. Du kan också bli mycket trött - dels på grund av inflammationen, dels för att smärtan gör det svårt att sova. Sjukdomen kan komma och gå i perioder, med olika långa uppehåll.
Typiska symtom på ledgångsreumatism
- Fingrar, handleder eller tår svullnar, ömmar och är stela.
- Lederna i båda kroppshalvor drabbas på liknande sätt, symmetriskt.
- Morgonstelhet.
- Reumatiska noduli (små knutor under huden, på armbågarna eller på händerna).
Det går ännu inte att bota ledgångsreumatism. Däremot kan besvären lindras och förebyggas så att de inte blir värre. Du bör så fort som möjligt komma till en reumatolog för att påbörja läkemedelsbehandlingen. Medicin kan lindra smärtan och stelheten och bromsa upp förstörelsen av lederna.
Reumatoid artrit skadar lederna
Inflammationen börjar i ledhinnan som blir tjock och breder ut sig mot brosk, ben och senor som med tiden skadas.
Istället för att smörja och ge näring till brosket, förändras ledvätskan och skyndar på förstörelsen. Skadorna gör att leden fungerar allt sämre, samtidigt som musklerna runt den blir svagare.
Man kan drabbas olika
Sjukdomen kan vara olika allvarlig. En del av dem som drabbas får rätt lindriga besvär, medan andra blir mycket sjuka och snabbt förlorar funktionsförmågan. Det finns en något ökad dödlighet hos människor med ledgångsreumatism, eftersom sjukdomen kan påverka hjärta och kärl.
Om sjukdomen gått så långt att lederna fått stora skador, kan en operation vara nödvändig.
Livslång medicinering
Tanken på att behöva äta medicin resten av livet kan kännas jobbig. Både praktiskt och för att man är rädd för biverkningar. Tänk då på att sjukdomen också har allvarliga biverkningar - i form av smärta och förstörda leder.
Eftersom behandlingarna blivit effektivare kanske du kan trappa ner på medicinen under sjukdomens lugnare perioder. Detta ska då ske i samråd med läkare.
Omöjliga förpackningar
För en reumatiker kan tryckförpackningar, stolpiller och till och med burkar vara helt omöjliga. Prata med oss på Apoteket så kan vi beställa hem lättöppnade burkar om det finns, eller hjälpa dig att bryta förpackningen första gången.
Livskvalitet
Många är oroliga för att bli beroende av sin medicin. Av de läkemedel som används vid reumatiska sjukdomar är det bara några enstaka smärtpreparat som innebär en sådan risk. Däremot kan man förstås säga att du kan vara beroende av medicinen för att må bra.
Om du upplever att du inte längre får tillräcklig effekt av dina läkemedel bör du ta upp det med din läkare. Det finns ofta andra preparat att växla till
Reumatism tär på förråden
Vissa känner sig bättre genom att påverka sjukdomen genom att äta annorlunda. Det kan vara vegetarisk mat, fiskolja, äppelcidervinäger, antioxidanter, mineraler och vitaminer. Medan andra inte märker någon skillnad alls.
Tänk påInflammationen i sig tär på kroppens förråd av olika ämnen. Du ska därför inte fasta eller lägga om din kost utan att först prata med din läkare.
Läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit
Inflammationshämmande och smärtstillande medel
Det är vanligt att behandlingen inleds med ett läkemedel ur en grupp som kallas cox-hämmare eller NSAID (Non Steroidal Anti-Inflammatory Drugs). Dessa verkar mot inflammation vilket leder till att smärta, svullnad och stelhet minskar.
Andra smärtstillande läkemedel
Ett alternativ till cox-hämmare/NSAID vid lindrigare besvär är paracetamol som har en smärtstillande effekt.
Ibland ger man även smärtstillande läkemedel som utövar sin effekt via det centrala nervsystemet, till exempel preparat som innehåller kodein eller tramadol.
DMARD - Disease Modifying AntiRheumatic Drugs
Läkemedel inom den här gruppen kan även kallas för LARM -Långsamverkande AntiReumatiska medel. Detta är en grupp av olika typer av läkemedel som alla visat effekt vid en eller flera reumatiska sjukdomar. De har en bromsande effekt på aktiviteten av den reumatiska sjukdomen och kan därför påverka sjukdomsförloppet. De botar inte sjukdomen men när sjukdomsaktiviteten minskar förbättras symtom som smärta och stelhet och ledförstörelsen kan bromsas. Till denna grupp hör t ex metotrexat, sulfasalazin, klorokinfosfat och hydroxiklorokin (Plaquenil).
Kortison
Kortison har en kraftig antiinflammatorisk effekt och har även en dämpande effekt på immunförsvaret. Det används oftast under en begränsad tid när sjukdomen är svårare.
Kortison kan även injiceras lokalt i de värst drabbade lederna.
Biologiska läkemedel
Läkemedlen i den här gruppen riktar sig specifikt mot vissa funktioner i kroppen som är involverade i den inflammatoriska sjukdomsprocessen. Resultatet blir minskad inflammation, mindre svullnad och att ledskadorna bromsas. Dessa läkemedel används framförallt om man har en svårare inflammation som inte dämpas tillräckligt av andra läkemedel. Exempel på biologiska läkemedel är etanercept (Enbrel), adalimumab (Humira) och infliximab (Remicade).
Både träning och avslappning är bra
Försök träna ofta och regelbundet för att hålla lederna rörliga. Kanske behöver du också ett par vilostunder varje dag. Du kan själv lindra smärtan och stelheten genom att lägga något varmt eller kallt på den ömmande leden eller muskeln.
Sjukgymnastik är viktig
Sjukgymnastik är viktigt för att behålla rörligheten i lederna och träna upp musklerna. Motion hjälper också mot tröttheten som brukar följa med sjukdomen.
Sjukgymnasten utformar ett träningsprogram för att ge bästa möjliga resultat, utifrån dina intressen och livssituation. Det finns många motionsformer som passar olika bra vid olika sjukdomar - till exempel varmvattengympa, motionsgymnastik, promenader, styrketräning och Tai Chi.
Sjukgymnasten ger också råd och hjälp kring träningen och hur du ska belasta eller avlasta dina leder.
Arbetsterapi
Vid reumatiska sjukdomar kan du få svårare att klara många vardagssysslor eftersom styrkan och smidigheten i händerna ofta förloras. En arbetsterapeut hjälper dig med träning, råd och provar ut praktiska hjälpmedel som gör vardagen lättare.
Massage och avslappning
Massage ökar din blodcirkulation och mjukar upp ömmande muskler. Att det känns skönt och avslappnande är förstås också en fördel.
Att slappna av i kropp och själ är värdefullt på flera sätt. Framför allt kan det vara en hjälp att hantera stress och negativa tankar kring din sjukdom. Det finns många avslappningsmetoder att välja bland - yoga, meditation och avslappningsövningar på CD-skivor.
Komplementära metoder
Det finns mängder av behandlingar mot reumatiska sjukdomar, mer eller mindre pålitliga.
Förr var man misstänksam mot så kallade alternativa behandlingar inom sjukvården. Idag ser man några av dem som ett bra komplement till läkemedel. Men det finns ingenting som fungerar för alla. Det som hjälper den ene, gör den andre sämre. Du måste helt enkelt själv pröva dig fram. Läs mer om olika metoder genom att klicka på rubrikerna nedan.
Akupunktur
Akupunktur är idag en erkänd smärtlindringsmetod. Den fungerar bättre för vissa människor än för andra.
Akupunktur har inga kända biverkningar, förutom att du kan bli trött efter de första behandlingarna.