Det kan också göra ont i en eller båda armarna och stråla upp i halsen, ut i käkarna, ryggen eller ner i magen. I sällsynta fall sitter smärtan bara i armarna eller käken utan bröstsmärtor. Det är också vanligt att man mår illa, kallsvettas, får svårt att andas och känner sig svimfärdig.

• Ring larmnumret 112 efter en ambulans.
• Om du har nitroglycerinmedicin kan du ta den medan du väntar, och vila. 
• Kör inte själv bil till sjukhuset.

Det är bråttom

Chansen att överleva en hjärtinfarkt är mycket stor om du kommer till sjukhus. Men det är bråttom. Under de första timmarna uppstår en vävnadsskada, ett sår, på hjärtat. Ju snabbare du kommer till sjukhus och får blodproppen upplöst, desto större är chansen till överlevnad och skadan blir inte så stor.

Varningssymtom ibland

Det finns sällan någon uppenbar utlösande faktor. En hjärtinfarkt kan komma när som helst under dygnet. Både vid vila och fysisk ansträngning.

Många får varningssymtom någon vecka före en hjärtinfarkt. Ofta i form av nytillkommen eller förvärrad kärlkramp. Det kan också vara mer diffusa symtom som att man känner sig ovanligt trött med lite obehagskänsla i bröstet.

Infarkt är syrebrist i hjärtat

Om hjärtats kranskärl är trånga och förkalkade blir det lättare för en blodpropp att bildas och fastna. Då stryps plötsligt syretillförseln till en del av hjärtmuskeln. Om blodproppen täpper till ett större kranskärl drabbas en större del av hjärtat, medan en propp i ett mindre kärl gör mindre skada.

Efter en hjärtinfarkt börjar den skadade hjärtmuskeln att läka. Hur lång tid det tar beror på hur stor skadan är. Så småningom bildas ett ärr.

Även om den skadade muskelvävnaden i hjärtat inte ersätts med ny, brukar den som finns kvar räcka för att pumpa runt blodet i kroppen. Bara vid riktigt stora eller upprepade hjärtinfarkter blir det svårt för hjärtat att orka.

Vanligare hos män

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken för både kvinnor och män. Hjärtinfarkt utgör en stor del av dessa. Före 60-årsåldern är hjärtinfarkt vanligare hos män, men i högre åldrar är det lika vanligt hos båda könen, eftersom kvinnor insjuknar i snitt ungefär tio år senare. Det kan vara så att det kvinnliga könshormonet, östrogen, har en skyddande effekt på hjärtat. Däremot skyddar inte läkemedel med östrogen, som en del kvinnor använder i samband med klimakteriet, mot hjärt-kärlsjukdomar.

Med hjälp av medicin och nya vanor kan du göra mycket för att förhindra en ny hjärtinfarkt. De flesta riskfaktorerna kan du själv påverka genom goda vanor.

Mediciner som hjälper

Även om du känner dig helt frisk efter en hjärtinfarkt, måste du troligtvis ta någon slags medicin. Läkemedel lindrar nämligen inte bara eventuella besvär efteråt. De minskar också risken för en ny infarkt.

Hur mycket orkar hjärtat?

Det är naturligt att vara orolig efter en hjärtinfarkt. Att tänka på vilka påfrestningar hjärtat klarar. Alla råd är individuella, men oftast kan du återgå till ett helt friskt och normalt liv. Ingen aktivitet är förbjuden så länge du är uppmärksam och lyssnar på din kropp.

En tumregel kan vara att hålla sig i trim men undvika att anstränga sig så mycket att man får kärlkramp, blir yr, väldigt andfådd eller trött. Känner du av sådana symtom kan du sätta dig ner och vila en stund innan du fortsätter.

Börja försiktigt

Den första tiden när hjärtat läker ska du vara lite försiktig. Det kan ta några veckor innan ärret i hjärtat är starkt nog att klara påfrestningar. Börja gärna med korta promenader, men undvik uppförsbackar och kallt, blåsigt väder de första dagarna. Undan för undan kan du sedan öka intensiteten genom att gå längre och fortare. Vanligt hushållsarbete ger också utmärkt träning. Målet är att få tillbaka en minst lika bra kondition som före hjärtinfarkten.

1. Sex

När det gäller sexlivet måste du pröva dig fram. Att älska innebär normalt inte större ansträngning än att gå ett par trappor. Minska påfrestningen genom att välja mer vilsamma ställningar och låta den friska partnern ta den mer aktiva rollen. För att slippa kärlkrampskänningar kan du prova att ta nitroglycerin före samlaget.

2. Bastu

Är du van bastubadare kan du fortsätta med det, men undvik alltför stora vätskeförluster och intensiv värme. Kyl heller inte ner dig för fort när du kommer ut ur bastun. Då ökar nämligen blodtrycket och belastningen på hjärtat.

En hjärtinfarkt kan vara en mycket dramatisk och ångestfylld upplevelse. Du kanske tänker mycket på att livet inte är oändligt och måste plötsligt tänka över dina vanor. Oro, ångest och depression är vanliga reaktioner. Det är viktigt att du och dina anhöriga förstår att alla sådana reaktioner är helt naturliga.

Antagligen blir du mer kroppsmedveten efter en hjärtinfarkt. Du lyssnar på signaler från kroppen och försöker tolka dem. Då kan det vara bra att komma ihåg att trötthet, yrsel och lite obehag i bröstet är helt normalt den första tiden.