Frågor och svar om pollenallergi

Du får pollenallergi eftersom din kropps immunförsvar felaktigt tolkar pollen som något skadligt för kroppen. Kroppen startar en försvarsreaktion varje gång som du stöter på pollen. Om du är allergisk mot pollen har du antikroppar mot det ämne (allergen) du inte tål. När allergenet kommer in i kroppen fastnar det på antikroppar vilket får cellerna att utsöndra bland annat histamin. Histaminet fäster sig förutom på blodkärl och körtlar även vid nerver, vilket orsakar klåda i t.ex. ögon och näsa. Även senare delar av den inflammatoriska processen som sker vid allergi orsakar klåda. Det är då du får allergiska symptom som t.ex. rinnsnuva, nysningar, klåda i näsa och ögon.

Pollen är en del av blomväxter och barrträds befruktningsorgan och dessa möjliggör växternas fortplantning i naturen.

För det mesta är symtomen på pollenallergi lätta att känna igen. Pollenallergi yttrar sig ofta i form av nästäppa och vattnig rinnsnuva, upprepade nysningar, klåda i näsan, röda kliande och rinnande ögon samt trötthet. Återkommer besvären vid ungefär samma tid varje år? Ja, då kan du ha pollenallergi mot björk, gräs, gråbo eller andra pollensorter. Det är dock viktigt att veta att en person som har symptom för pollenallergi inte alltid behöver vara allergisk. En överkänslig person kan få samma symptom som en allergiker. Skillnaden är att en allergikers immunsystem är påverkat. Det är därför bra att ta reda på om du har IgE-antikroppar mot pollen så att du kan få rätt behandling. Hos vården kan du få hjälp med pricktest eller blodprov. Blodprov är även möjligt att få hjälp med på vissa utvalda apotek. Testen mäter antikroppar (via blodprov) eller tittar på en lokal reaktion i huden (pricktest). Ett utslag på testen i kombination med symtom på pollenallergi, ger underlag för att ställa diagnosen pollenallergi. Diagnos ställas alltid av vården.

Täppt eller rinnande näsa, nysningar och kliande eller rinnande ögon är alla symptom för pollenallergi. Återkommer besvären vid ungefär samma tid varje år? Ja, då kan du ha pollenallergi mot björk, gräs, gråbo eller andra pollensorter.

Då växter inte kan förflytta sig måste de sprida sina pollen med hjälp av bärare för att kunna föröka sig. Pollen kan spridas på flera olika sätt, t.ex. insekter, vind, vatten eller vibrationer. De växter som sprids via luften behöver ofta sända ut extra stora mängder pollen för att kunna föröka sig effektivt.

Pollen är små korn som bildas i växternas hanorgan, ståndarna. I pollenkornen finns växtens hanceller. Pollen är en del av blomväxter och barrträds befruktningsorgan och dessa möjliggör växternas fortplantning i naturen.

Pollensäsongen pågår från tidig vår till sen höst och varierar beroende på var i landet du bor. Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år. Det finns mest pollen i luften när det är uppehållsväder och blåser, medan det blir låga halter under kyliga och regniga dagar. Du kan följa aktuella pollenprognoser på t.ex. Pollenrapporten.se.

Olika växter och blommor slår ut vid olika tidpunkter. Pollensäsongen börjar tidig vår och pågår fram till sen höst och varierar beroende på var i landet du bor. Pollen från al och hassel ses tidigt under året, ibland redan under januari om klimatet är milt. Dessa följs sedan av pollen från bl.a. björk under våren och gräs som sträcker sig under sommaren och gråbo under sensommar och höst. Du kan följa aktuella pollenprognoser på t.ex. Pollenrapporten.se

Vanliga pollensorter som många är allergiska mot är pollen från björk, al, hassel, gräs och gråbo. Men det förekommer även pollen från t.ex. alm, sälg, vide och ek.

Många allergiska barn har ärvt sin allergiska läggning från den ena eller båda föräldrarna. Men det är inte alls säkert att föräldrar och barn reagerar mot samma ämne eller får samma symtom. Forskarna vet ännu inte säkert varför vissa blir allergiska medan andra inte blir det. Du kan ha en viss ärftlig benägenhet att bli sensibiliserad och bilda specifika IgE-antikroppar vid exponering för vanligt förekommande allergen.

Pollenallergi i sig är inte farligt men kan ha en stor påverkar på livskvaliteten beroende på hur uttalade symptom du har. Pollen som t.ex. utlöser astma som resulterar i andnöd är däremot ett exempel på när det kan vara farligt. I detta fall har pollen förvärrat ett sekundärt tillstånd d.v.s. astma. Även påverkan på dagtrötthet som astma kan ge kan vid framförande av fordon anses som farligt.