Under 1990-talet ökade de offentliga utgifterna för läkemedel dramatiskt. Apoteksbolaget började redan 1992 att på försök testa generiskt utbyte i samråd med lokala förskrivare. Tio år senare genomförde regeringen en reform på samma tema. En reform som sparat miljarder kronor.
Det var inte bara i Sverige som läkemedelskostnaderna rakade i höjden. Forskning och utveckling hade under de senaste årtiondena lett fram till bättre behandlingsmöjligheter med nya och effektiva läkemedel. Att utveckla ett nytt läkemedel kostade flera miljarder kronor, och därför blev också nya läkemedel mycket dyra. Men när patentet för ett läkemedel gått ut, var det fritt fram att tillverka och konkurrera med preparat med samma aktiva innehåll. Prisskillnaderna mellan de olika preparaten kunde skilja sig avsevärt mellan olika tillverkare och varumärken.
I början av 1990-talet började de höga läkemedelskostnaderna att diskuteras på allvar. Om kostnaderna fortsatte att öka i samma takt som tidigare skulle statens utgifter snart vara ohanterligt stora och tränga undan annan viktig verksamhet i offentlig regi.
Apoteket inledde 1992 ett tidigt försök med så kallat generikautbyte på Apoteket Biet i utanför Skellefteå. Generikautbyte innebär att man byter ut ett preparat som en läkare eller tandläkare förskrivit mot det billigaste eller nästan billigaste preparatet med samma aktiva substans och som bedöms ha samma medicinska effekt. På Anderstorps vårdcentral hade läkarna gett Apoteket Biet fullmakt att byta ut ett femtontal namngivna preparat mot ett billigare. Resultatet blev lägre kostnader och nöjda kunder.
Under 2001 genomförde Apoteket ett mer omfattande försök i delar av Västerbotten. Där valdes tio preparat ut som genom samråd med läkare byttes mot det billigaste generiska preparatet. På ett år sparades 2,7 miljoner kronor. Samma år beslutade regeringen om ett obligatoriskt utbyte. I oktober 2002 trädde reformen i kraft. Den innebar en årlig besparing på miljardbelopp.
I samband med omregleringen 2009 ändrades bestämmelserna. Syftet var att ytterligare öka priskonkurrensen och hålla läkemedelspriserna nere. De nya reglerna innebar att stora delar av generikasortimentet skulle bytas ut varje månad – ett system med ”månadens varor”. Systemet byggde på att det företag som sålde läkemedlet till lägst pris fick ensamrätt på marknaden för sitt läkemedel under en månad. Detta skulle stimulera till konkurrens.
Tack vare generikautbytet har Sverige bland de lägsta läkemedelspriserna i Europa, men det nya systemet har inte bara inneburit fördelar. För apoteken har logistikfrågan blivit en utmaning. Men systemet har också fått konsekvenser för patientsäkerheten. Om patienten under en månad har tagit ett rött piller, kan det bli förvirrande att nästa månad i stället ta ett blått piller. Detta gäller särskilt för de patienter, oftast äldre, som är beroende av många olika läkemedel.
Bild: Margareta Carlbäck, apotekschef på Biet i Göteborg, visar upp några av de preparat hon har läkarnas fullmakt att byta emellan: från Lasix till Furix och från Aldactone mot Spironolakton år 1992. Fotograf Eva Jangö.