• Samarbete med vården
• Tillbaka

Sverige är bitvis ett glesbebyggt land. Det blev en utmanande uppgift för det nybildade Apoteksbolaget att leva upp till åtagandet att göra läkemedelsförsörjningen effektivare och säkrare för alla. Genom åren har bolaget prövat nya vägar och samarbetsformer – både fysiska och digitala.

Efter en överenskommelse med dåvarande Poststyrelsen kunde Apoteksbolaget redan sitt första år inleda ett försök i Malung: att leverera läkemedel genom lantbrevbärarnas försorg. Lantbrevbäraren tog upp beställningar och levererade varorna nästa dag.

En annan viktig service i glesbygden var, och är fortfarande, apoteksombuden. I slutet av 1970-talet fanns det 1 500 apoteksombud i Sverige, ofta i anslutning till den lokala lanthandeln. Lokalt i slutet av 1990-talet inriktades glesbygdsservicen mer på lantbrevbärarna. För de äldre, som kanske hade svårt att ta sig till ett ombud, erbjöd lantbrevbärarna en bättre service. Det innebar också en besparing för kommunerna, eftersom patienterna inte behövde färdtjänst eller hjälp av hemtjänsten för att få hem sin medicin. När apoteksväsendet omreglerades fick Apoteket ett särskilt uppdrag att driva landets apoteksombud vidare.

Det finns också en del udda exempel på åtgärder som Apoteksbolaget vidtagit för att föra apoteken närmare kunderna. Sveriges första industriapotek öppnade 1975 på Volvos Torslandaanläggningar i Göteborg. Här arbetade nästan 17 000 personer.

Alla fartyg – såväl svenska som utländska – är skyldiga att ha ett medicinförråd ombord som säkrar besättningens behov av god sjukvård. Det var Apoteksbolagets uppgift att både leverera varor till dem och att inspektera dem.

I början av 1990-talet testades särskilda apotekshörnor på Konsum, så kallade Knutar. Tidigare hade Apoteksbolaget köpt in en bokbuss som byggts om till apoteksbuss. Den var tänkt att avlasta hårt ansträngda apotek under turistsäsonger, eller fungera som korttidsapotek vid stora idrottstävlingar.

Dags för e-handel

År 2000 började Apotekets tankar på e-handel ta allt fastare form. Apoteket bildade tillsammans med Posten och Telia ett gemensamt bolag, Virtuellt Apotek AB, där den tekniska plattformen utvecklades. Det fanns fyra primära målgrupper för e-handelssatsningen: allmänhet/privatkunder, stora patientgrupper, hemtjänsten och förskrivare. Två år senare var det dags för ”smygpremiär” i Malmö och Hässleholm. Av distributionstekniska skäl valde Apoteket att inleda satsningen i Skåne. Då omfattades enbart receptfria läkemedel och handelsvaror av e-handeln.

Under 2004 inleddes den så kallade RX-piloten för handel med även receptbelagda preparat. Försöket pågick i Stockholm, Göteborg, delar av Norrland och i Kalmar län. Efter två år infördes e-handel med receptbelagda mediciner över hela landet. Målet var att tio procent av recepten skulle beställas via telefon eller internet i slutet av 2009. Apoteket siktade också på att överföra 20 procent av den totala försäljningsvolymen från vanliga apotek till e-handel.

Första veckan efter startskottet den 28 augusti 2006 var det runt 1 000 personer som använde sig av den nya tjänsten. Ganska snart såg man att det var ”pinsamma” produkter som kondomer, graviditetstest, Viagra och medel mot håravfall som var de populäraste att beställa via nätet.

Kunderna förändrade emellertid inte sitt köpbeteende i samma takt som Apoteket hoppats på. År 2010 stod telefon- och internetförsäljningen för fyra procent av försäljningen till konsument. Utvecklingen har däremot inte stannat av. År 2013 lanserade Apoteket e-handel med läkemedel via mobiltelefon. Sedan dess har utvecklingen både tekniskt och i antal kunder gått framåt.

Bild 1: "Ditt apotek" - lantbrevbärare med Apoteket-kassar och kund 1997. Fotograf Elena von Kraskowski.

Bild 2: Apoteksbussen på sportevenemanget Tiomila år 1988. Fotograf Stefan Hyttfors.

Bild 3: Apostrofen 3/2002 Faksimil ur artikel om premiären för Apotekets internethandel som lanserades av affärsområdet Apoteket Direkt år 2002.