Typ 1-diabetes beror på immunförsvaret

Typ 1-diabetes är en sjukdom där kroppens eget immunsystem angriper de insulinproducerade cellerna i bukspottkörteln. Typ 1-diabetes utvecklas oftast hos barn och tonåringar, men även vuxna kan få sjukdomen.

Vid typ 1-diabetes ärver man en genetisk benägenhet att utveckla ett immunförsvar som angriper kroppens insulinproducerande celler. Processen sätts därefter antagligen igång av vissa miljöfaktorer. Det är dock i dagsläget inte helt klart vilka dessa triggande miljöfaktorer är, men genom åren har virusinfektioner, extrem stress och en del födoämnen diskuterats.

Amning och D-vitamin har rapporterats minskar risken

Medan amning och D-vitamin har rapporterats minska risken för insjuknande i typ 1-diabetes, har gluten och komjölksproteiner angetts som möjliga triggande faktorer. Det är viktigt att betona att med dagens kunskap är det inte möjligt att peka ut en "skyldig" eller en "skyddande" faktor för insjuknande i typ 1-diabetes. 

Sök läkare om

Att bli sjuk av typ 1-diabetes går ofta snabbt. Är du vuxen kan det gå långsammare och vara mer smygande, men symtomen är samma.

Var uppmärksam om du

  • Är onormalt törstig
  • Måste kissa ofta
  • Är väldigt trött
  • Går ner i vikt
  • Har svårt att ställa om ögonen mellan olika avstånd, får svårt att se på långt håll

Diagnos ställs med blodsockerprov

Diagnosen diabetes ställs med hjälp av ett blodsockerprov. Om blodsockervärdet vid fasta är 7,0 mmol/l eller högre har man diabetes. Ytterligare blodprov kan visa om det rör sig om typ 1-diabetes.

  • De insulinproducerande betacellerna i bukspottkörtelns så kallade Langerhanska öar (cellansamlingar) förstörs.
  • Det egna immunförsvaret börjar angripa betacellerna, vilket orsakar en inflammation som skadar dem.
  • När bukspottkörteln inte kan producera tillräckligt med insulin, kan kroppen inte ta hand om glukosen från kolhydraterna i maten.
  • Blodsockret stiger.

 

Diabetes och insulinbehandling är inte något hinder för vara aktiv. Bara du lär dig hur din kropp reagerar och hur ditt läkemedel fungerar.

Vid regelbunden träning får du

  • Sänkt vilopuls och ökad slagvolym hos hjärtat
  • Ökad syreupptagningsförmåga
  • Sänkt blodtryck
  • Normaliserade blodfettnivåer
  • Lättare att hålla vikten
  • Lättare att ta upp och använda insulin genom kroppens vävnader
  • Starkare muskulatur som tar upp glukos bättre.

Träning ger dig ökad fysisk prestationsförmåga, förbättrad blodsockerkontroll, ökat välmående, minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och minskad risk för andra följdsjukdomar.

Träna på rätt nivå

Har du kontroll över ditt blodsocker och inga påtagliga komplikationer av sjukdomen kan du utöva nästan vilken idrott som helst. Har du diabeteskomplikationer får du motionera i ett lugnare tempo. Till exempel två till fyra kilometers promenad, en halvtimmes cykling, simning eller lätt joggning. Rådgör med din läkare om du inte varit särskilt aktiv innan eller har diabeteskomplikationer.

Balansera blodsockret vid fysisk aktivitet

  • Ät en måltid två till tre timmar innan träning.
  • Ta insulinsprutan mer än en timme innan fysisk aktivitet.
  • Om du tränar längre än en halvtimme kan du behöva extra kolhydrater under träningen.
  • Sänk insulindosen före medelhård och hård träning. Hur mycket beror på hur länge och hårt du tänker motionera.
  • Motionera helst vid ungefär samma tid på dygnet varje gång.

Kom ihågLågt blodsocker kan komma upp till 24 timmar efter fysisk ansträngning. Lär dig hur du kan undvika för högt respektive lågt blodsocker.

Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka tillräckligt med eget insulin. Därför behöver du ett insulinläkemedel som du tar i form av en spruta (injektion). Du får lära dig att ge dig själv sprutor, ibland tre till fyra gånger per dygn. Du kan inte ta läkemedlet i tablettform eftersom insulinet förstörs i mag-tarmkanalen om det sväljs.

Styr ditt blodsocker

Insulinsprutorna är en av hörnstenarna i behandlingen. De andra är maten och motionen samt att hålla koll på ditt blodsocker med hjälp av självtester. När du har tillräckligt med kunskap om sjukdomen och din egen kropp kan du lära dig att själv styra ditt blodsocker.

Om du ändrar dina kost- eller motionsvanor kan du behöva justera läkemedelsdosen. När du motionerar minskar insulinbehovet. Då måste du äta mer eller minska din insulindos för att undvika för låga blodsockervärden.

Tänk på attVid sjukdom, speciellt om du har feber, en infektion eller kräks, kan du behöva ändra din insulindos. Även vissa läkemedel kan göra att insulinbehovet ökar eller minskar.

Kort om insulin

Insulin är ett livsnödvändigt hormon som bildas i bukspottkörteln. Det finns olika preparat för att tillföra det till kroppen när den slutat producera det på egen hand. Du tar insulin med olika lång verkningstid vid olika tider på dygnet för att kunna anpassa insulinhalten i blodet så att den liknar din kropps egen normala reglering.

Vid typ 1-diabetes finns risk för följdsjukdomar. Det handlar om hjärt-kärlsjukdomar, synförändringar, njurskador och försämrad nervfunktion bland annat i fötter och ben.

Minska riskerna genom att

Sluta röka

Rökning och diabetes är var för sig starka riskfaktorer för åderförkalkning och kombinationen ökar risken mångfalt. Åderförkalkning kan bland annat leda till hjärt-kärlsjukdomar. 

Läs mer om att få hjälp att sluta röka

Ta hand om dina fötter

Förhöjda blodsockernivåer ger på sikt skador i nerver och blodkärl. Det kan leda till att du får sämre känsel och blodcirkulation i fötterna. Då kanske du inte märker om till exempel skon skaver. Det gör att sår och andra skador på fötterna är svårare att upptäcka och mer svårläkta. Du kan göra mycket på egen hand för att ta hand om dina fötter. Dessutom bör du minst en gång om året få dina fötter undersökta av en läkare, sköterska eller fotterapeut. 

Läs mer om fotvård

Gå ner i vikt

Övervikt och diabetes är två av de viktigaste riskfaktorerna när det gäller hjärt-kärlsjukdomar. Hos en person som har båda faktorerna förstärker de varandra. Att minska till normalvikt sänker risken, bara några kilos viktminskning kan betyda mycket. Kroppen får dessutom lättare att tillgodogöra sig insulin och får på så sätt ett jämnare blodsocker. 

Läs mer om att gå ner i vikt

Att hålla blodsockret på den normala nivån, är en av de viktigaste saker du kan göra för att förhindra följdsjukdomar till diabetes. Du kan bli expert på hur mat, motion och medicinering fungerar i just din kropp. Det viktigaste verktyget är blodsockermätningar. I början behöver du mäta blodsockernivån ofta. När blodsockret ligger stabilt behöver du så småningom bara kontrollmäta ibland.

Fråga oss på Apoteket

Vilken blodsockernivå du bör sträva efter har du säkert fått veta av din läkare. Diskutera med din läkare och diabetessjuksköterska om det är något du undrar över. Fråga oss på apoteket eller se till att du får tillräcklig information diabetesvården om hur hjälpmedlen ska användas.

Teststickor

Du kan ta blodprov med lansetter för engångsbruk. De flesta lansetterna ska användas tillsammans med en speciell blodprovtagare, som ofta kan ställas in på olika stickdjup. För själva testet finns flera sorters teststickor. En bloddroppe sugs automatiskt in i teststickan eller placeras på stickans testfält. Stickan kopplas till en blodsockermätare och ger dig ett siffervärde på blodsockerhalten.

Det är viktigt att använda och förvara teststickorna på rätt sätt, annars får du felaktiga värden.

För dagbok

Ett bra hjälpmedel medan du utforskar hur kroppen reagerar på olika livsmedel, aktiviteter, läkemedelsdoser och förändringar i vardagen är att föra dagbok.

  1. Anteckna ditt blodsockervärde vid olika tyngdpunkter under dygnet. Du kan göra det i form av en kurva på ett diagram och samtidigt skriva ned vad du ätit och gjort vid olika klockslag.
  2. När du börjar skönja ett mönster kan nästa steg vara att du försöker dig på att gissa ditt blodsockervärde och sedan mäta. Detta är ett bra sätt att utveckla din erfarenhet.

På det här viset behöver du inte famla i blindo och kanske begränsa din tillvaro i onödan. Och du kan lära dig hur du använder fysisk aktivitet och eventuella läkemedel som motvikter för att få balans på blodsockret.

Testa din urin

Ketoner är en benämning på ämnen som det bildas onormalt mycket av i kroppen om du får insulinbrist. Att mäta ketoner i urinen kan i vissa lägen vara viktigt vid insulinbehandlad typ 1-diabetes, bland annat om du får feber och/eller magsjuka eftersom insulinbehovet då ökar.

Det finns olika sorters teststickor för mätning av ketoner i urin. I vissa situationer kan det även vara av värde att mäta glukos (socker) i urinen, men för det mesta räcker det om du mäter det i blodet.

Insulinet tar hand om blodsockret och ser till att kroppen kan använda kolhydrater som energikälla på rätt sätt. Det som inte behövs på en gång lagras i kroppen i andra former. Det är de nedbrytna kolhydraterna i blodet som kallas "blodsocker".

Om kroppen inte tillverkar något eget insulin, som vid typ 1-diabetes, eller om insulinproduktionen och kroppens förmåga att utnyttja insulin är nedsatta, som vid typ 2-diabetes, kan sockret inte tas om hand och lagras på normalt sätt. Blodsockernivån stiger.

Högt blodsocker är skadligt

  • På längre sikt skadar förhöjda blodsockernivåer små och stora blodkärl samt nerver. Risken för åderförkalkning ökar.
  • Blodsockernivån har ett starkt samband med risken för följdsjukdomar som ögonbesvär, njurproblem, hjärt-kärlsjukdom och fotproblem.
  • Vid typ 1-diabetes finns en allvarlig akut komplikation, som brukar kallas syraförgiftning eller ketoacidos, vilken kan leda till diabeteskoma. Det kan utvecklas om kroppen får mindre insulin än den behöver, till exempel om du inte täcker det ökade insulinbehovet vid feber eller magsjuka. Blodsockret stiger då, du blir törstig, måste kissa ofta och får andra typiska diabetessymtom. Du kan börja må illa, kräkas och få ont i magen. Andningen blir snabbare och luktar aceton. Det är viktigt att snabbt söka hjälp! Utan behandling leder tillståndet till uttorkning och medvetanderubbning.
  • Vid typ 2-diabetes förekommer akuta komplikationer där blodsockret blir för högt. Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) drabbar vanligen äldre personer med typ 2-diabetes. Törst och andra diabetessymtom är varningstecken och sjukhusvård krävs. Denna komplikation kan vara förrädisk eftersom symtomen ofta kommer smygande.

Blodsockermätare hjälper dig kontrollera ditt blodsocker.

På morgonen

Fasteblodsockret mäter man på morgonen innan man ätit eller druckit något. Man brukar anse att det idealiska är om man kan få det att sjunka till 4-6 mmol/l.

Under dagen

Ett par timmar efter det att måltiden påbörjats ska blodsockervärdet ligga på högst 8. Detta är generella riktlinjer och du kan ha fått andra direktiv från din läkare/diabetessköterska.

Så märker du om blodsockret blir för högt

  • Stora urinmängder
  • Törst
  • Trötthet
  • Klåda i underlivet
  • Vadkramper
  • Hunger
  • Illamående
  • Närsynthet

Hur mycket besvär du får beror främst på hur länge blodsockret varit för högt.

Så märker du om blodsockret blir för lågt

Insulin kan ge för lågt blodsocker, hypoglykemi. Detta tillstånd brukar kallas för insulinkänning. Orsaken kan till exempel vara för lite mat, ökad fysisk aktivitet och/eller för hög insulindos. Typiska tecken är:

  • Svettningar
  • Oro
  • Darrighet
  • Hjärtklappning
  • Irritation
  • Hunger
  • Koncentrationssvårigheter

En insulinkänning kan hävas med hjälp av exempelvis sockerbitar, lättlösligt druvsocker, mjölk, juice eller läsk.