placeholder

Ta hand om din häst

Problem med könsorgan och dräktighet uppstår då och då hos hästar. Här kan du ta del av information och råd om bland annat juverinflammation, kastration och fölning. Kontakta alltid din veterinär om du misstänker något allvarligare tillstånd hos din häst.

Fyra juverdelar

Stoets juver har fyra juverdelar som tömmer sig i två spenar. Inför fölningen förbereder sig stoets kropp på att producera mjölk. Något eller några dygn före fölningen kan du se så kallade vaxproppar i spenkanalens öppning, vilket är ett tecken på att produktionen av råmjölk har börjat.

Ston drabbas sällan av juverinflammation (mastit) i samband med laktation och digivning. Tecken på en akut juverinflammation är svullnad av hela eller del av juvret samt smärta. Stoet kan även ha förhöjd kroppstemperatur och påverkat allmäntillstånd. En annan orsak till att juvret känns hårt och svullet kan vara att fölet inte diar som det ska.

Ta kontakt med veterinär

  • Om du misstänker att stoet drabbats av juverinflammation.
  • Om du misstänker att fölet inte diar som det ska.

 

Stoet går dräktigt under 11 månader

Stoets sexualsäsong infaller från tidig vår till sensommar, alternativt tidig höst. Den viktigaste faktorn för stoets cyklicitet är dagsljusets längd. Brunstcykeln är på 20-22 dagar varav själva brunsten varar under 5-7 dagar. Ägglossningen sker under brunstens näst sista eller sista dag.

Vissa ston visar tydliga brunsttecken; hon ställer sig bredbent, lyfter svansen, öppnar och sluter vulvan. Samtidigt pressar hon fram skvättar med slemblandad urin. Andra ston däremot visar inga eller enbart svaga tecken vid brunst.

Efter naturlig betäckning eller artificiell insemination kan dräktighet konstateras 16-17 dagar efter ägglossning. Enklast görs detta med hjälp av ultraljud. 

Stoet går dräktigt under 11 månader, i medeltal 336 dagar, med en stor spridning från 320 dagar till drygt 360 dagar. 

Kastrering av hingstar

Hingstar kastreras från cirka 1-2 års ålder. Den vanligaste anledningen till kastration är att hingsten inte ska gå i avel samt blir lättare att hantera. Det kirurgiska ingreppet kan utföras på olika sätt. Väljer man att kastrera på ”betäckt funikel” läggs hästen omkull och ingreppet görs i narkos och huden sys ihop.

Väljer man däremot att kastrera på ”obetäckt funikel” kan detta ingrepp göras på stående häst. Vid denna variant lämnas såret öppet. Kastrationer i fält rekommenderas inte under sommaren eftersom flugor och andra insekter kan utgöra ett infektionsproblem. Inför en kastration är det viktigt att tänka på att hingsten har ett fullgott skydd mot stelkramp (tetanus).

Virusabort eller rhinopneumonit

Virusabort orsakas av ett herpesvirus (equint herpesvirus typ 1 = EHV-1). Virusinfektionen kan hos dräktiga ston orsaka kastning det vill säga att stoet aborterar. Stoet kan kasta utan att ha visat tecken på sjukdom. Virus angriper fostret och kastningen sker från ett par veckor till flera månader efter att stoet smittats.

Vid fullgången dräktighet kan föl födas levande men infekterade och försvagade. Fölen dör ofta inom några dagar och är en effektiv smittspridare.

Icke dräktiga hästar

Virusabort kallas också rhinopneumonit och ger inte alltid symtom. Hos icke dräktiga hästar ses en övergående förkylning med hosta och näsflöde med eller utan feber. Herpesviruset blir kvar i kroppen och kan aktiveras igen vid stress. Det är främst unga hästar som visar symtom. Infektionen kan i ovanliga fall ge neurologiska symptom som exempelvis vinglig gång.

Det finns vaccin mot virusabort som används dels till tävlingshästar där man vill skydda dem mot luftvägsinfektion, dels till avelsston för att skydda från kastning.

Äger ofta rum nattetid

Ston drabbas förhållandevis sällan av komplikationer i samband med fölning i jämförelse med andra husdjur. En orsak till detta är stoets rymliga förlossningsvägar. De flesta fölningar går fort och äger ofta rum nattetid. Fölningen bör övervakas men stoet ska lämnas i fred så länge som allt går normalt.

När fölet har kommit ut brister fosterhinnorna och fölet börjar andas själv. Navelsträngen som utgör förbindelsen mellan sto och föl bör inte klippas av förrän efter 10-15 minuter, då artären i navelsträngen slutat pulsera. Under denna tid kommer blod från moderkakan (placentan) till fölet.

Om navelsträngen inte skulle brista på naturligt sätt klipps den av med en ren sax. Klipp inte för tidigt utan avvakta. Navelstumpen/fästet hålls rent med hjälp av ett desinfektionsmedel som Jodopax Hud och Sår eller Klorhexidinlösning.

Kontrollera att fölet kommer upp på benen och hittar en spene och börjar dia. Den första mjölken, råmjölken, är mycket viktig för fölets välbefinnande och immunförsvar.

Efterbörden, det vill säga moderkaka med fosterhinnor, kommer vanligen ut inom några timmar. Har efterbörden inte kommit ut efter ca 6 timmar ska du kontakta din veterinär.

Om fölningen gått bra och fölet har börjat dia är det dags att kontrollera att fölets tarmbeck avgår. Tarmbecket finns i fölets tarm när det föds och har en kletig konsistens. Fölet måste bli av med tarmbecket under sitt första levnadsdygn. Om fölet krystar och har svårt att få ur sig tarmbecket kan man ge fölet Microlax via ändtarmsöppningen. Hjälper inte detta ska veterinär kontaktas.