Innehåll:

1. Tarmcancer-tidig upptäckt ökar chansen för bot
2. Misstolkar ofta
3. Olika typer av behandlingar
4. Ofta strålbehandling
5. Börjar ofta som godartar polyp
6. Kontroll för alla över 60
7. Tarmcancer - mycket sällsynt före 40-årsåldern
8. Här finns hjälp och stöd
9. Lästips

Tarmcancer-tidig upptäckt ökar chansen för bot

Varje år insjuknar omkring 5 500 personer i Sverige i cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.

Drygt 2 000 avlider i sjukdomen. Tarmcancer är därmed den tredje vanligaste cancerformen. Bara prostatacancer och bröstcancer är vanligare, och bara lungcancer skördar fler liv.

I takt med att behandlingen blivit bättre har chanserna att överleva sjukdomen ökat under de senaste årtiondena. Men överlevnaden skulle kunna vara betydligt högre om fler tumörer upptäcktes i ett tidigt skede. Då kan cancern nästan alltid botas.

– De flesta människor har dåliga kunskaper om tarmcancer. Det vore bra om fler kände till vilka symptom sjukdomen kan ge och sökte läkare när de känner av något av dem, säger Lars Påhlman, professor i kirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som länge forskat kring tarmcancer.

Misstolkar ofta

Hos omkring en fjärdedel av patienterna upptäcks tumören i samband med att de akut sökt vård för tarmvred, en kraftig blödning eller till och med att tarmen spruckit. Men i de flesta fallen är symptomen inte så tydliga och akuta. Ändrade avföringsvanor, till exempel omväxlande diarré och förstoppning, förekommer ofta vid tarmcancer. Det är också vanligt att tumören lämnar synliga spår i form av blod eller slem i avföringen.

– Ofta misstolkar patienterna symptomen och tror att de har till exempel hemorrojder. Även om symptomen kan ha andra orsaker än tarmcancer är det viktigt att ta reda på vad som orsakar dem. Ändrade avföringsvanor bör alltid utredas, och alla som har blod eller slem i avföringen ska, oavsett ålder, uppsöka läkare för att bli undersökta, säger Lars Påhlman.

När det finns misstanke om att symptomen kan bero på cancer undersöker läkaren ändtarmen med ett finger för att känna om något verkar onormalt, och med en kort smal "tarmkikare", ett rektoskop. Tjocktarmen undersöks antingen med en längre böjlig tarmkikare, ett koloskop, eller med röntgen.

– Undersökning med koloskop och röntgen fungerar lika bra när det gäller att hitta tumörer i tjocktarmen. En fördel med tarmkikaren framför röntgen är att den kan användas både för att upptäcka och direkt behandla bort små polyper. Polyper kan utvecklas vidare till cancer om de får vara kvar, säger Lars Påhlman.

Olika typer av behandlingar

Efter att en tarmcancertumör upptäckts görs ytterligare undersökningar med bland annat ultraljud och röntgen för att ta reda på om cancern kan ha spridits till lungorna eller levern, och om den är av en typ som innebär stor risk för återfall. Resultaten av sådana undersökningar visar om patienten kan opereras och, om så är fallet, om ytterligare någon behandling bör ges som tillägg till operationen.

Den grundläggande behandlingen vid både tjock- och ändtarmscancer är kirurgisk.

– Nio av tio patienter med tarmcancer opereras. Kirurgi är fortfarande den enda möjligheten till varaktig bot. Ännu finns inte någon medicinsk behandling som kan bota tarmcancer, säger Lars Påhlman.

Operationsmetoderna vid både tjock- och ändtarmscancer har blivit allt bättre, och operationerna görs av ett begränsat antal erfarna kirurger.

– Kirurgisk skicklighet och förbättrad operationsteknik har bidragit till att risken för återfall sjunkit och överlevnaden förbättrats. Samtidigt minskar andelen patienter som efter operationen behöver en påse på magen för avföringen. Numera är det mycket sällsynt att patienter som opererats för tjocktarmscancer får en sådan så kallad stomi, säger Lars Påhlman.

Ofta strålbehandling

Patienter med cancer i ändtarmen ges numera ofta strålbehandling mot tumörområdet innan de opereras.

– Strålbehandlingen minskar risken för att cancern ska komma tillbaka efter operationen. Ibland måste strålning ges för att krympa tumören så att den över huvud taget blir möjlig att operera, säger Lars Påhlman.

En del patienter, där man bedömer att risken är hög för att cancern ska spridas, behandlas med cellgifter, cytostatika, både före och efter operationen. Denna tilläggsbehandling ges till patienter som är yngre än 80 år och är beroende av hur långt gången tumören är. Mellan 40 och 50 procent av alla som opereras för tjocktarmscancer erbjuds denna behandling.

Cytostatika ges också när cancersjukdomen är så långt gången att det saknas möjligheter att bota den.

– Även när cancern inte kan botas brukar cytostatika vara till stor hjälp genom att lindra symptomen, öka livskvaliteten och förlänga livet. Under de allra senaste åren har även en ny typ av läkemedel, som motverkar blodförsörjningen till tumörerna, visats förlänga överlevnaden för patienter med obotlig tarmcancer, säger Lars Påhlman.

Flera andra behandlingar är under utveckling, bland annat läkemedel och vaccin som ska hjälpa kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancern. I Sverige startade nyligen ett försök där patientens egna vita blodkroppar används för att bekämpa cancern. Man tar vita blodkroppar som riktar sig mot cancercellerna från patienten själv. Därpå massförökar man dem i laboratoriet och ger sedan tillbaka dem som dropp i hopp om att de ska ha blivit tillräckligt många för att effektivt kunna bekämpa cancern.

– Forskningen inom tjocktarmscancer har varit närmast explosionsartad de senaste 20 åren, och flera nya behandlingsmodeller verkar lovande. Men det är för tidigt att säga om någon av dem kommer att hålla måttet och ingå i framtidens rutinsjukvård, säger Lars Påhlman.

Börjar ofta som godartad polyp

Tarmcancer uppstår i omogna så kallade stamceller i tarmslemhinnan. Tumören börjar för det mesta som en godartad tumör, polyp, som senare kan utvecklas till en aggressiv cancer.

– I 50-årsåldern har hälften av alla svenskar polyper i tarmen. Knappt en tredjedel av dem är av den typ som kan övergå till cancer, säger Lars Påhlman.

För det mesta går det inte att säga varför en enskild patient insjuknat i tarmcancer. Men flera stora undersökningar pekar på att livsföringen kan ha betydelse.

– Mycket talar för att en hög konsumtion av fläskkött, nötkött och annat så kallat rött kött, liksom fetma och låg grad av fysisk aktivitet ökar risken för att insjukna i tarmcancer. Att äta mycket frukt och grönt verkar däremot skydda mot denna cancerform, säger Lars Påhlman.

Personer som har någon av de inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom eller ulcerös kolit insjuknar oftare i tarmcancer än svensken i gemen.

Ungefär var sjunde person som insjuknar i tarmcancer har av någon av föräldrarna ärvt en variant av ett arvsanlag, en gen, som leder till att risken för tarmcancer mångdubblas. Det finns till exempel en ärftlig sjukdom som gör att det redan i unga år i tarmen uppstår massor av polyper, som senare lätt kan omvandlas till regelrätta cancertumörer. Men det behöver inte vara oundvikligt.

Personer med känd ärftlig risk för tarmcancer kan följas med upprepade, regelbundna undersökningar med tarmkikare. När polyperna börjar uppträda i tarmen brukar vi rekommendera dessa patienter att hela tjocktarmen tas bort. Detta är förenligt med god livskvalitet och dessa patienter slipper en stomi, säger Lars Påhlman.

De flesta fallen av tarmcancer inträffar dock hos personer utan någon känd ärftlig benägenhet att utveckla sjukdomen. Oftast upptäcks deras tarmcancer först efter det att den utvecklats ganska långt och börjat ge påtagliga symptom.

– Det skulle vara en stor fördel om det fanns en slags allmän tarmcancerkontroll, liknande den allmänna mammografin för att upptäcka bröstcancer hos kvinnor. Då skulle även tumörer som inte ger några symptom alls kunna upptäckas och tas bort i ett tidigt, botbart skede, säger Lars Påhlman.

Kontroll för alla över 60

EU rekommenderade 2003 alla medlemsländer att införa hälsokontroller för tarmcancer, så kallad screening. Nästan alla har gjort det men inte Sverige och Norge.

I dessa program erbjuds alla som är äldre än 60 till 65 år, då tarmcancer börjar bli vanlig, att lämna ett avföringsprov. Om det finns blod i avföringen kallas patienten till kontroll med tarmkikare för att undersöka om blodet kommer från en tumör.

– Trots att det med en sådan modell inte går att upptäcka de många patienter vars tarmcancer inte lämnar spår i form av blod i avföringen, visar flera studier att den ändå upptäcker och i tid behandlar så många, att dödligheten i tarmcancer reduceras med omkring 15 procent. För Sveriges del skulle det kunna innebära cirka 250 till 300 räddade liv per år, säger Lars Påhlman.

Frågan om en allmän tarmkontroll har diskuterats i många år. Nästa år kommer Stockholms läns landsting att starta ett försök där alla över 65 år inbjuds att lämna prov.

– Det är bra att en sådan försöksverksamhet dragit igång. Enligt min mening bör man dock även pröva andra modeller för en allmän tarmcancerkontroll. En metod som verkar lovande är att undersöka hur mycket DNA det finns i ett litet slemprov från slutet av ändtarmen. Mycket talar för att en förhöjd mängd DNA i tarmslemmet är ett tecken på att det finns en tumör längre in i tarmen, säger Lars Påhlman.

Text: Åke Spross

Tarmcancer – mycket sällsynt före 40-årsåldern

Tarmsystemet delas in i tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen. I tunntarmen tas näringen i maten upp genom tarmluddet. Den del av födan som inte kan brytas ner fortsätter in i tjocktarmen, där den får en fastare konsistens, och försvinner tillsammans med döda bakterier till sist ut som avföring genom ändtarmen. Bakterierna i tjocktarmen är nyttiga och tillverkar bland annat viktiga vitaminer.

Ändtarmen är cirka 15 centimeter lång, tjocktarmen 1,5 meter och tunntarmen hela 6 meter. Trots att tunntarmen är flera gånger längre än tjock- och ändtarmen tillsammans uppstår sällan tumörer i den. Bara ett par procent av alla tumörer i mag-tarmkanalen finns i tunntarmen. Av övriga tarmtumörer är cirka en tredjedel ändtarmscancer och två tredjedelar tjocktarmscancer.

Risken för att insjukna i tarmcancer ökar med stigande ålder. Mer än hälften av patienterna är äldre än 70 år när de får sin diagnos. Före 40 års ålder är tarmcancer mycket sällsynt. Ändtarmscancer är något vanligare hos män och tjocktarmscancer något vanligare hos kvinnor. Är tumören begränsad till tarmväggen när den upptäcks är chansen till bot nära 100 procent.

För bara något årtionde ansågs det som mer eller mindre lönlöst att försöka bota en tarmcancer som avsatt dottertumörer i levern eller lungorna, men under senare år har inställningen svängt.

Uppföljningar som gjorts visar att det fortfarande finns goda chanser till bot om dottertumören sitter så till att den går att operera bort.

Här finns hjälp och stöd

Har du frågor om cancer? Har du eller någon i din närhet fått ett cancerbesked? Har du frågor eller vill du ha någon att prata med?

Cancerfondens informations- och stödlinje är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Hit kan du vända dig om du har frågor och funderingar om cancer, vill ha stöd eller skriftlig information.

Ring på telefon 020-222 111. Samtalen är kostnadsfria och det är öppet måndag – fredag 9-16.30. Du kan också skicka dina frågor via e-post: infostodlinjen@cancerfonden.se

Vill du veta mer om tjock- och ändtarmscancer? På apoteket finns en broschyr som getts ut av Cancerfonden. Den har svar på många frågor om sjukdomen och om hur undersökning och behandling går till. Broschyren går också att beställa direkt från Cancerfonden.

Det finns ingen särskild organisation för patienter med tarmcancer. Men många av medlemmarna i Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, RMT, har eller har haft cancer i tjock- eller ändtarmen.

RMT har drygt 6 000 medlemmar i 21 länsföreningar och finns på Mag- och tarmförbundet telefon 08-642 42 00, fax 08-642 11 00.

Lästips

Boken "Råd och recept vid cancersjukdom" vänder sig till patienter och anhöriga. I första delen får man råd vid olika besvär, som illamående och tugg- och sväljproblem, i del två finns recept på bra mat för den som inte har så god aptit. Boken är skriven av två dietister och har kommit ut på Gothia förlag. Cirkapris 180 kronor.

I samma serie finns boken "Leva nära cancer". Den vänder sig till den som drabbats av cancer men också till alla som lever nära någon som har en cancersjukdom. Cirkapris 170 kronor.