När det svenska apoteksväsendet omreglerades 2009 fick Apoteket en viktig uppgift av regeringen. Att bevara de allra äldsta apoteken med kulturhistorisk betydelse, som fortfarande var i drift.

När apoteksmarknaden avreglerades 2009, var det viktigt att de kulturhistoriskt intressanta apoteken som fortfarande var i drift även fortsättningsvis skulle vara statliga. I en överenskommelse mellan Apoteket och Farmacihistoriska Sällskapet (FHS) utsågs fyra apotek som särskilt kulturintressanta: apoteket Lejonet i Malmö, Svanen i Lund, Korpen i Stockholm och Storken i Stockholm. Utöver dessa betraktades ytterligare tre ha kulturhistoriskt intresse: Ugglan i Stockholm, Kronan i Skara och Örnen i Vadstena.

Apoteket Svanen på Kyrkogatan i Lund

Apoteket Svanen är Sveriges äldsta apoteksbyggnad. Detta apotek grundades 1627som filial till Løweapoteket i Köpenhamn, men blev efter två år självständigt. Tjugo år senare flyttade Svanen till sitt nuvarande läge vid Kyrkogatan.

Mellan 1671 och 1852 lydde apoteket under universitetets jurisdiktion, och hette länge Akademiapoteket. Först 1833 fick apoteket namnet Svanen. När den dåvarande ägaren, Daniel Fredrik Kehler, dog övertog hans änka apoteket. Hon var troligen landets första kvinnliga apotekare med titeln ”akademie apotekerska”.

Apoteket Lejonet vid Stortorget i Malmö

Apoteket Lejonets historia inleddes 1571 när den danske kungen Fredrik II utfärdade det äldsta kända privilegiet för apotekare i Malmö – till Erasmus von dem Brucke. Apotekets första storhetstid inföll först sedan Skåne blivit svenskt.

När Malmö växte krävdes en större apoteksbyggnad. År 1898 flyttade apoteket in i sina nuvarande lokaler vid Stortorget. Fasaden går i renässansstil, medan interiören har en gotisk sirlighet där läktarnas kärl och vackra glasdörrar används som förvaringsutrymmen. Dessa är idag bara dekoration, men på 1920-talet stod opium och hasch i stora burkar på öppna hyllor.

Från sekelskiftet tillverkades läkemedel på Lejonet, och mellan 1924 och 1930 framställdes här Sveriges första insulin.

Apoteket Storken på Storgatan/Styrmansgatan i Stockholm

Den första innehavaren av Apoteket Storken var Ingemar Kerfstedt som 1896 fick tillstånd av Kungl. Maj:t att driva apotek. Två år senare öppnade det. Officinen, det vill säga apoteksrummet, är i stort sett oförändrad sedan öppningsdagen. Väggarna är klädda med hyllor i mörk jakaranda, rikt ornamenterade med tinnar och torn. Mitt i officinen tronar fyra recepturer i nygotik, utsmyckade som altarskåp. I taket finns glasmålningar av den tyske konstnären Fritz Rosenthal, vilka symboliserar hälsa och sjukdom.

Apoteket Korpen i Gamla Stan i Stockholm

Apoteket Korpen öppnades 1674 som apoteket Örnen på Södermalm av apotekaren Georg Brandt. Det gick emellertid inte så bra, så redan några år senare fick han tillåtelse av änkedrottningen Hedvig Eleonora att flytta apoteket till Stortorget. År 1721 bytte apoteket namn till "Förgyllta Korpen" och år 1859 till "Korpen". Apoteket blev kvar på Stortorget fram till 1924, då det flyttade till Västerlånggatan 6, och 1948 flyttades det till mer ändamålsenliga lokaler på Västerlånggatan 16. Officinsinredningen är till största delen ursprunglig från 1924.

Namn från djurriket

Karaktäristiskt för de svenska apoteken är att de har djurnamn. Det beror delvis på att djuren spelade stor roll i medeltida symbolik och heraldik. Många äldre apoteksdjur kan härledas från kristen symbolik, till exempel lejon, hjort, svan och örn. En annan orsak till djurnamnen är man förr använde en hel del djurprodukter på apoteken. I läkemedel användes till exempel elfenben, hjärta och fett från markattor och äggskal från struts. 


Bild 1: Kulturapoteket Svanen i Lund, 1988. Foto: Annette Öhman

Bild 2: Kulturapoteket Lejonet i Malmö, 1997. Foto Berne Lundkvist

Bild 3: Kulturapoteket Storken i Stockholm, 1990-tal. Foto: Annette Öhman

Bild 4: Kulturapoteket Korpen i Gamla stan, Stockholm, 2000. Foto: Annette Öhman