Från 1400-talet fram till Apoteksbolagets bildande
Den svenska apoteksnäringen har sina rötter i 1400-talet. Det första offentliga apoteket grundades i slutet av 1500-talet, och hundra år senare fick apotekarna ensamrätt på att tillreda och sälja gifter – eller läkemedel. Detta privilegiesystem varade ända tills Apoteksbolaget inledde sin verksamhet 1971.
De första säkra uppgifterna om apoteksnäringen i Sverige härrör från 1400-talet. Då ska apotekare av förmodligen tyskt eller holländskt ursprung ha etablerat sig i Stockholm. Under belägringen av Stockholm på 1520-talet, kallade kung Gustav Vasa in utländska apotekare för att lindra den svåra nöden.
Det första offentliga apoteket i Sverige innehades av holländaren Anthonius Busenius, som var hovapotekare hos Johan III – Gustav Vasas son. Busenius fick 1575 tillåtelse att öppna apotek i Stockholm. Den förste svenskfödde apotekaren i Stockholm hette Anders Månsson Biewer, som 1647 fick tillstånd (privilegiebrev) av drottning Kristina att inrätta apoteket Engelen. Det apoteket fanns kvar i Gamla Stan ända fram till 1969. Ett annat 1600-talsapotek var Morianen. Det fick stor uppmärksamhet när resterna av det hittades vid utgrävningar på Helgeandsholmen 1978.
Det dröjde emellertid till slutet av 1600-talet innan apotekarna fick monopol på att tillreda och sälja läkemedel. Detta kungliga privilegium (tillstånd) utfärdades 1675 till apotekarna i Stockholm, men utvidgades 1683 till att omfatta alla apotekare i landet.
Apotekarens privilegium betraktades som en personlig gåva som kunde ärvas, eller säljas till den som bjöd högst. Det enda alternativet för den farmaceut som inte hade råd att köpa ett privilegium, var att gifta sig med en apotekaränka. Naturlig nog var alla inte nöjda med det här systemet. År 1824 presenterade Apotekarsocieteten, en skråorganisation bildad 1778, ett reformförslag som innebar att rättigheterna bara skulle kunna säljas via en central nämnd. Men det var alltför radikalt, och förslaget fick inget gehör.
Frågan utreddes, behandlades och diskuterades under många årtionden. År 1869 tog regeringen tag i frågan och fem år senare avskaffades möjligheten att sälja privilegierna. I stället var det antalet tjänsteår som avgjorde om en apotekare kunde få ta över ett apotek. Men det kunde ta lång tid, och många apotekare hade kommit upp i 50-årsåldern innan de fick driva apotek.
Dags för ett modernt apoteksväsende
I mitten av 1950-talet infördes en ny form av sjukförsäkring i Sverige. Två tredjedelar av alla läkemedelskostnader skulle betaladas med skattemedel. Därför ville staten också ha en bättre insyn i verksamheten.
Att apoteksnäringen och läkemedelsförsörjningen var både omodern och ineffektiv var politikerna överens om. Ett förstatligande hade diskuterats länge. 1946 års läkemedelsutredning föreslog ett statligt monopol för att göra läkemedlen billigare. Förslaget var emellertid dåligt underbyggt, och fick utstå mycket kritik.
År 1963 gav Tage Erlanders socialdemokratiska regering enmansutredaren Rune Lönngren i uppdrag att utreda frågan. Direktiven var att föreslå ett mer enhetligt apoteksväsende, antingen statligt eller landstingskommunalt, eller i Apotekarsocietetens regi. Det blev en gedigen utredning. Sex år senare presenterade Lönngren sitt förslag: apoteksväsendet borde förstatligas. Grundtanken var att rationalisera hela den svenska läkemedelsförsörjningen. Det skulle bli ett ”apotek för alla” med ett tydligt samhällsuppdrag – att ansvara för en trygg, säker och effektiv läkemedelsförsörjning.
Till en början var Apotekarsocieteten skeptisk till förslaget, men ändrade sig ganska snart. Apotekarsocieteten blev nu ägare till en tredjedel av aktierna i det statliga aktiebolag som bildades 1970 – Apoteksbolaget. Ett bolag som fick ensamrätt till detaljhandel med läkemedel.
Det var också ett beslut i tiden. Åren runt 1970 var samhället mer inrättat för att passa stora företag, inte små egenföretagare. Det nybildade Apoteksbolaget var en innovation som drog till sig mycket uppmärksamhet internationellt. Det fanns inget liknande någon annanstans.
Bild 1: Utgrävning av apoteket Morianen framför Gamla riksdagshuset. Apoteket låg på Helgeandsholmen mellan 1670-1674 och fick troligen senare namnet Morianen. Hovapotekare Gunnar Krook står till vänster och begrundar hovapotekare Heraei arbetsplats. Arkeolog Solbritt Benneth och kemisten Tommy Wadsten kollar sina intryck med honom. Öppningen i vänstra muren är ett ljusschakt upp till dåvarande gatunivån, nischen i mitten är något av en gåta 1977-08. Foto: Djerf, Jonsson.
Bild 2: Bilden visar den legendariska punkt 25 i Kungl. Maj;ts Medicinalförordningar av den 30 oktober 1688. Ur Årsredovisningen 1988. Foto Arne Adler.
Bild 3: Privilegiebreven. Ur Årsredovisningen 1988 Foto Arne Adler.
Bild 4: Axel Robert Gustafsson. Laboratoriets stora arbetsbord. "Härliga dofter det var på den tiden." Beskrivning av Alice Gustafsson/Pia Leminen okt 2001. Apoteket Nordstjernan Drottninggatan 71, 1950.
Bild 5: Apoteket Älgen 1943-1967. Agneta Renhorn, apotekstekniker och chaufför Arne Leander. Ca 1955-1967.