Receptbelagd produkt

Receptbelagd produkt

Logga in för att se och handla dina recept.

  • Läkemedel. Läs bipacksedel noga före användning
    • Källa: Fass.se

      BIPACKSEDEL FÖR

      Trifexis 270 mg/4,5 mg tuggtablett för hund
      Trifexis 425 mg/7,1 mg tuggtablett för hund
      Trifexis 665 mg/11,1 mg tuggtablett för hund
      Trifexis 1040 mg/17,4 mg tuggtablett för hund
      Trifexis 1620 mg/27 mg tuggtablett för hund

      1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV TILLVERKNINGSTILLSTÅND SOM ANSVARAR FÖR FRISLÄPPANDE AV TILLVERKNINGSSATS, OM OLIKA

      Innehavare av godkännande för försäljning:

      Eli Lilly and Company Ltd

      Elanco Animal Health

      Priestley Road

      Basingstoke

      Hampshire

      RG24 9NL

      STORBRITANNIEN

      Tillverkare ansvarig för frisläppande av tillverkningssats:

      Eli Lilly and Company Ltd

      Speke Operations

      Fleming Road

      Liverpool

      L24 9LN

      STORBRITANNIEN

      2. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN

      Trifexis 270 mg/4,5 mg tuggtablett för hund (3,9 – 6,0 kg), Trifexis 425 mg/7,1 mg tuggtablett för hund (6,1 – 9,4 kg), Trifexis 665 mg/11,1 mg tuggtablett för hund (9,5 – 14,7 kg), Trifexis 1040 mg/17,4 mg tuggtablett för hund (14,8 – 23,1 kg), Trifexis 1620 mg/27 mg tuggtablett för hund (23,2 – 36,0 kg). Spinosad/milbemycinoxim

      3. DEKLARATION AV AKTIV(A) SUBSTANS(ER) OCH ÖVRIGA SUBSTANSER

      Aktiva substanser:

      Varje tablett innehåller:

      Trifexis 270 mg/4,5 mg

      spinosad 270 mg/milbemycinoxim 4,5 mg

      Trifexis 425 mg/7,1 mg

      spinosad 425 mg/milbemycinoxim 7,1 mg

      Trifexis 665 mg/11,1 mg

      spinosad 665 mg/milbemycinoxim 11,1 mg

      Trifexis 1040 mg/17,4 mg

      spinosad 1040 mg/milbemycinoxim 17,4 mg

      Trifexis 1620 mg/27 mg

      spinosad 1620 mg/milbemycinoxim 27,0 mg

      Tabletterna är fläckigt ljusbruna till bruna, runda och tuggbara. Följande lista tillhandahåller koderna

      och antalet urgröpningar per tablettstyrka:

      Trifexis 270 mg/4,5 mg tabletter:

      4333 och 2 urgröpningar

      Trifexis 425 mg/7,1 mg tabletter:

      4346 och 3 urgröpningar

      Trifexis 665 mg/11,1 mg tabletter:

      4347 och inga urgröpningar

      Trifexis 1040 mg/17,4 mg tabletter:

      4349 och 4 urgröpningar

      Trifexis 1620 mg/27 mg tabletter:

      4336 och 5 urgröpningar

      4. ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

      För behandling och förebyggande av loppangrepp (Ctenocephalides felis) på hundar när en eller flera av följande behandlingar behövs samtidigt:

      • förebyggande av hjärtmasksjukdom (L3, L4 Dirofilaria immitis)

      • förebyggande av infektion av fransk hjärtmask genom att minska nivån av omogna vuxna stadier (L5) av Angiostrongylus vasorum

      • behandling av maskinfektioner i mag- tarmkanalen orsakade av hakmask (L4, omogna vuxna (L5) och vuxna stadier Ancylostoma caninum), rundmaskar (omogna vuxna L5, och vuxna stadier Toxocara canis och vuxna stadier Toxascaris leonina) och piskmask (vuxna stadierTrichuris vulpis).

      Den loppförebyggande effekten mot återkommande angrepp är resultatet av den avdödande effekten på vuxna loppor och minskningen av äggproduktion och kvarstår i upp till 4 veckor efter en engångsdos av detta läkemedel.

      Det veterinärmedicinska läkemedlet kan ingå som en del av behandlingsstrategin för kontroll av loppallergi (Flea Allergy Dermatitis, FAD).

      5. KONTRAINDIKATIONER

      Använd inte till hundar yngre än 14 veckor.

      Använd inte vid känd överkänslighet mot aktiv substans eller mot några hjälpämnen.

      6. BIVERKNINGAR

      En vanlig biverkning är kräkning, som inträffar under de första 48 timmarna efter intaget. I huvuddelen av fallen var kräkningen övergående och lätt och krävde ingen behandling.

      Vid doser på 30 till 60 mg spinosad och 0,5 till 1 mg milbemycinoxim per kg kroppsvikt var slöhet, anorexi/minskad aptit, diarré, klåda, hudinflammation och rodnad av hud och ytteröra vanliga observationer. Ökad salivering, muskeldarrningar, okoordinerade rörelser och kramper var mindre vanliga. Rapporter om spinosad efter marknadsintroduktion tyder på att blindhet, nedsatt syn och andra ögonsjukdomar i mycket sällsynta fall kan förekomma.

      Frekvensen av biverkningar anges enligt följande:

      • Mycket vanliga (fler än 1 av 10 djur som uppvisar biverkningar under en behandlingsperiod)

      • Vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 100 djur)

      • Mindre vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 1 000 djur)

      • Sällsynta (fler än 1 men färre än 10 djur av 10 000 djur)

      • Mycket sällsynta (färre än 1 djur av 10 000 djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade).

      Om du observerar allvarliga biverkningar eller andra effekter som inte nämns i denna bipacksedel, tala om det för veterinären.

      7. DJURSLAG

      Hund.

      8. DOSERING FÖR VARJE DJURSLAG, ADMINISTRERINGSSÄTT OCH ADMINISTRERINGSVÄG(AR)

      För oral användning.

      Dos:

      Det veterinärmedicinska läkemedlet ska ges i enlighet med följande tabell för att säkerställa en dos på 45 till 70 mg spinosad och 0,75 till 1,18 mg milbemycinoxim/kg kroppsvikt.

      Hundens
      kroppsvikt
      (kg)

      Styrka på och antal tabletter som ska administreras:

      Trifexis
      270 mg/4,5 mg

      Trifexis
      425 mg/7,1 mg

      Trifexis
      665 mg/11,1 mg

      Trifexis
      1040 mg/17,4 mg

      Trifexis
      1620 mg/27 mg

      3,9–6,0

      1

      6,1–9,4

      1

      9,5–14,7

      1

      14,8–23,1

      1

      23,2–36,0

      1

      36,1–50,7

      1

      1

      50,8–72,0

      2

      Administreringssätt:

      Trifexis-tabletter ska ges till hunden tillsammans med foder eller omedelbart efter utfodringen.

      Baserat på den lokala epidemiologiska situationen och beslut av den förskrivande veterinären kan det veterinärmedicinska läkemedlet ges med en månads intervall under hela säsongen med den rekommenderade dosen angiven nedan. Den här kombinationsprodukten (Trifexis) får dock inte ges under mer än 6 månader i följd under ett år.

      Om hunden inte accepterar tabletterna direkt i munnen kan tabletterna ges tillsammans med hundens foder. Varaktigheten av effekten kan minska om dosen ges på fastande mage

      Efter administrering av tabletten ska hunden övervakas noga. Om kräkning skulle inträffa inom en timme efter administreringen och tabletten syns, ge ny full dos.

      Om en dos skulle missas, ge läkemedlet vid nästa utfodring. Börja sedan ett nytt månatligt dosschema från den dagen.

      Läkemedlet kan ges som del av en säsongsmässig förebyggande strategi när loppor och myggor eller sniglar/snäckor förekommer.

      Hundar som lever i icke-hjärtmaskområden:

      Trifexis kan användas som en del av det säsongsmässiga förebyggandet av loppor (ersätter behandling med ett läkemedel enbart mot loppor) på hundar med diagnostiserad samtidig infektion med rundmask i mag- tarmkanalen. En engångsdos är effektiv för behandlingen av rundmask i mag- tarmkanalen. Efter behandling av rundmaskinfektionen, ska ytterligare förebyggande av loppor fortsätta med ett läkemedel enbart mot loppor.

      Hundar som lever i hjärtmaskområden:

      Råden i avsnitt 12 ska beaktas innan behandling med Trifexis.

      För förebyggande av hjärtmasksjukdom och samtidig behandling och förebyggande av loppangrepp, måste det veterinärmedicinska läkemedlet ges vid regelbundna månatliga intervaller under den tid på året då myggor och loppor är närvarande. Det veterinärmedicinska läkemedlet måste ges en månad innan myggor förväntas visa sig. Det rekommenderas att behandlingen för att förebygga hjärtmask ska fortsätta med regelbundna månatliga intervaller till åtminstone 1 månad efter att hunden senast utsatts för myggor, men Trifexis ska inte ges under mer än 6 sammanhängande månader under ett år.

      När Trifexis används för att ersätta en annan produkt som förebygger hjärtmask, måste den första dosen Trifexis ges inom en månad efter den sista dosen av det tidigare läkemedlet.

      Hundar som reser till ett hjärtmaskområde ska påbörja medicinering inom en månad efter ankomst till platsen. Behandlingen för att förebygga hjärtmask ska fortsätta varje månad, och den sista dosen ges en månad efter det att hunden har lämnat området, men Trifexis ska inte ges under mer än 6 sammanhängande månader under ett år.

      För förebyggandet av lungmasksjukdom genom att minska nivån av infektion med omogna vuxna stadier (L5) av Angiostrongylus vasorum-larver och för samtidig behandling och förebyggande av loppangrepp ska läkemedlet ges regelbundet varje månad under den tid på året då sniglar/snäckor och loppor förekommer. Det rekommenderas att fortsätta behandling för att förebygga lungmask i minst 1 månad efter den senaste exponeringen för sniglar och snäckor, men Trifexis får inte ges under mer än 6 sammanhängande månader under ett år.

      Rådfråga veterinär om lämpligaste tidpunkt för att påbörja behandlingen med detta veterinärmedicinska läkemedel.

      9. ANVISNING FÖR KORREKT ADMINISTRERING

      Det veterinärmedicinska läkemedlet ska ges tillsammans med foder eller omedelbart efter utfodringen. Om hunden inte accepterar tabletterna direkt i munnen kan tabletterna ges tillsammans med foder. Varaktigheten av effekten kan minska om dosen ges på fastande mage.

      Övervaka hunden noggrant efter administrering av tabletten. Om kräkning skulle inträffa inom en timme efter dosering och tabletten syns, ge ny full dos.

      Om en dos skulle missas, ge läkemedlet vid nästa utfodring. Påbörja sedan ett nytt månatligt dosschema från den dagen.

      10. KARENSTID

      Ej relevant.

      11. SÄRSKILDA FÖRVARINGSANVISNINGAR

      Förvaras utom syn- och räckhåll för barn.

      Använd inte detta läkemedel efter utgångsdatumet på blistern efter EXP.

      Inga särskilda förvaringsanvisningar.

      12. SÄRSKILDA VARNINGAR

      Särskilda varningar för respektive djurslag:

      Trifexis-tabletter ska endast användas när veterinären har bekräftat diagnos på blandad infektion (eller risk för infektion, då förebyggande är tillämpligt) vid samma tidpunkt (se avsnitt 4).

      Alla hundar i samma hushåll ska behandlas. Katter i hushållet ska behandlas med ett läkemedel som är godkänt för användning till katt.

      Loppor från husdjur angriper ofta djurets sovplats, bädd och vanliga viloplatser såsom mattor och stoppade möbler. I händelse av massiva loppangrepp och vid början av kontrollåtgärderna ska dessa områden behandlas med ett lämpligt insektsmedel och sedan dammsugas regelbundet.

      Loppor kan iakttas en tid efter att det veterinärmedicinska läkemedlet givits eftersom adulta (vuxna) loppor kan utvecklas från puppor som redan fanns i miljön. Regelbundna månatliga behandlingar med den insektsdödande substansen i detta läkemedel (spinosad) bryter loppans livscykel och kan användas för att hålla förekomsten av loppor i smittade hushåll under kontroll.

      Parasitresistens (motståndskraft) mot en viss klass av maskmedel kan utvecklas efter ofta, återkommande användning av ett maskmedel som tillhör den klassen. Därför ska användningen av detta läkemedel baseras på bedömningen av varje individuellt fall och på lokal epidemiologisk information om djurslagets nuvarande mottaglighet för att begränsa möjligheten av en framtida resistens.

      Upprätthållande av effektiviteten av makrocykliska laktoner (t ex milbemycinoxim) är avgörande för att hålla Dirofilaria immitis (hjärtmask) under kontroll. För att minimera risken för resistens rekommenderas det därför att hundar kontrolleras både för cirkulerande antigener och larvstadier (mikrofilaria) i blod vid början av varje period innan månatliga förebyggande behandlingar påbörjas.

      Särskilda försiktighetsåtgärder för djur:

      Används med försiktighet till hundar med befintlig epilepsi.

      Inga studier har genomförts med sjuka eller konvalescenta hundar. Därför ska läkemedlet endast användas i enlighet med den ansvarige veterinärens nytta/riskbedömning.

      Detta läkemedels säkerhet för avermektin-känsliga hundar/hundar med en MDR-1 mutation har inte fastställts tillräckligt. Dessa hundar kan löpa större risk för biverkningar när de behandlas med den och ska därför behandlas med särskild försiktighet.

      Exakt dosering kan inte åstadkommas för hundar som väger under 3,9 kg. Användning av läkemedlet rekommenderas därför inte för dessa hundar.

      Den rekommenderade doseringen måste följas men inte överskridas.

      Användning av den högsta rekommenderade dosen (70 mg/kg spinosad och 1,18 mg/kg milbemycinoxim) givet som kapslar har visats vara säker i 12 månader. En svag ökning av plasmaleverenzymer och delar av erytrocytindex observerades under studien men inga kliniskt relevanta tecken ansågs bero på dessa förändringar. Användning vid överdoser upp till 3,6 gånger den rekommenderade dosen har visats vara säker efter 6 månatliga administreringar.

      Innan den första användningen av detta läkemedel ska hundar som befinner sig i hjärtmaskområden eller har besökt hjärtmaskområden testas för befintlig hjärtmaskinfektion. Efter veterinärens bedömning måste infekterade hundar behandlas med ett läkemedel mot vuxna hjärtmaskar för att avlägsna dessa.

      Det rekommenderas att den behandlade hunden hålls under observation för möjliga biverkningar upp till 24 timmar efter att läkemedlet givits (se avsnitt 6). Kontakta din veterinär i händelse av biverkningar.

      Särskilda försiktighetsåtgärder för personer som ger läkemedlet till djur:

      Tvätta händerna efter användning.

      Oavsiktligt intag kan orsaka oönskade reaktioner.

      Vid oavsiktligt intag, uppsök genast läkare och visa denna information eller förpackningen.

      Barn får inte komma i kontakt med det veterinärmedicinska läkemedlet. Oavsiktligt intag kan orsaka oönskade reaktioner.

      Dräktighet och digivning:

      Laboratoriestudier (på råtta och kanin) av effekten av spinosad och milbemycinoxim har inte givit belägg för teratogena, fetotoxiska, modertoxiska effekter, eller för någon effekt på reproduktionsförmågan hos hanar eller honor.

      Säkerheten av detta läkemedel har inte fastställts under hundars (tikars) dräktighet och digivning. Spinosad utsöndras i digivande tikars kolostrum och mjölk. Utsöndringen av milbemycinoxim i digivande hundar (tikar) har inte testats och säkerheten för diande valpar har inte fastställts. Därför ska läkemedlet under dräktighet och digivning endast användas i enlighet med den ansvarige veterinärens nytta/riskbedömning.

      Fertilitet:

      Eftersom det veterinärmedicinska läkemedlets säkerhet för hanhundar som används för avel inte har fastställts, ska det endast användas i enlighet med den ansvarige veterinärens nytta/riskbedömning.

      Andra läkemedel och spinosad:

      Spinosad och milbemycinoxim har visats vara substrat för P-glykoprotein (P-gp) och skulle därför kunna interagera med andra P-gp-substrat (t ex digoxin, doxorubicin) eller andra makrocykliska laktoner. Därför skulle den samtidiga behandlingen med andra P-gp-substrat kunna leda till ökad toxicitet.

      Rapporter efter marknadsintroduktion: efter samtidig användning av spinosad och ivermectin hos hund, har symtom som darrningar/muskelryckningar, salivering/dreglande, kramper, okoordinerade rörelser, pupillutvidgning, blindhet och desorientering rapporterats.

      Överdosering (symptom, akuta åtgärder, motgift):

      Den orala administreringen av kombinationstabletter med spinosad och milbemycinoxim med genomsnittliga kumulativa doser på upp till 255 mg spinosad och 4,2 mg milbemycinoxim per kg kroppsvikt (upp till 3,6 gånger den rekommenderade behandlingsdosen) i 6 på varandra följande doseringsperioder hos unga hundar tolererades väl. Kräkning observerades i både behandlade hundar och kontrollhundar med likartad frekvens. Biverkningar som observerades under studiens gång inkluderade kräkning, diarré, hudskador, salivering, darrningar, minskad aktivitet, hosta och skällande.

      Vid akuta överdoser som motsvarade 1,5 gånger den högsta rekommenderade dosen, inträffade kräkning hos 17 % av hundarna, och ökad salivering inträffade hos 8 % av hundarna. Vid akuta överdoser som motsvarade 3 gånger den högsta rekommenderade dosen, inträffade kräkning hos hälften av djuren, ibland upprepade gånger. Vid tre gånger den högsta rekommenderade dosen observerades negativa händelser av eventuellt neurologiskt ursprung, t ex minskad aktivitet (8 %), ökad salivering (17 %) eller snubblande (8 %). Minskad aktivitet observerades i samma omfattning i både kontrollhundar och hundar behandlade med 3 gånger den högsta rekommenderade dosen. Alla ogynnsamma händelser var övergående och krävde inte behandling.

      Efter att spinosad givits har man kunnat observera att förekomsten av kräkningar på dagen för, eller dagen efter, dosering ökar i förhållande till dosen. Kräkningar orsakas med största sannolikhet av en lokal effekt på tunntarmen. Vid doser som överskrider den rekommenderade dosen blir kräkning en mycket vanlig händelse.

      Giftighet som påverkar nervsystemet som kännetecknas av övergående mild depression, okoordinerade rörelser, darrningar, pupillutvidgning och överdriven salivering har observerats hos hundar som fått flera gånger högre doser än rekommenderat av milbemycinoxim ensamt (5 till 10 mg/kg).

      Det finns inget tillgängligt motgift. I händelse av oönskade kliniska tecken, ska symtomatisk behandling sättas in.

      13. SÄRSKILDA FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER FÖR DESTRUKTION AV EJ ANVÄNT LÄKEMEDEL ELLER AVFALL, I FÖREKOMMANDE FALL

      Medicinen ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall.

      Fråga veterinären hur man gör med mediciner som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

      14. DATUM DÅ BIPACKSEDELN SENAST GODKÄNDES

      2017-02-17. Ytterligare information om denna produkt finns tillgänglig på Europeiska läkemedelsmyndighetens hemsida (http://www.ema.europa.eu)

      15. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

      Ytterligare upplysningar för den förskrivande veterinären:

      I spinosad ingår spinosyn A och spinosyn D. Den insekticida aktiviteten hos spinosad karakteriseras av nervexcitation som leder till muskelkontraktioner och tremor, prostration, paralys och snabb död hos loppor. Dessa effekter orsakas huvudsakligen av aktivering av nikotinacetylkolinreceptorer (nAChR). Det interagerar inte med kända bindningsställen för andra nikotiniska eller GABA-ergiska insekticider som neonikotinider (imidakloprid eller nitenpyram), fipronil, milbemyciner, avermektiner (t ex selamektin) eller cyklodiener utan genom en ny insekticid mekanism. Spinosad har därför ett annat verkningssätt än andra läkemedel för att hålla lopp- eller insektsangrepp under kontroll. Spinosad har dödande effekt på loppor 30 minuter efter dosering; 100 % av lopporna är döda/döende inom 4 timmar efter behandlingen.

      Milbemycinoxim är en antiparasitisk endektocid som tillhör de makrocykliska laktonerna. Milbemycinoxim isoleras från jäsningen av Streptomyces hygroscopicus var. aureolacrimosus. Den är aktiv mot kvalster och larv- och vuxna stadier av nematoder samt larver av Dirofilaria immitis. Milbemycinoxims aktivitet är relaterad till dess inverkan på neurotransmission hos ryggradslösa djur. Milbemycinoxim, såsom avermektiner och andra milbemyciner, ökar nematoders och insekters membranpermeabilitet för kloridjoner via glutamatreglerade kloridjonkanaler (besläktade med vertebrat-GABA och glycinreceptorer). Detta leder till hyperpolarisering av det neuromuskulära membranet och förlamning av parasiten och dess död.

      Cirka 90 % av spinosad består av spinosyner A och D. Av dessa 90 % är förhållandet spinosyn A till A+D 0,85, beräknat som spinosyn A/spinosyn A+D. Överensstämmelsen med denna siffra i farmakokinetiska och andra studier visar jämförbarhet vad gäller absorption, metabolism och eliminering av de två viktigaste spinosynerna.

      Efter oraladministrering av 45 mg spinosad och 0,75 mg milbemycinoxim/kg kroppsvikt till utfodrade hundar, absorberas spinosyner A och D snabbt och distribueras i omfattande utsträckning. Plasmaproteinbindningen är hög (> 98 %). Biotillgängligheten var hög. Det genomsnittliga Tmax för spinosyner A och D var 4 timmar och den genomsnittliga elimineringshalveringstiden var mellan 131 och 135 timmar. AUC-värdena ökade i stort sett linjärt medan Cmax-värdena ökade lite mindre än linjärt med ökande doser över det avsedda terapeutiska dosintervallet. Dessutom, i studier som endast innehöll spinosad, var AUC- och Cmax-värdena högre i utfodrade än i fastande hundar, och det rekommenderas därför att hundar behandlas i samband med foder, då detta maximerar chansen att lopporna intar dödliga mängder spinosad.

      I studier med endast spinosad, identifierades de primära gall-, feces- och urinmetaboliterna i både råtta och hund som de demetylerade spinosynerna, glutationkonjugat av moderföreningar och N-demetylerade spinosyner A och D. Utsöndringen sker företrädesvis via galla och feces samt i mindre utsträckning i urin. Utsöndring i feces svarade för den absolut största andelen metaboliter i hund.

      Milbemycinoxim är en systemisk makrocyklisk lakton som innehåller två huvudfaktorer, A3 och A4 (förhållandet A3:A4 är 20:80). Till skillnad mot spinosad upprätthålls det konsekventa förhållandet mellan individuella faktorer inte i farmakokinetiska studier. Milbemycin A4 5-oxim tenderar att elimineras långsammare, vilket leder till en ungefärligen 10-faldig högre exponering än milbemycin A3 5-oxim. Plasmakoncentrationer av milbemycinoxim och vissa farmakokinetiska parametrar ökar då spinosad är närvarande. Milbemycin A3 och A4 5-oximer absorberas snabbt och i hög grad hos hund efter oraladministrering. Plasmaproteinbindningen är hög (> 96 %). Biotillgängligheten var hög. Det genomsnittliga Tmax för milbemycin A3 och A4 5-oximer var vanligtvis 4 timmar och de genomsnittliga elimineringshalveringstiderna var 33,9 och 77,2 timmar. AUC-värdena ökade i stort sett linjärt medan Cmax-värdena ökade lite mindre än linjärt med ökande doser över det avsedda terapeutiska dosintervallet.

      De primära feces- och urinmetaboliterna i hund identifierades som glukuronidkonjugat av milbemycin A3 eller A4 5-oximer, dealkylerade milbemycin A3 eller A4 5-oximer, och hydroxylerad milbemycin A4 5-oxim. Hos råttor som gavs milbemycin A4 5-oxim, identifierades huvudmetaboliterna i urin och feces som mono-, di-, och trihydroximilbemycin A4 5-oximer. Hos hundar detekterades hydroximilbemycin A4 5-oxim endast i plasma, men inte i urin eller feces, vilket talar för den huvudsakliga utsöndringen av konjugerade metaboliter i hund. Utsöndring sker primärt via feces, och också i urin i mindre utsträckning. Utsöndring i feces svarade för den absolut största andelen metaboliter i hund.

      Upprepad månatlig administrering av spinosad och milbemycinoxim under sex månader avslöjade evidens för ackumulering av spinosad och milbemycinoxim i unga hundar.

      I unga hundar resulterade upprepad oraladministrering av spinosad och milbemycinoxim under sex månader att dalvärdena av spinosad och milbemycin ökande under hela studien. Dalvärdena av spinosad fördubblades varje månad fram till månad 5. Ökningen av plasmakoncentrationen uppvisade en stark korrelation med en ökning i terminal elimineringshalveringstid. I en annan studie, efter

      upprepad oraladministrering av 70 mg spinosad och 1,18 mg milbemycinoxim/kg kroppsvikt till utfodrade unga hundar i 12 sammanhängande månader, uppnåddes steady state för systemisk exponering (AUC) vid månad 7. Vid denna tidpunkt var den systemiska exponeringen (AUC) i unga hundar jämförbar med den i vuxna hundar. Cmax i unga och vuxna hundar var jämförbar med början månad 1, vilket indikerar ingen ökad risk för akuttoxicitet.

      I adulta hundar, efter upprepad oraladministrering av spinosad och milbemycinoxim under 6 sammanhängande månader, observerades ökningar i terminala elimineringshalveringstider i upp till 3 månader. I en separat studie med tre konsekutiva månatliga administreringar observerades inga ökningar av Cmax, AUC eller elimineringshalveringstid vid jämförelse av värden från tredje och första månaden. I en annan studie, efter upprepad oraladministrering av 70 mg spinosad och 1,18 mg milbemycinoxim/kg kroppsvikt till utfodrade adulta hundar i 12 sammanhängande månader, uppnåddes steady state för systemisk exponering (AUC) vid månad 3.

      Kartongförpackning som innehåller en blisterkarta med 1, 3 eller 6 tuggtabletter. Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

      För ytterligare upplysningar om detta läkemedel, kontakta ombudet för innehavaren av godkännandet för försäljning.

    • SNABBT  Din order skickas samma dag vid beställning innan kl 12, gäller varor som finns på lager.

      SNABBARE – Hämta på ett apotek inom två timmar från beställning är lagd, gäller varor som finns på lager.

      FRI FRAKT – Gäller alla beställningar på apoteket.se.

      FRI RETUR  I butik och alltid 30 dagars öppet köp. Gäller ej läkemedel, kylvaror och livsmedel.

      Läs mer om att handla på apoteket.se

    Trifexis

    Tuggtablett 1040 mg/17,4 mg 6 tablett(er) Blister

    • Varunummer: 511829
    • Tillverkare: Elanco Animal Health A/S/Eli Lilly Danma

    392,50 kr

    Jämförpris: 65,42 kr / tablett(er)

    Du vet väl att du kan handla din receptbelagda medicin på apoteket.se?

    Bara logga in här!

    Finns varan på ditt apotek?

    %name%

    %address%, %region%

    Hämtar lagerstatus...

    %status%

    Markera ett apotek för att spara sökningen.
    Söker...

    Vi hittade tyvärr inte din butik. Stavade du namnet helt rätt?