Tidningen Apoteket nr 2/2004

"En dag sa det bara stopp!"- Malin gick hem och grät i en vecka

Malin, 35 år, hade arbetat på ett bemanningsföretag i Stockholm i ett och ett halvt år när det en dag sa stopp.

- Jag började stortjuta! Jag som aldrig brukar gråta. Jag var tvungen att lämna kontoret och gå ut.

Malin älskade sitt arbete på Proffice, trivdes med sina arbetskollegor och hade goda möjligheter att påverka sitt arbete. Det var fritt tyckte hon.

- Det kändes som mitt första riktiga jobb.

Men uppåtspiralen gick allt snabbare. Året var 1998 och bemanningsbranschen expanderade snabbt. Som konsultchef hade Malin under en period personalansvar för 65-70 konsulter med utvecklingssamtal och rehabilitering.

- Jag brukade komma till kontoret vid sjutiden på morgonen. Ofta visste vi inte vad som skulle hända från dag till dag och någon måste ju passa telefonen.

Ofta kvar på jobbet

Malin var en av dem som arbetat längst på Proffice trots att hon bara varit anställd i ett och ett halvt år. Hon stannade ofta kvar på jobbet på kvällen. Hennes chef behövde hjälp och Malin ställde alltid upp.

- Vi var många som jobbade över den här tiden. Var jag bekymrad över något så var det över mina kollegor. Jag sa åt dem att ta det lugnt, säger Malin.

Hon fick mer och mer ansvar. Samtidigt som hon tyckte att det var kul ökade också hennes krav på att vara perfekt både på jobbet och som mamma och hustru. Hon fick allt svårare att varva ner och kunde inte längre sova ordentligt. Hon började glömma saker och hade långa listor med sig hem för att kunna rädda situationer och ringa och avboka möten.

- Det värsta var att jag mentalt inte var närvarande när jag var hemma med mina barn. Under sommarsemestern var jag på jobbet i tankarna hela tiden.

Tunnelseende

När semestern var slut började Malin uppleva tunnelseende. Hon fastnade lätt vid ett uppdrag och kunde inte prioritera. Även organisationen hade problem. Det fanns inte utrymme för att planera framåt.

- Vi bokstavligen sprang omkring på kontoret. En dag när jag en kort stund satte mig ner vid mitt bord möttes jag av min kollegas tomma blick vid skrivbordet tvärs över mitt. Jag tror att han hade varit hos oss i tre veckor. Han såg rakt på sin datorskärm och jag kände igen tunnelseendet i blicken. Bakom mig satt en tjej som hade börjat en vecka tidigare. Jag tror att vi hade hundra ärenden där personal skulle tillsättas, säger Malin.

Malin berättar att hon gick hem och grät i en vecka. Efter en vecka ville hon börja jobba igen trots att hon kände en enorm trötthet och total handlingsförlamning. Men företagsläkaren lät sjukskriva henne.

- Tidigare hade jag föraktat personer som betedde sig som jag och bara låg i en säng och tittade i taket. Nu började jag få en ny bild av mig själv.

Malin fick till slut hjälp av en samtalsterapeut.

- Henne kunde jag prata med. Hon fick mig att förstå att känslorna inte var farliga. Jag hade haft svårt för att visa någon annan känsla än glädje tidigare. Jag tror att människor runt omkring mig upplevde mig som både lugn och stabil, berättar Malin.

Lärt sig sätta gränser

Idag har Malin prioriterat om i livet och ägnar mer tid åt familjen och sig själv.

- Jag har lärt mig att sätta gränser och säger nej när jag känner att jag inte kan, vill eller orkar.

Malin kunde gå tillbaka till sin gamla arbetsplats efter åtta månader och har idag en ny tjänst som hon gillar. Hon hinner umgås med sina vänner och tar ledigt från jobbet med jämna mellanrum.

- Idag trivs jag helt enkelt bättre som människa och med mitt liv.

Text: Maria Crona

När tiden inte vill räcka till

Här är några förslag på vad man kan göra när man känner sig stressad

  • Acceptera att tiden inte räcker till för allt och försök göra medvetna val. Det betyder också att välja bort saker och att öva sig i att säga nej.
  • Strunta inte i kroppens och själens signaler när tempot är för högt. Den som går in i väggen har oftast fått många signaler under lång tid men struntat i dem.
  • Gör något regelbundet som bara är roligt och avkopplande.
  • Se till att sova och bli utvilad.
  • Tappa inte kontakten med vänner och bekanta.
  • Försök göra saker långsammare som att gå, tala och äta. Låt andra bilister köra om i trafiken. Försök inse när saker är för obetydliga att bli upphetsad över.
  • Försök sänka kraven och sätt upp realistiska mål. Berätta om stressen för omgivningen.
  • Grubbla inte över saker som skulle kunna hända. Försök stoppa de tankarna och lev mer i stunden.
  • Gör någon form av fysisk aktivitet regelbundet.

Källa: www.infomedica.se - där finns mer att läsa om stress och vad man kan göra själv, exempelvis tips om avslappningsövningar.

Lyssna till kroppens varningssignaler

Har du värk i kroppen, kort stubin och svårt att sova? Då är det dags att stanna upp! Det kan vara tecken på att du är på väg in i en utmattningsdepression. Sedan senare delen av 1990-talet talas det allt mer om risken att drabbas av utbrändhet. I media möter vi människor som har "gått in i väggen". De talar om hur allting bara brast, om plötsliga svimningsbesvär och sömnsvårigheter och om hur minnet började svikta. Många kunde inte återvända till sin gamla arbetsplats. De hade blivit överkänsliga mot stress. Varför drabbades plötsligt så många av sådana besvär? Och vad står utbrändhet för egentligen? Detta frågade sig forskarna Marie Åsberg, professor i psykiatri vid Karolinska sjukhuset i Stockholm, och Åke Nygren, professor i personskadeprevention vid Karolinska institutet. Båda har långa forskarkarriärer bakom sig. Tillsammans har de initierat och organiserat ett omfattande forskningsprojekt för att söka svaren på frågorna. De vill förstå varför antalet långtidssjukskrivningar på grund av utbrändhet ökat så drastiskt efter 1997.

Arbetsrelaterade besvär

-Vi upptäckte att allt fler långtidssjukskrivna led av psykiska besvär. Många berättade att besvären var arbetsrelaterade. Tidigare hade rygg- och nackbesvär oftare varit orsak till sjukskrivning, säger Åke Nygren. Projektet, som omfattar flera delstudier, ska undersöka uppkomstmekanismer och leta efter faktorer som ligger bakom utmattningstillstånd. Vilka symtom ingår och hur utvecklas de över tid? Därefter ska ett behandlingsprogram med förebyggande strategier tas fram. Marie Åsberg och Åke Nygren fick möjligheten att undersöka 400 långtidssjukskrivna tjänstemän som var försäkrade inom SPP/Alecta-försäkringsbolag. De inledde en pilotstudie 1998 som följdes av en randomiserad kontrollerad behandlingsstudie. Studierna visade vad forskarna hade anat.

- Vi såg att 80 procent av personerna som hade sjukskrivits under någon av diagnoserna depression, ångest, stress eller utbrändhet led av så kallad egentlig depression. En diagnos som bygger på internationella forskningskriterier, berättar Marie Åsberg.

Utlöstes av stress på jobbet

I hälften av fallen gick det att se att depressionerna utlösts av stress på arbetsplatsen och att inte andra faktorer som familjeproblem var bidragande. Detta fynd var förvånande och nytt vad gäller svenska förhållanden. Forskarna kunde också se att bara ett fåtal personer bland de sjukskrivna hade en personlighetsstörning, något som är vanligt bland människor med så kallade klassiska depressioner. Detta stödde forskarnas hypotes att utmattningsdepression är en speciell typ av depression.

- Utmattningsdepression har symtom gemensamma med klassiska depressioner som till exempel nedstämdhet, sömnproblem och självmordstankar. Men vi har sett att glömska och koncentrationsproblem är vanligare vid de här depressionerna, säger Marie Åsberg.

Studierna visade också att långdragna förlopp hade föregått debuten av utmattningsdepression. Vidare kunde forskarna se att de drabbade ofta hade människorelaterande yrken. Lärare, läkare, sjuksköterskor, poliser, tulltjänstemän och präster var några vanliga yrkesgrupper. Men också mellanchefer i större privata företag var drabbade.

- Stora neddragningar inom den offentliga sektorn har haft till följd att det blivit svårare för de här yrkesgrupperna att fullfölja sitt jobb. De hyser ofta en passion för sitt arbete och i en allt för slimmad organisation blir arbetsbördan för stor, säger Marie Åsberg.

De mest ambitiösa drabbas

Det är vanligare att kvinnor i övre medelåldern drabbas av utmattningsdepression och det verkar som att det är de mest ambitiösa som är måna om att vara duktiga som drabbas.

- Vi har det intrycket, utan att vetenskapligt kunna bevisa det. I varje organisation finns det en eller två personer som alltid ställer upp, de kan inte låta ett jobb ligga ogjort. Ber chefen om hjälp stannar de ofta kvar längst på jobbet för att ta hand om ett ärende, menar Marie Åsberg.

- En sådan här person är en otrolig resurs i en organisation men borde skyddas bättre av sin chef.

Begreppet utbrändhet är en term de ogillar och vill ändra på.

- Vi tycker att det låter så definitivt, som om det inte finns någon väg tillbaka. Är det en egentlig depression det handlar om ska vi kalla den för det. Och den går att behandla, säger Marie Åsberg.

Tillsammans med Socialstyrelsen håller Marie Åsberg och Åke Nygren på att arbeta fram diagnoskriterier för sjukvårdens bedömning av patienter som drabbats av arbetsrelaterad depression.

- Vi har föreslagit att man ska kalla det för utmattningsdepression. En utmattningsdepression föregås av tidiga tecken och det kallar vi för utmattningssyndrom, säger hon.

Termen har redan börjat användas bland svenska läkare sedan den introducerades för några år sedan. I en ny fas inom projektet som inleddes 2001 undersöks vilka faktorer som gör att man lättare drabbas, uppkomst, mekanismer, symtombild och utveckling över lång tid av utmattningssyndrom och utmattningsdepression.

- Det är viktigt att få en ökad förståelse för vilka faktorer som ligger bakom det ökade antalet långtidssjukskrivningar i Sverige, säger Åke Nygren. Han betonar vikten av att snabbt få fram bra behandlingsmetoder för att förhindra att fler blir sjukskrivna. Det är idag oklart vilken behandlingsform som lämpar sig bäst för utmattningsdepression. Någon tradition för behandling av arbetsrelaterade problem och den här sortens depression finns inte.

Lära av Kalmar

Kalmar läns landsting med cirka 5 000 anställda har hittills haft de lägsta sjukskrivningstalen bland alla landsting. Nu väntar stora nedskärningar i Kalmar och därför har man satsat på att förebygga utmattningsdepression bland personalen. Hälsoläget kartläggs med hjälp av enkäter och för studiens räkning har man koncentrerat sig på personal som har tidiga tecken på utmattningssyndrom. De har erbjudits hjälp genom att delta i samtalsgrupper som bygger på så kallat problembaserat lärande.

- Vi har använt en teknik som tidigare prövats på olika patientgrupper, till exempel överviktiga och smärtpatienter. Åtta personer och en gruppledare träffas ett antal gånger för att diskutera gemensamma problem. Det är viktigt att ta bort deras känsla av vanmakt och ge tillbaka känslan av att de har makt över sig själva, säger Marie Åsberg.

Metoden har fått positiv respons. Men tidigast om ett år går det att veta om den förebyggande behandlingen fungerar och om man i Kalmar kunnat undvika en ökning av sjukskrivningarna.

Till sin studie har de knutit två psykologer, Christer Sandahl och Jörgen Herlofson. Personerna delas in i två grupper. En grupp behandlas med hjälp av psykodynamisk terapi och den andra med kognitiv terapi (se faktaruta). Dessutom finns en kontrollgrupp som inte går i terapi alls.

- Vi är övertygade om att samtalsterapi är en viktig del av behandlingen, säger Åke Nygren.

- Vi tror att människor kan ha hjälp av varandra. Genom gruppterapi kan man lära sig en strategi av varandra och inte känna skam över hur man mår, säger Marie Åsberg.

I Västernorrlands läns landsting med 17 000 anställda pågår en annan delstudie. Också här har personer med tecken på utmattningssyndrom erbjudits psykoterapi. Men psykoterapi måste integreras i rehabiliteringsprogram och kombineras med åtgärder på arbetsplatserna.

Arbetar förebyggande

Ett sätt att minska antalet sjukskrivningar är att även arbeta förebyggande. Förra chefen inom barn- och skolnämnden i Lund, Margaretha Perborg, läste om forskningsprojektet. Artikeln inspirerade henne att anställa en samtalsterapeut.

- Vi letade efter sätt att snabbare få människor i arbete efter sjukskrivningsperioder. Man måste vara öppen och prova olika vägar, säger Margaretha Perborg.

Cissi Elmerson, diplomerad samtalsterapeut, fick uppdraget. Vissa personer som kom till henne var redan sjukskrivna och behövde gå i terapi under en längre tid. För andra handlade det om att tänka i nya banor och försöka ändra sitt eget beteende.

- Det första jag gör är att få dem att ändra sitt förhållningssätt gentemot andra. Jag lär dem att sätta gränser, säger Cissi.

Det var många som behövde hjälp. Cissis tider tog slut redan första veckan.

- Lärare gillar ofta sitt jobb. Det är passionerade människor som tvingas arbeta med små resurser i ett styrt system. Vi som inte har arbetat i en skolmiljö skulle bli förvånade över hur den är, säger Cissi Elmerson.

Hon arbetar med avslappning och anser att alla mår bra av tio minuters avslappning under en arbetsdag. Under avslappningen ska patienten titta på sig själv. Hur känns känslan som skapar olust? I vilka situationer uppkommer den? Patienten får tänka sig in i en situation.

- När vi ser vårt eget beteende blir det lättare att styra sig själv, säger Cissi. Många har en tendens att skuldbelägga sig själva.

Varningssignaler

En anledning till att det är så många kvinnor som drabbas av utmattningstillstånd är att kvinnor ofta arbetar i miljöer där det är svårt att sätta gränser. Ofta finns det också en emotionell bindning till vad de håller på med, menar Cissi Elmerson.

- Många blir förvånade över vad som händer i kroppen vid stress. Varningssignaler ska tas på allvar. Människan är en tålig varelse men klarar inte av hur mycket överbelastning som helst. I Lund har en anonym utvärdering genomförts sedan lärare och förskolepersonal erbjudits samtalsterapi. Kommunen anser att satsningen på sikt sparar pengar och att en terapeutlön satt i relation till sjukskrivningar är en liten kostnad.

- Det viktigaste för människor som känner tecken på utmattningstillstånd är att få vila. Tid kommer snart att bli en kapitalvara och människor kommer att värdera tid och fritid mer än pengar, tror Cissi Elmerson.

Text: Maria Crona

Lästips

Fångad av arbete, Om arbetsnarkomani och behovet av balans av Lena Nevander Friström. Läs även om stress på www.stressmottagningen.org

Tidiga tecken på utmattningsdepression

En utmattningsdepression föregås ofta av tidiga tecken, varningssignaler som bör tas på allvar. Detta är några

  • Trötthet
  • Sömnsvårigheter
  • Glömska
  • Koncentrationsproblem
  • Irritation
  • Snabba humörsvängningar

Två olika former av terapi

I psykodynamisk terapi fokuserar man på relationer mellan människor, sådana som de visar sig i praktiken och i det som händer i gruppen. Man får sina egna reaktionssätt belysta genom att gruppmedlemmarna gör en uppmärksam på dem. En gruppledare har till uppgift att se till att samtalen inte spårar ur. Gruppledaren ska också göra deltagarna uppmärksamma på reaktioner som gruppen inte märker själv. I kognitiv terapi fokuserar man mera på återkommande tankar som har en tendens att färga både hur man mår och hur man fungerar med andra. Det handlar mycket om självvärdering och självkänsla. Kognitiva terapeuter arbetar med instruktion och övningar och ger ofta hemläxor. I den kognitiva terapin är terapeuten mer aktiv och lär ut förhållningssätt och sätt att arbeta med sina egna tankar.

Källa: Tidningen Apoteket