Innehåll:

1. Idag kan Maria leva med sin tinnitus
2. Skämdes
3. En lång resa ut ur paniken
4. Räddare i nöden
5. Skydda öronen lagom
6. Ha respekt för höga ljud
7. Flera teorier om ljuden
8. Var rädd om öronen!
9. Många orsaker till tinnitus
10. Här kan du få hjälp
11. Ljuden kommer inifrån
12. Produkter för att skydda hörseln

Idag kan Maria leva med sin tinnitus

– Det jag drabbades av kallas för audiologiskt trauma. Tinnitus till följd av en bullerskada, förklarar Maria Byström sakligt, när vi träffas över en fika för att prata om hennes tinnitus.

Hon talar obesvärat om detta sitt handikapp sedan 15 år. Klargör, skojar och viker ut i små sidohistorier om alla de hinder hon trotsat för att till slut nå fullständig acceptans. Kunniga läkare och bra hjälpmedel har lotsat henne dit. Annat var det från början. En eftermiddag 1992, när den då 22-åriga Maria laddade sin brors stereo med en skön skiva, satte på sig hörlurarna och tryckte på "on" utan att först kolla volymen, blev starten för flera år av återhållen panik. Läkaren hon först sökte hjälp hos mosade hennes självkänsla totalt. "Hör du röster också", var hans kommentar, när hon beskrev det höga "durrande", surrande ljud som vägrade tystna.

– Han förklarade för mig att man inte kunde få tinnitus av höga ljud. Jag blev jätterädd, för kanske var jag galen, precis som han antydde.

Skämdes

Läkarens nonchalans gjorde att hon lade band på sig själv och skämdes. Under fem år berättade hon knappt för någon om sin tinnitus, hon kämpade på, försökte ignorera ljudet och intalade sig själv att det bara var inbillning. Till slut rämnade fasaden. 1997 orkade inte kroppen med hennes hemlighet längre, och hon drabbades av utmattningsdepression. Ändå var det nu, mitt i det mörka, som vändningen kom.

När Maria behandlades med antidepressiv medicin mot depressionen orkade hon äntligen söka hjälp för sitt egentliga problem, sin tinnitus. Och den här gången hade hon tur, hon fick komma till hörselkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset, där bemötandet var milsvitt från mardrömsscenariot fem år tidigare.

– Det första min läkare sade, var att jag skulle få tyst. Hon berättade att forskning pågick, och att det så småningom skulle komma ett botemedel mot tinnitus. Fram till dess gällde det att stå ut och lära sig leva med ljudet. Att få höra det kändes otroligt hoppfullt.

En lång resa ut ur paniken

Nu kunde resan ut ur paniken börja. Det fanns många problem att lösa: såväl höga ljud som total tystnad var skräcksituationer för henne, de förra, eftersom de fick öronen att smärta, och den senare, eftersom total tystnad tillät örats inre kakafoni att helt ta över. Maria Byströms värsta problem var dock att inte kunna sova. Hon beskriver det som att ligga och lyssna på ett 50-talskylskåp med mångdubblad volym.

Vanligen rofyllda sysselsättningar som att läsa böcker, var inte heller att tänka på. Tinnitusen blev allt för påträngande. Och som om inte detta vore nog målade hon själv upp en massa skräckscenarier, gjorde listor över saker hon aldrig trodde sig kunna klara, eftersom de medförde risk för antingen tystnad eller höga ljud. Tältande, resor och konsertbesök är några exempel.

Med läkarens hjälp började Maria ett systematiskt rehabiliteringsprogram för att lära sig att hantera dels själva ljudet, dels ångesten som allt oroande och ältande kring tinnitusen fört med sig. Hon fick dessutom kontakt med ett tinnitusteam, bestående av sjukgymnast, kurator, audiolog och hörselpedagog, och med särskilda stödgrupper för hörselskadade och tinnitusdrabbade.

I dag har hon kommit så långt hon kan, tycker hon. Hon har förlikat sig med sin tinnitus och sörjt klart över sin försämrade hörsel. Nu kan hon skratta åt sin tidigare ångest.

– Livet har inte blivit begränsat. Jag kan göra allt det alla utan tinnitus kan. Jag tycker fortfarande att tystnad och stimmiga miljöer som konserter och Ikea är jobbiga, men det går, framför allt eftersom jag idag också har bra hjälpmedel, säger hon, och plockar upp en del av sin arsenal ur väskan.

Räddare i nöden

Det är ett par specialöronproppar som släpper igenom ljud men minskar buller. "Räddaren i nöden", skojar hon. Hemma finns ytterligare en favorit: brusmaskinen. För att slippa tystnaden när hon ska sova sätter hon maskinens hörlurar i öronen och slår på ett diskret brusande som effektivt blandar upp och neutraliserar tinnitusljudet. Brusmaskinen kallas på fackspråk för TRT, Tinnitus Retraining Therapy. Det är brusmaskinen som lärt Maria att, som hon säger, "sluta lyssna" på det irriterande kylskåpsljudet i örat.

Gemensamt för alla de behandlingar som Maria provat är att de bygger på vetenskapligt välbeprövade metoder. Att satsa på det är ett råd hon med eftertryck vill ge andra drabbade.

– Jag tror stenhårt på forskningen. Att lägga ut en massa pengar på desperata alternativa metoder vill jag absolut avråda ifrån. Lägg pengarna på något kul istället, ett dykcertifikat kanske, och vänta på att forskarna hittar ett slutligt botemedel.

Innan boten är funnen försöker hon själv dra sitt strå till stacken för att hjälpa och stödja andra drabbade. Maria driver en blogg "Tinnitussan", som tipsar, ger råd och upplyser andra i samma situation. Tanken är att projektet ska utvecklas till ett eget företag som coachar och hjälper personer med tinnitus genom vardagen. Men innan det drar igång ska hon avsluta sin universitetsutbildning i kulturantropologi och idrottspsykologi. Så ska all fritid hinnas med också. Maria tränar kampsporten Krav Maga och är aktiv i en klubb för grottforskning. Att lägga hela livet på att älta hur hon ska bli av med sin tinnitus är nu otänkbart.

– Jag har blivit en fighter. Numera finns det tusen saker jag hellre vill göra än att bli av med min tinnitus. Det är helt enkelt inte lika viktigt längre.

Text: Madeleine Bäck

Skydda öronen lagom

Att vi ska skydda öronen mot kraftigt buller vet de flesta idag. Men inte så många känner till att tinnitus kan framkallas om man undviker alla former av ljud. Öronen mår bra av att utsättas för lagom med ljud, annars kan de bli extra känsliga, säger Ulf Rosenhall, en av landets ledande hörselforskare.

Gå in i ett helt tyst rum, håll för öronen och lyssna! Med största sannolikhet kommer du att höra ett milt susande, brusande eller pipande. Det här öronsuset är helt normalt, och kommer till stor del från våra muskler, våra blodkärl och vårt tarmsystem. Men hos de 15 procent av befolkningen som lider av tinnitus, är liknande ljud mångdubblade i styrka och ständigt närvarande, tyst rum eller inte. Och hos 100 000 svenskar, är ljudet i örat så besvärande att hela livet påverkas negativt. Känslan av att inte kunna fly leder ofta till ångest och depressioner.

Framför allt är det äldre som drabbas av tinnitus, men även yngre söker hjälp i allt högre utsträckning. Det märks inte minst på landets olika hörselkliniker. På en av dessa, vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, arbetar Ulf Rosenhall, överläkare, professor emeritus och en av landets ledande hörselforskare. Han tror att det är en kombination av bullrigare miljö och ökad stress i samhället som ligger bakom det faktum att unga människor allt oftare drabbas av tinnitus.

– Tidigare var det mest militärer och industriarbetare som drabbades av bullerskador som kan orsaka tinnitus. Numera är bilden mer komplicerad. De senaste 25 åren har vi sett en ny grupp av bullerskador hos yngre, ofta hos personer med någon form av musikbakgrund.

Förskollärare är en annan grupp som drabbas. Där rör det sig dels om en bullrig miljö, dels om den stressiga miljön som minskar toleransen för bullret, säger Ulf Rosenhall.

Ha respekt för höga ljud

Som skydd mot bullerskador tycker han att alla bör ha respekt för höga ljud och använda öronproppar i mycket högljudda miljöer som rockkonserter. Men det får heller inte gå till överdrift. Det ska vara tillåtet att se sin favoritrockgrupp live eller dansa sig svettig till toner som får benen att spritta. Lagom är bäst, menar Ulf Rosenhall.

– Det många inte vet är att tinnitus faktiskt kan framkallas också då någon undviker alla former av ljud. Öronen mår bra av att utsättas för ljud, annars kan de bli extra känsliga. Det är bara kraftigt buller som är direkt skadligt.

Rent generellt är dock bullerskador och som tidigare nämnts, stress, bara två av många orsaker till att någon drabbas av tinnitus. Depressioner, biverkningar av vissa läkemedel, infektioner i öron och hals, sköldkörtelrubbningar och spända käkmuskler kan också ge upphov till de plågsamma ljuden. Men många gånger finner läkarna alls ingen orsak och ljuden är fortfarande ett mysterium för forskare. Att även döva kan drabbas av tinnitus är ett exempel på detta.

Flera teorier om ljuden

Enligt Ulf Rosenhall finns det flera teorier om var ljuden kommer ifrån.

– På något sätt får hjärnan ett felaktigt flöde av nervimpulser från innerörat. Det kan röra sig om någon form av skada på hörselnerven eller om felsignalering från innerörat till hjärnan.

Det är svårt att veta, eftersom hjärnans hörselsystem är komplicerat och omfattande, säger han.

Eftersom orsakerna till tinnitus kan vara så många och ha så komplicerade anatomiska kopplingar är det lätt att förstå att behandlingen är lika mångfacetterad. Metoderna spänner från fysiologiska, såsom behandling av bettfel och muskelspänningar, till psykologiska metoder, som ska hjälpa den drabbade att hantera och acceptera sin tinnitus.

En kombination av rådgivning och ljudstimulering som kallas TRT – Tinnitus Retraining Therapy, har visat sig effektiv i vetenskapliga undersökningar. Metoden bygger på att patienten, samtidigt som han eller hon får psykologisk hjälp, också får behandling med en särskild maskin, som genererar ett svagt brusande ljud i ett par hörlurar. Ljudet ökar hjärnans tolerans för tinnitusljudet genom att påverka nervsignaleringen. Detta är något som hörselkliniken på Karolinska universitetssjukhuset jobbar mycket med.

– Det tar lång tid, men ofta får man ner tinnitusljudet på en hanterbar nivå, säger Ulf Rosenhall.

Någon bra läkemedelsbehandling mot tinnitus finns i dagsläget inte. Med antidepressiv medicin är det möjligt att lindra den ångest som ofta drabbar tinnituspatienter, och på så sätt göra dem mer mottagliga för lindrande, beteendeterapeutisk behandling. Enligt Ulf Rosenhall kan bedövningsmedel och läkemedel som används mot epilepsi och nervsmärtor, lindra ljudet, men läkemedlen kan ha biverkningar och effekten är övergående.

Det finns dock gott hopp om bättre medicinering framöver. Just läkemedelsbehandling av tinnitus är ett intensivt forskningsområde, inte minst i Sverige. Bland annat hoppas forskare från Uppsala universitet att hitta en lösning inom ramen för ett nytt nanotekniskt projekt.

Helge Rask-Andersen är överläkare och professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, och en av deltagarna i det europeiska samarbetsprojektet Nanoear. Han vill bland annat ta reda på om det går att använda pyttesmå nanopartiklar (nano betyder miljarddels) gjorda av proteiner och kolhydrater för att transportera in läkemedel direkt till innerörat där de gör nytta.

– Om vi till exempel kan skicka ett läkemedel direkt till hörselnerven, så är det eventuellt möjligt att eliminera de tidigare problemen med biverkningar, säger Helge Rask-Andersen.

Men detta hör framtiden till. Det är han noga med att påpeka. Nanoear startade i slutet av 2006 och forskningen är ännu i startgroparna.

Var rädd om öronen!

På Apoteket finns olika typer av hörselproppar som kan skydda mot höga ljud. Några exempel är Musik & Simpropp och Apolivas hörselproppar. Musik & Simproppen dämpar ljud jämnt över frekvensbandet och ger en naturlig ljudåtergivning. Den passar bra när man lyssnar på musik eller går på konsert. Eftersom den tätar effektivt lämpar den sig även som simpropp, men ska inte användas vid långvarig vistelse under vatten. Finns i två storlekar. Apolivas hörselpropp är en engångspropp, hudfärgad för att inte synas. Finns i två storlekar. För att fungera bra måste proppen sättas in i örat på rätt sätt – det finns instruktion på insidan av förpackningen.

Många orsaker till tinnitus

Tinnitus kan ha en rad orsaker som bör utredas av läkare. Här är några av dem

• Buller
• Infektioner, bland annat i öronen eller halsen.
• Muskelspänningar, till exempel i käken.
• Läkemedelsbiverkan
• Stress
• Depression
• Ämnesomsättningssjukdom, exempelvis sköldkörtelrubbning.

Här kan du få hjälp

Om du misstänker att du drabbats av tinnitus är den första åtgärden att ta kontakt med vårdcentralen för läkarundersökning. Där kan du få remiss för utredning på en hörselklinik.

Patientföreningen Hörselskadades Riksförbund har en särskild avdelning för tinnitusdrabbade. Förbundet har en hörsellinje dit det går bra att ringa och ställa frågor: 0771-888 000 eller mail: horsellinjen@hrf.se

Mer information finns på förbundets hemsida.

Ljuden kommer inifrån

På något sätt får hjärnan ett felaktigt flöde av nerv-impulser från innerörat. Det kan röra sig om någon form av skada på hörselnerven eller om felsignalering från innerörat till hjärnan. Även döva kan få tinnitus.

Foto: Birgitta Rydbeck

Se produkter för att Skydda hörseln