Innehåll:

1. Håll koll på pungen
2. Två former av testikelcancer
3. Orsakerna inte klarlagda
4. Opereras bort
5. Sexlivet påverkas inte
6. Så undersöker du dina testiklar

Håll koll på pungen

Svenska kvinnor kallas förutom till cellprovskontroller även till mammografiundersökningar - men för män finns ingen liknande så kallad screening. Med screening menas allmänna undersökningar för att hitta allvarliga sjukdomar i ett tidigt skede där förutsättningarna för botande behandling är mycket goda. En manlig cancersjukdom som diskuterats i detta sammanhang är testikelcancer, men man har hittills ansett att kostnaderna för allmänna undersökningar inte skulle motivera de folkhälsovinster man skulle göra. Återstår alltså för männen att själva "hålla koll på pungen", som det heter i den kampanj som Cancerfonden startade häromåret. För unga män är tanken att drabbas av en kanske dödlig sjukdom oftast mycket långt borta. Den allvarligare formen av testikelcancer drabbar främst män mellan 20 och 30 år - så vik en liten stund en dag i månaden för den enkla självundersökning vi beskriver här.

Två former av testikelcancer

Varje år får drygt 250 män i Sverige testikelcancer. Denna typ av cancer utgör en procent av samtliga cancerfall bland män och finns i två former: Seminom är vanligast hos män mellan 30 och 45 år. Den utvecklas relativt långsamt och är sällan spridd när den upptäcks. Nonseminom är vanligast i åldern 20-30 år och är en tumörform som växer snabbt på några månader kan den ha bildat metastaser (dottersvulster) på andra ställen i kroppen. I ungefär hälften av fallen är sjukdomen redan spridd när den upptäcks.

Orsakerna inte klarlagda

Orsakerna till att man får testikelcancer är inte helt klarlagda. Det finns ett litet ärftligt inslag, men det är inte särskilt betydelsefullt. Man vet att risken är större om en testikel inte vandrat ner i pungen vid födseln och vid andra typer av missbildningar av könsorganet, liksom vid infertilitet. Eventuellt kan en obalans i den hormonella miljön under fosterlivet ha betydelse. Prognosen för testikelcancer är oftast mycket god, mer än 90 procent blir återställda. Även i de fall där sjukdomen spritt sig till andra organ är behandlingen ofta framgångsrik.

Opereras bort

Oftast drabbas bara den ena testikeln, men för säkerhets skull tas prov även på den andra. Den sjuka testikeln opereras alltid bort. Vilken behandling man sedan kompletterar med beror på vilken typ av tumör det är och i vilket stadium den upptäcks. Patienter med seminom i tidiga stadier får strålbehandling, de flesta övriga får cytostatika. Dagens kombinerade cytostatika är mycket effektiva, och biverkningarna brukar kunna hållas under kontroll med olika medel. Det finns möjlighet att få en protes som ersättning för den bortopererade testikeln (den sätts i så fall in i samband med operationen).

Sexlivet påverkas inte

Hur blir det med sexlivet och förmågan att få barn efter behandling mot testikelcancer? Förmågan att få stånd och genomföra samlag påverkas inte av behandlingen. Direkt efter cytostatikabehandling är de flesta män sterila, men efter ett par år är spermiebildningen normal hos många. Det finns dock en risk för att fortplantningsförmågan påverkas negativt, och därför erbjuds alla att lämna spermier för nedfrysning (som sedan kan användas vid provrörsbefruktning).
Susanna Hauffman

Så undersöker du dina testiklar

Bestäm dig för en fast tidpunkt varje månad då du känner igenom testiklarna. Passa på när du står i duschen eller tar ett bad. Varmt vatten gör pungen mjuk och lättare att undersöka. Gör din koll när du tvålat in pungen. Låt pungen vila i den ena handen och använd den andra handens tumme och pekfinger.

Ta en testikel i taget mellan tummen och pekfingret. Känn grundligt igenom den. På så vis lär du dig snart hur dina testiklar brukar kännas och upptäcker lätt om något förändras.

Undersök även bitestiklarna, bakom testiklarna. Bitestiklarna är mjukare.

Sök läkare

• Om du känner en förhårdnad i testiklarna eller bitestiklarna.
• Om en testikel blivit större, känns svullen och/eller gör ont.

Knölar i testiklarna är oftast godartade, till exempel ofarliga cystor, men bara en läkare kan avgöra skillnaden. Läkare undersöker testiklarna dels genom att känna på dem, dels med hjälp av ultraljud. Om det finns misstanke om cancer kan man få ytterligare information av ett vanligt blodprov där halten av så kallade tumörmarkörer mäts.

Mer information om testikelcancer kan du få på Cancerfondens webbsida www.manochcancer.nu

Källa: Tidningen Apoteket