Tidningen Apoteket Nr 1/2006

Rastlösa ben är en vanlig åkomma. Ungefär tio procent av Sveriges vuxna befolkning har problem med sömnen på grund av krypningar, stickningar, kramper och smärta i benen. Ändå är sjukdomen relativt okänd, och många skulle må betydligt bättre om de fick rätt behandling.

De nattliga obehagen innebär att man får alldeles för litet sömn. Det för med sig att man blir trött och okoncentrerad på dagtid, man kan ha svårt att sköta sitt arbete och är kanske olämplig som bilförare. Minnes- och koncentrationssvårigheter är också vanliga.

Det medicinska namnet på nattliga myrkrypningar och ryckningar i benen är RLS (Restless Legs Syndrome). Dubbelt så många kvinnor som män lider av sjukdomen. Besvären kan börja redan i barndomen, men vanligen debuterar de runt 40-årsåldern. Dessvärre är sjukdomen oftast kronisk med återkommande perioder av besvär genom hela livet.

Omkring 60 procent av de drabbade har nära släktingar med RLS, berättar Jan Ulfberg, sömnforskare, docent och överläkare vid sömnlaboratoriet, Avesta Lasarett.

– Sjukdomen är starkt ärftlig i rakt nedstigande led, men den kan hoppa över en eller ett par generationer. Många av dagens patienter berättar om föräldrar som var uppe och vandrade på nätterna, innan man kände till det här tillståndet och kunde behandla det.

Under senare år har man förstått att en del barn med "växtvärk", som har svårt att sitta stilla och koncentrera sig i skolan, kan lida av RLS.

– Generna kan vi inte göra mycket åt idag, men en dag kanske man hittar något sätt att manipulera bort det här anlaget till rastlösa ben, säger Jan Ulfberg.

Innehåll:

  1. "Som maskar under skinnet"
  2. Järnbrist en faktor
  3. Framgångsrik behandling
  4. Kombinerar mediciner
  5. Järn ges i injektioner
  6. Så kan du själv lindra besvären
  7. Har du RLS/PLM?
    1. Testa dina besvär här
  8. Här finns stöd och hjälp
  9. Produkter för kosttillskott

"Som maskar under skinnet"

RLS kan upplevas som "myrkrypningar", domningar, kyla eller hetta, "elektricitetskänsla", "maskar under skinnet" – i svåra fall också smärta av varierande styrka.

De som lider av RLS har stora problem med sömnen – dels försvårar obehagen i benen insomnandet, dels vaknar de flera gånger under natten och måste gå upp. De blir så kallade nattvandrare. Gemensamt för alla med RLS är att rörelse ger lindring, och att besvären oftast förvärras när man gått och lagt sig.

Som om inte myrkrypningarna vore nog kan man också ha RLS i kombination med något som kallas PLM (Periodic Limb Movements). Det innebär upprepade ryckningar i ben och/ eller armar under sömnen, ibland flera hundra gånger per natt. Ryckningarna ger så kallade mikrouppvaknanden under 3–6 sekunder. Man vaknar inte helt och hållet, men sömnen blir ofta ryckig och ytlig. Det finns en stark koppling mellan PLM och RLS, men man kan också ha PLM utan att ha rastlösa ben.

Järnbrist en riskfaktor

Man skiljer mellan primär och sekundär RLS. Primär RLS är oftast den ärftliga varianten, som man finner hos ungefär 60 procent av dem som har RLS.

Orsaken till och mekanismen bakom primär RLS finns bland annat i dopaminsystemet i hjärnan.

– Dopaminsystemet är ett intressant signalsubstanssystem, som även har med vår motorik, vår rörelseförmåga, att göra, berättar Jan Ulfberg.

Man vet idag att restless legs innebär en störning av funktionen inom hjärnans nedre delar, de så kallade basala ganglierna. Signalöverföringen mellan nervceller i hjärnan är till största delen kemisk, och här spelar dopamin en stor roll.

Järnbrist har visat sig vara en riskfaktor för sekundär RLS. Järn har en viktig funktion för att vissa signalsubstanser i hjärnan ska fungera normalt, speciellt dopamin.

Det finns även andra orsaker till att man kan få rastlösa ben med krypningar, domningar och smärta:

- Skador på nervsystemet, så kallad neuropati, ger ofta de här symtomen. Diskbråck kan vara en orsak. Många patienter med diabetes får en inflammatorisk process i de små nervtrådar som leder till armar och ben, det kallas diabetesneuropati.

- Av svårt njursjuka patienter som är beroende av dialys lider ungefär hälften av restless legs-symtom. De blir bättre eller helt bra när de blir njurtransplanterade.

- Graviditet är en vanlig orsak till restless legs, speciellt under de sista månaderna. Det beror inte på att det växande barnet trycker på känsliga nervändar, utan troligen på hormonella förändringar i kroppen. Många blir bra bara några dagar efter förlossningen. Järnbrist kan också vara en orsak.

- Flera olika läkemedel kan utlösa eller förvärra restless legs, till exempel mediciner mot epilepsi, depression och psykisk sjukdom, medel mot yrsel, illamående och sömnproblem, en del förkylnings- och allergiläkemedel. Symtomen brukar oftast bestå av stickningar och krypningar.

- Njutningsmedel som alkohol och nikotin kan vid långvarigt bruk ge myrkrypningar i benen. Det har kommit nya studier som helt klart visar ett samband. Drogerna har en direkt effekt på nervsystemet.

Framgångsrik behandling

Restless legs-symtom och PLM kan vara en följd av att delar av hjärnan inte har en normal dopaminfunktion.

Det är också därför man med framgång har prövat behandling med levodopa, som används mot Parkinsons sjukdom, mot restless legs och benryckningar. Levodopa omvandlas i hjärnan till dopamin. Medlet har ofta mycket bra effekt, och biverkningarna är vid låg dos överkomliga för de flesta. De får vägas mot fördelen att kunna sova på natten och slippa den stora tröttheten under dagtid.

Det finns ett problem med denna behandling, något som kallas "augmentation". Det innebär att medicindosen ger symtomlindring så att man kan sova på natten, men besvären, krypningarna och tvånget att röra på sig, börjar istället tidigare på dagen – ofta med större intensitet. Om man ökar dosen blir augmentationen ännu värre, och det uppstår en ond cirkel.

Kombinerar mediciner

Under senare år har man även börjat använda mediciner som kallas dopaminagonister ("dopaminhärmare"). Dessa binder sig också till dopaminreceptorerna i hjärnan, där de verkar genom att imitera det kroppsegna dopaminets effekt.

– Jag tycker man främst ska ge dem till RLS-patienter som har svåra besvär, säger Jan Ulfberg. Det handlar ju om ständig medicinering, och medicinerna har sina biverkningar.

De som har lättare besvär får levodopa i låg dos, som kan tas vid behov, kanske 2-3 gånger i veckan. Det minskar risken för augmentation.

Ofta behöver flera olika mediciner kombineras, säger Jan Ulfberg.

– De som har ont kan få smärtlindring, ofta med opioider som kodein, eller Neurontin, ett läkemedel mot epilepsi som är effektivt mot neuropatisk smärta.

En del kan också behöva komplettera med milda sömnmedel för att kunna sova ostört.

Järn ges i injektioner

Och så var det järnbristen. Järn har en viktig funktion vid bildandet av dopamin och för dopaminreceptorns funktion, och järnbrist är alltså en riskfaktor för att drabbas av RLS.

– En studie som vi redovisade vid Läkarstämman 2004 har visat på god effekt av järnbehandling mot RLS, berättar Jan Ulfberg. Järnet ges i injektioner, det går teoretiskt att ge som tabletter, men de stora doserna skulle antagligen ge många magproblem.

Järnbehandling måste ske under medverkan av läkare; det är farligt att få i sig för mycket järn. Husläkaren kan ta ett ferritinprov, och om det ligger för lågt kan man överväga järnbehandling. Serumferritin är ett särskilt blodprov som tas för att mäta hur mycket järn som finns lagrat i kroppen. Injektionerna kan ges högst tre gånger i veckan.

I riskzonen Man får också rådet att äta vissa livsmedel som innehåller järn. Kvinnor med extremt riklig mens är i riskzonen för att få blod/järnbrist. De kan få läkemedel som gör att blödningarna minskar i volym. Blodgivare som ofta ger blod löper också större risk, om de inte tar järntabletter enligt läkares ordination.

Man ska alltid utreda orsaken till järnbrist, säger Jan Ulfberg. Den som har RLS ska ha ett högre järnvärde (serumferritin) än den som inte har det, för RLS-patienten har svårt att få in järnet i hjärnan!

Så kan du själv lindra besvären

Motion i måttliga doser botar inte, men kan göra besvären lindrigare. Lugnare former som promenader, cykling, lätt joggning och lättgympa brukar ha bäst effekt. Stretching är viktigt efteråt. Träna inte sent på kvällen. Massage, vibrationsmassage, akupressur kan lindra. Värme – eller kyla – hjälper ibland. Man får prova sig fram. Avslappning, yoga, biofeedback kan ge effekt. Undvik alkohol (i stora doser) och nikotin. En god sömnhygien är viktig: sov svalt, tyst och bekvämt, försök ha regelbundna sovtider.

Har du RLS/PLM?

Testa dina besvär här

  1. Upplever du, när du sitter eller ligger ner, en obehaglig, krypande känsla i benen (ibland också i andra kroppsdelar), och ett närmast oemotståndligt tvång att röra på dig?
  2. Uppstår denna obehagskänsla eller detta rörelsebehov under perioder av vila eller overksamhet? Får du lindring när du rör på dig?
  3. Är dessa symtom och behovet av att röra på dig, förenat med större obehag på kvällen och under natten än under dagen?
  4. Har du ofta problem med att somna eller drabbas du ofta av uppvaknanden under natten?
  5. Säger din sängpartner till dig att du sparkar med benen (och/eller har ryckningar i armarna) när du sover? Har du ibland ofrivilliga bensparkar när du är vaken?
  6. Är du ofta trött eller orkeslös under dagen?
  7. Har du familjemedlemmar som upplever samma besvär och behov av att röra på sig?
  8. Har medicinska test inte kunnat ge någon förklaring till dina besvär eller ditt behov av att röra på dig?

(Frågeformulär från patientföreningen Restless Legs)

Här finns stöd och hjälp

RLS – Restless Legs-förbundet – är ett ideellt patient- och anhörigförbund. Man vill få ut information om sjukdomen, så att både omgivning och sjukvård tar de drabbade på större allvar. Föreningen bildades år 2000 och har idag ungefär 1 100 medlemmar.

Genom nyhetsbrev hålls medlemmarna informerade om behandling och nya forskningsresultat, referat av artiklar i aktuella medicinska tidskrifter, förteckning över stödgrupper samt bidrag från medlemmar där de berättar om sina erfarenheter.

Text: Susanna Hauffman

Se produkter för Kosttillskott järn