Vi vill att maten ska ge näring och njutning, men ibland ställer den till problem. Många människor har någon typ av överkänslighet mot viss mat. Känsligheten kan yttra sig som illamående eller mag-tarmbesvär, men den kan också ge eksem och andra hudbesvär eller luftvägsbesvär som astma och nästäppa.

– Det är viktigt att noggrant ta reda på vad som orsakar besvären. Dels för att man ska kunna undvika det man är överkänslig mot. Dels för att man inte i onödan ska avstå från mat som man felaktigt tror att man inte tål.

Det säger docent Ulf Bengtsson vid Allergisektionen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Innehåll:

1. Olika typer av överkänslighet
2. Mer komplicerat hos vuxna
3. Kan inte botas men mildras
4. Allergikokbok
5. Små mängder kan vara livshotande
6. Flera dödsfall i Sverige
7. Psykiskt påfrestande
8. Fel i innehållsmärkningen
9. Gör så här för att förebygga matallergi hos barn
10. Produkter för matöverkänslighet

Olika typer av överkänslighet

Det finns flera olika typer av överkänslighet mot mat. Ibland beror överkänsligheten på en allergi, det vill säga immunsystemet reagerar mot livsmedlet. I andra fall är känsligheten inte allergisk – immunsystemet är inte inblandat – utan har med andra reaktioner i kroppen att göra.

Matallergierna tycks inte öka på samma sätt som luftvägsallergierna mot pollen, pälsdjur och andra luftburna allergiframkallande ämnen. Men nya matallergier tillkommer genom att våra matvanor förändras – kiwiallergin kom när vi började äta kiwi.

Dessutom leder pollenallergiernas ökning även till en ökning av de födoämnesallergiska reaktionerna. Det beror på att pollenallergiker ofta har så kallad korsallergi mot vissa födoämnen. Personer som är allergiska mot björkpollen reagerar till exempel ofta mot nötter, äpple, päron, stenfrukter, kiwi, morot och/eller rå potatis. Ibland uppstår en svullnad i munnen, och det är vanligt att det börjar klia på läpparna, i gommen och i svalget. Den som är allergisk mot gråbopollen kan vara korsallergisk mot selleri, morot, paprika, persilja, koriander, vitlök, kryddor, kamomill, solrosfrö, honung, mango med mera.

Födoämnesöverkänslighet kan visa sig i vilken ålder som helst och även variera mycket under livet. Matallergi hos spädbarn och småbarn orsakas oftast av mjölk eller ägg. Två-tre procent av de minsta barnen har sådan allergi. Den brukar i de flesta fall växa bort. Vid tre års ålder tål 80 procent av de drabbade barnen att dricka mjölk respektive äta ägg. Men i sällsynta fall kan mjölkallergi finnas kvar ända upp i vuxen ålder och orsaka verkligt allvarliga -reaktioner.

De livsmedel utöver mjölk och ägg som orsakar allergi hos de allra yngsta är framför allt mjöl, fisk, soja och jordnöt. Dessutom förekommer glutenintolerans eller celiaki, det vill säga att man inte tål framför allt vete, korn och råg, hos någon procent av alla barn.

Barn med eksem kan vara känsliga för citrusfrukter, tomater och andra röda och gula födoämnen. Det handlar inte om allergi utan om en överkänslighet mot vissa färgämnen, och det brukar gå över när barnet blir större.

I skolåldrarna förändras matallergibilden. Allergi mot mjölk och ägg brukar ha vuxit bort, och de vanligaste matallergierna hos dessa barn och ungdomar är allergi mot jordnötter och nötter. I dessa åldrar kommer också pollenallergierna och med dem korsallergierna mot bland annat äpplen, nötter och stenfrukter.

Mer komplicerat hos vuxna

Pollenallergin tillsammans med korsallergin finns ofta kvar när man blir vuxen. Detsamma gäller allergierna mot jordnötter och nötter. Det händer att exempelvis allergi mot mjölk kommer och går under uppväxten, och visar sig igen när man blir vuxen. En helt ny matallergi kan också plötsligt komma hos en vuxen person.

Hos vuxna förekommer även flera olika typer av icke allergisk överkänslighet mot mat.

–Bilden av matöverkänslighet hos vuxna är komplicerad, säger Ulf Bengtsson.

Vuxna med känslig tarm (IBS = irritable bowel syndrome) får ofta mag-tarmbesvär av vissa livsmedel. En annan form av överkänslighet är när enzymbrist gör att man inte tål viss mat.

Ett välkänt exempel är laktosintolerans, där brist på enzymet laktas gör att man inte kan bryta ner mjölksocker, laktos, och därför får besvär av mjölk och maträtter som innehåller mjölk.

Ibland är det svårt att undvika mat som innehåller laktos. Då kan den som är laktosintolerant tillföra enzymet laktas som kapslar eller tabletter för att minska besvären. På Apoteket finns flera produkter, till exempel Kerutabs, Lactrase, Lactasin och Kerulac.

I vissa livsmedel, exempelvis ost, choklad, starksprit, rött vin, öl och vissa kött- och fiskprodukter, finns en typ av ämnen som kallas biogena aminer dit bland annat histamin räknas. Dessa ämnen kan utlösa besvär hos känsliga personer men även svåra symtom som andningsbesvär. De kan även ge migrän.

– Ett typfall är personen som kommer till akuten en fredagskväll med blossande ansikte och lufthunger, säger Ulf Bengtsson. Det visar sig att han ätit pizza med tonfisk som stått några dagar i en burk med öppnat lock, och druckit lite rött vin till. Lagringen har gett höga histaminhalter i tonfisken, och vinet har förstärkt effekten av histaminförgiftningen.

Det händer också att upplevelsen av att inte tåla viss mat beror på det som kallas inlärd födoämnesaversion. Man har kanske ätit den aktuella maten i samband med att man mått illa eller varit med om något annat obehagligt. Då kan psyket mer eller mindre omedvetet koppla ihop maten med obehaget.

Undersökningar visar att ungefär en fjärdedel av alla vuxna anser sig vara överkänsliga mot någon mat eller dryck. Men bara mellan tio och tjugo procent av dessa har en överkänslighet som går att bevisa i tester där de utsätts för livsmedlet.

– Det är en enorm skillnad mellan upplevd och bevisad överkänslighet. Men bristen på bevis behöver inte betyda att man inbillar sig; det kan vara mycket svårt att utreda och diagnostisera överkänslighet mot mat, säger Ulf Bengtsson.

Grunden i all sådan utredning är att först ta bort misstänkta livsmedel ur patientens kost, och sedan under kontrollerade former låta patienten pröva livsmedlen igen. Det brukar kallas elimination respektive provokation. Hudtest och blodprovsanalyser är andra hjälpmedel som kan vara till nytta för att försöka fastställa allergi.

Det är viktigt att få veta vad man tål och inte tål. Annars är risken dels att man råkar ut för besvär, dels att man i onödan undviker mat som kanske är näringsmässigt betydelsefull. Om man själv eller ens barn har en svår matallergi är det värdefullt att få hjälp av en dietist att planera vilken mat man ska äta.

Kan inte botas men mildras

Matallergi kan inte botas. Vid björkpollenallergi kan man göra så kallad hyposensibilisering. Det innebär att patienten får sprutor med ökande doser av björkpollenallergen och immunförsvaret påverkas att "vänja sig" vid björkpollen. Då brukar även, som en bonuseffekt, korsreaktionerna mot mat mildras.

Studier tyder på att man kan dämpa matallergi genom att äta produkter med mjölksyrabakterier, så kallad probiotika. Finska barn som hade eksem blev friskare, tålde mat bättre och fick mindre inflammation i tarmen när de åt sådana produkter. I USA pågår läkemedelsforskning där jordnötsallergiska personer får månatliga sprutor med ett preparat som dämpar aktiviteten i immunförsvaret. Det har visat sig kunna mildra allergin, men metoden är ännu bara på forskningsstadiet.

Även inom livsmedelsindustrin pågår arbete för att påverka matallergierna. Ett exempel är ett projekt tillsammans med forskare i Göteborg och Lund för att få fram mindre allergiframkallande jordgubbar.

- En odlare i Skåne har fått fram en vit jordgubbssort som personer som är allergiska mot röda jordgubbar tål bättre, berättar Ulf Bengtsson. Det är mycket på gång – industrin är väldigt intresserad av att få fram säkrare livsmedel.

Text: Helene Wallskär

Allergikokbok

Femtioårsjubilerande Astma- och allergiförbundet har en hel del information om matallergi på sin hemsida www.astmaoallergiforbundet.se

Där hittar du bland annat "Allergikokboken" med massor av lockande, allergianpassade recept. Det går också att prenumerera på nya recept via hemsidan.

Små mängder kan vara livshotande

En allergiker måste hela tiden vara uppmärksam på vad maten innehåller. Ibland kan små mängder av ett allergiframkallande ämne orsaka livshotande reaktioner, till och med dödsfall.

Att leva med en matallergi kan vara mycket besvärligt. I de flesta fall är allergin ofarlig, men det finns matallergier som kan orsaka så kraftiga reaktioner att livet står på spel.

– Vi vet att vissa livsmedel kan orsaka svårare allergireaktioner än andra, men vi vet inte varför, säger docent Tony Foucard, barnallergolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Med svår allergireaktion menar man en intensiv, allergisk reaktion som kan drabba en mycket allergisk person när han kommer i kontakt med det han inte tål. Vanliga symtom är klåda, hudsvullnader, andningsbesvär, magont, illamående och kräkningar. Om dessutom blodtrycket faller och man får en medvetanderubbning, talar man om anafylaktisk chock.

En anafylaktisk chock kan utlösas av vissa starkt allergiframkallande livsmedel men även av bi- och getingstick. Reaktionen kan komma mycket snabbt och tillståndet är livshotande. Akut behandling måste sättas in snarast, och personen måste komma under läkarvård.

Jordnötter och nötter hör till de livsmedel som kan ge så svåra reaktioner. Men även mjölk, ägg och skaldjur kan orsaka allvarliga reaktioner. Allergi mot jordnötter, nötter och skaldjur brukar dyka upp i skolåren och finnas kvar även när man blir vuxen.

Vid de svåraste matallergierna kan det räcka med mycket små mängder av livsmedlet för att framkalla en reaktion. Det kan till och med räcka att andas in partiklar från livsmedlet. Personer med jordnötsallergi kan reagera om de kommer in i ett rum där en skål med jordnötter står framme.

Flera dödsfall i Sverige

Jordnötter och soja innehåller närbesläktade proteiner. Under några år i mitten av 1990-talet inträffade flera livshotande allergireaktioner mot soja hos jordnötsallergiska personer i Sverige. Åtgärder för att minska sojatillsatserna i livsmedel har lett till att de allvarliga sojareaktionerna gått ned.

Svår matallergi är ovanlig och de som har en sådan allergi undviker noga det de inte tål. Men sedan början av 1990-talet har ändå nästan 200 allvarliga livsmedelsreaktioner rapporterats i Sverige, och omkring 20 personer har avlidit, de flesta barn och ungdomar. Nästan alla dödsfall har orsakats av jordnötter eller nötter.

Psykiskt påfrestande

Sedan 1980-talet har allergi mot jordnötter blivit allt vanligare i Sverige och övriga Norden, England och USA. Varför det är så vet inte forskarna.

– Det tycks inte bero enbart på ökad konsumtion. I Italien äter man lika mycket jordnötter per person och år som i vårt land, men där är jordnötsallergi inte alls lika vanlig, säger Tony Foucard.

Olika hypoteser har framförts. En är att orsakerna kan vara ärftliga. En annan är att kosten i vissa länder kanske innehåller faktorer som skyddar mot jordnötsallergi.

De jordnötter som vi i västvärlden äter som snacks är rostade. Rostade jordnötter är mer allergiframkallande än icke rostade. Det kan vara förklaringen till att jordnötsallergi är ovanlig i Kina, trots att jordnötter är en vanlig ingrediens i kinesisk mat.

Att leva med en livshotande matallergi eller att ha ett barn med en sådan allergi kan vara mycket påfrestande psykiskt. Man lär sig att ständigt vara uppmärksam på innehållet i maten.

– Det är det viktigaste – att aldrig äta något utan att läsa på innehållsförteckningen, säger Tony Foucard.

Fel i innehållsmärkningen

På förpackade livsmedel måste det stå om de innehåller mjölk, ägg, skaldjur, jordnötter, nötter eller soja. Ändå inträffar allvarliga reaktioner, eftersom matallergiska personer får i sig det allergiframkallande livsmedlet oavsiktligt. Det kan bland annat bero på fel i innehållsmärkning, på brister i produktionen och på att man ätit sådana produkter som inte är innehållsdeklarerade. Lösgodis och konditorivaror ligger bakom många av de svåra reaktionerna.

Förutom att vara noga med vad man äter finns andra säkerhetsåtgärder. Den som är svårt matallergisk ska ha en adrenalinpenna med sig för att snabbt kunna ge sig själv en injektion om ett missöde inträffar. Dessutom ska man ha med sig lättlösligt kortison, Betapred, och antihistamin som också ska tas vid ett sådant tillfälle.

Text: Helene Wallskär

Gör så här för att förebygga matallergi hos barn

Amma barnet under de första levnadsmånaderna. Det ger ett visst, men inte fullständigt, skydd mot komjölksallergi. Följ barnavårdscentralens rekommendationer att steg för steg vänja barnet vid vanlig mat.

För barn i familjer där minst två familjemedlemmar har en mer omfattande allergi är allergirisken större. Om ett spädbarn i en riskfamilj behöver tillägg före fyra månaders ålder bör man välja så kallad komjölkshydrolysat (specialbehandlad mjölk). Detta kan i viss mån förebygga eksem och komjölksallergi.

Källa: Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi

Se produkter för Matöverkänslighet