Tidningen Apoteket nr 4/2004

Motion en viktig del i behandlingen vid diabetes

Nu skriver doktorn ut motion på recept. En daglig promenad, en halvtimme i skidspåret på vintern eller en cykeltur på sommaren – det är "friskfaktorer" som kan göra att du slipper medicin.

Nu börjar allt fler inse att motion och fysisk aktivitet kan användas som "medicin" och förebyggande behandling mot allvarliga sjukdomar som diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom.

Här är en av de fallbeskrivningar som bevisar att man kan "motionera bort" sin sjukdom:

Till Karolinska universitetssjukhuset kom för några år sedan en 55-årig man för att delta som frisk kontrollperson i ett forskningsprojekt om diabetes. När läkarna undersökte honom upptäcktes – till mannens stora förvåning – att hans blodsocker låg alldeles för högt. Han hade alltså diabetes utan att veta om det. Mannen var en "soffliggare" och ganska överviktig.

Läkarna talade om för honom att han stod inför ett livsviktigt val: antingen kunde han försöka bromsa utvecklingen av sin diabetes genom att börja motionera regelbundet och se över sina matvanor. Eller också kunde han strunta i att motionera och leva resten av sitt liv med sin diabetes och med de komplikationer som kan följa med sjukdomen (se Diabetes - när kroppens insulinsystem fungerar dåligt).

Efter tre månader kom mannen tillbaka. Han hade lytt läkarnas råd och börjat promenera några kilometer varje dag, och han hade gått ner några kilo genom att äta mindre fett och mer grönsaker.
När läkarna undersökte honom denna gång hade hans blodsockervärden blivit helt normala! Hans insulinkänslighet hade tredubblats. Med insulinkänslighet menas kroppens förmåga att tillgodogöra sig insulin.

Det är inte alla diabetesdrabbade som får en så här positiv utveckling av sin sjukdom. Men idag får alla med nyupptäckt diabetes råd om träning och motion av sin doktor, eftersom man vet att det är en viktig del av behandlingen. Dessutom är det en behandlingsform som ger ökad livskvalitet – förutom att man normaliserar sina värden blir man ofta glad och pigg av att röra sig ute i friska luften.

Vilka positiva effekter ger motion och träning för den som har diabetes?

Claes-Göran Östenson är professor och överläkare vid kliniken för endokrinologi och diabetologi vid Karolinska universitetssjukhuset:

– Man kan inte generellt säga att fysisk aktivitet skyddar mot eller kan behandla diabetes, eftersom det är skillnad på diabetes typ 1 och typ 2 i det fallet. Man kan inte ersätta insulin helt med motion! Den som har diabetes typ 1 måste ta sina sprutor, men den som har typ 2 kan ofta ersätta mycket av sin behandling med kost och motion, åtminstone i tidiga stadier av sjukdomen.

Förebygger och försenar

Fysisk aktivitet kan förebygga och försena insjuknandet i diabetes typ 2. Inget talar däremot för att fysisk aktivitet kan förebygga diabetes typ 1.

Fysisk aktivitet har inte heller samma centrala roll i behandlingen av diabetes typ 1 som för diabetes typ 2. Har man diabetes typ 1 är det inte säkert att fysisk aktivitet leder till att man undviker höga blodsockervärden.

– Trots detta är det mycket viktigt att den som har diabetes typ 1 håller sig fysiskt aktiv, säger Claes-Göran Östenson. Diabetes ger en betydligt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, och det är klart visat att regelbunden fysisk träning förebygger hjärt-kärlsjukdom vid diabetes typ 1. Träning påverkar flera av riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom och ger exempelvis en förbättrad sammansättning av blodfetterna och ett sänkt blodtryck.

Finns det speciella risker vid motion och träning för den som har diabetes typ 1?

– Det finns en risk att den fysiska aktiviteten leder till alltför lågt blodsocker. Det är därför viktigt att man planerar sin träning med sin läkare.

När det gäller typ 2-diabetes har alltså fysisk aktivitet en direkt effekt på själva diabetessjukdomen. Hur ser den effekten ut?

Claes-Göran Östenson:

– Man har konstaterat två grundläggande effekter: fysisk aktivitet ökar musklernas känslighet för insulin. Det är bra för alla, inte bara för den som har diabetes! Den effekten får man relativt snabbt, om man motionerar regelbundet, tre gånger i veckan eller oftare. Om man inte motionerar på tre-fyra dygn avtar den goda effekten.

Den andra effekten av motion är att musklerna tar upp mer glukos eller socker från blodet utan att insulin är inblandat.

Många med diabetes har högt blodtryck – kan man påverka blodtrycket med fysisk aktivitet?

– Det är omdiskuterat! Om man har ett högt blodtryck kan man få ner det litet; om det är normalt eller måttligt höjt ser man ingen större skillnad.

Vad man vet säkert är att fysisk träning och motion är bra för skelettet. De som har diabetes har en ökad risk för benskörhet, vid typ 1 kan man se en minskning av benmassan redan vid tidig ålder. Man vet inte riktigt vad det beror på, troligen är vissa tillväxtfaktorer rubbade.

Har man diabetes typ 2, är litet yngre och inte har några följdsjukdomar är alla former av motion och träning bra. För dem som är litet äldre och kanske överviktiga rekommenderar Claes-Göran Östenson promenader, cykling, simning, vattengymnastik, stavgång.

– Försök vara aktiv i vardagen! Tio minuters promenad i långsamt takt duger bra om man är mycket överviktig – men upprepa då promenaden ett par-tre gånger om dagen.

Finns det några risker med fysisk aktivitet om man har diabetes typ 2?

Knappast om man bara ska "vardagsmotionera". I vissa fall, speciellt om man är äldre eller har haft sjukdomen länge, är det lämpligt att höra med sin läkare först.

Sensationella resultat

Marie Degerblad, biträdande överläkare vid kliniken för endokrinologi och diabetologi vid Karolinska universitetssjukhuset, berättar om två undersökningar som gett sensationellt goda resultat:

– Vi har i studier tränat sammanlagt ett sextiotal patienter med typ 2-diabetes i grupp enligt Friskis & Svettis koncept: kondition, styrka, smidighet, balans. Gruppen tränade tre månader tre gånger i veckan under ledning av sjukgymnaster.

Enligt preliminära resultat har träningsgruppen fått upp emot 70 procents förbättring av det som kallas insulinkänslighet. De förbättrade också sin kroppssammansättning. Vikten var ganska konstant, men de tappade fett i buken.

– Man har tidigare inte trott att man kan träna bort bukfett utan att samtidigt banta, säger Marie Degerblad, men vi hade noggrann kontroll på det. Vi gjorde bland annat datortomografi genom buken, och kunde på så sätt se att de minskat bukfettet efter tre månaders träning.

Ett annat viktigt resultat av träningen var att de ökade sitt "goda" kolesterol, HDL.

– Vi vill visa att träningen för att ge positiva resultat inte kräver en massa resurser och pengar, man kan förebygga och behandla diabetessjukdom med vanliga anpassade gympapass hos till exempel Korpen eller Friskis & Svettis.

Kommer det att bli rutin att skriva ut träning på recept för personer med typ 2-diabetes?

– Ja, på Karolinska universitetssjukhuset har vi startat en "kom-igång-träning" för dem som går på diabetesdagvård. Vi tror att det krävs minst två träningspass per vecka. Det är ett måste att det skapas träningsmöjligheter på många ställen i kommunerna och i olika organisationer dit man kan vända sig med sitt recept på träning.

– De som varit med och tränat i studien anser sig må väldigt bra, och de var alldeles förtvivlade när studien var slut. Hälften av gruppen fortsätter i höst att träna tillsammans i grupp på eget initiativ.

Text: Susanna Hauffman

Diabetes – när kroppens insulinsystem fungerar dåligt

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar, där insulinsystemet fungerar dåligt eller har slutat fungera.

Glukos är ett viktigt bränsle som kroppens celler behöver för att olika organ ska fungera. Kolhydrater som vi får med maten bryts ner till glukos i mag-tarmkanalen och tas upp genom tarmen till blodbanan. Det fungerar som energi för kroppen. Överflödet lagras in i cellerna med hjälp av hormonet insulin för att användas mellan måltiderna.

För att cellerna ska kunna tillgodogöra sig glukos behövs insulin. Insulin är ett hormon som bildas av vissa celler i bukspottkörteln, de så kallade Langerhanska cellöarna. En av insulinets viktigaste uppgifter är att öppna cellerna, så att de kan ta emot glukos från blodet.

Två former

Diabetes eller sockersjuka förekommer i två olika former, typ 1 och typ 2. Typ 1 är den minst vanliga formen, den finns hos ungefär tio procent av alla med diabetes.

Typ 1 kallades tidigare "ungdomsdiabetes". De flesta får sjukdomen i ganska tidiga år, vanligast mellan 5 och 15 års ålder, men man kan också drabbas senare i livet. Denna typ av diabetes innebär att man inte har någon egen produktion av hormonet insulin. Man får därför en för hög nivå av blodsocker och måste behandlas med insulinsprutor för att sänka blodsockret resten av livet.

Orsaken till typ 1-diabetes är inte känd. Det finns viss ärftlig faktor. Man vet att det blir något fel i kroppens immunförsvar, att en så kallad autoimmun process som innebär att de celler som ska försvara oss mot främmande celler istället börjar angripa kroppens egna celler som producerar insulin. Varför det händer vet man inte säkert, möjligen kan det bero på virus. Det kan också vara något som händer i fosterlivet, och att sjukdomen sedan ligger latent. Sedan tillkommer andra riskfaktorer som kan utlösa sjukdomen. Man har diskuterat om sådana utlösande faktorer kan vara en vanlig infektion, stress, en onormalt snabb tillväxt i tonåren eller till och med stark kyla (som kan leda till ökat insulinbehov). Detta skulle kunna innebära för stora påfrestningar på det redan skadade immunförsvaret.

Otillräckligt med insulin

Typ 2 brukar ibland kallas "åldersdiabetes". Idag drabbar sjukdomen människor i allt lägre åldrar. Vid denna typ av diabetes har man kvar sin egen insulinproduktion, men den är inte tillräcklig. Typ 2-diabetikerns celler, framför allt muskel- och fettceller, är sämre på att svara på det insulin som finns i blodet. Det kallas för att cellerna är insulinresistenta, det vill säga kroppens känslighet för insulin är nedsatt.
När det gäller typ 2-diabetes känner man till flera riskfaktorer. Ärftlighet spelar en stor roll. Andra riskfaktorer för att sjukdomen ska bryta ut är:

  • Övervikt
  • Ett stillasittande liv
  • Fel sorts mat, för mycket energi (kalorier), fett och för litet fibrer.
  • Rökning
  • Stress, via ökning av olika stresshormoner.

Behandlingen av diabetes typ 2 består av åtgärder som minskar insulinresistensen och förbättrar bildningen av insulin: ökad fysisk aktivitet och en fiberrik mat som innehåller högst 30 procent fett (främst enkel- och fleromättat) och 50-60 procent sammansatta kolhydrater. Om inte detta är tillräckligt för att få kontroll över sjukdomen, finns en rad olika läkemedel att ta till inklusive insulin.

Komplikationer

Vid typ 2-diabetes finns, liksom vid diabetes typ 1, risk för följdsjukdomar. De höga koncentrationerna av socker i cirkulationen åstadkommer skador på olika vävnader i kroppen, framför allt på ögon, njurar, nerver och blodkärl. Skadorna kan göra att synen försämras. Njurfunktionen kan slås ut så att man behöver dialys eller transplantation. Hjärt-kärlsjukdom är också en komplikation, risken för hjärtinfarkt och stroke är ökad tre till fyra gånger vid diabetes typ 2. Påverkan på nerver kan ge störningar i tarmfunktionen, problem med urinblåsan och impotens (minskad erektionsförmåga) hos män.

Källa: Tidningen Apoteket