Tidningen Apoteket nr 1/2004

Märken och ID-kort

Många av oss har sett en medmänniska bli akut sjuk och kanske medvetslös. Vi vill hjälpa till, men hur gör man? Ibland kan den sjuka bära en medicinsk symbol, en medaljong, brosch, bricka eller ett ID-kort, som visar vilken sjukdom han eller hon lider av.

För att underlätta informationen till allmänheten och till personal inom räddningstjänst och sjukvård har flera patientföreningar och handikapporganisationer tagit fram symbolmärken och ID-kort.

Dessa kan rädda liv. Den insjuknade kan ha med sig akutmedicin som ska ges så fort som möjligt. På ID-kortet eller brickan kan också finnas telefonnummer till det sjukhus där den drabbade behandlas. Här presenterar vi några sjukdomar som har sådana märken eller ID-kort. Märkena beställs från respektive patientorganisation.

Afasi

Afasi är en språkstörning som beror på en hjärnskada, ofta ett slaganfall. Det kan vara svårt för personen att tala, skriva och räkna och/eller att förstå tal och skrift. Många personer med afasi har ett ID-kort som ger besked om sjukdomen.

Gör så här om du behöver hjälpa en person med afasi: Lyssna utan att avbryta. Tala lugnt och tydligt, säg enkla ord och korta meningar, använd gärna gester, visa vad du talar om. Du kan använda papper och penna som stöd.

Patientorganisation: Afasiförbundet i Sverige, Kampementsgatan 14, 115 38 Stockholm. Telefon: 08-545 66 360. Fax: 08-545 66 379. www.afasi.se.

Astma och allergi

Tidigare har Astma- och Allergiförbundet tillhandahållit en symbolbricka och ett ID-kort för astmatiker, men den finns inte längre, berättar Carina Hååg, informationsansvarig vid förbundet.

- Astma och allergi är ett komplicerat område. Vi har fört långa diskussioner; ska vi ha en symbol för astma och en annan för anafylaktisk chock (överkänslighetsreaktion)? Kanske blir det så att våra medlemmar kan få någon form av informationskort som är kopplat till patientbrickan? På så sätt kan man få mer exakt information om just den individens besvär och överkänslighet. Men i dag måste astmasjuka och allergiker själva täcka behovet av information till allmänhet och räddningspersonal, säger Carina Hååg.

- Det bästa är att be sin läkare att skriva ett kort som man har i sin plånbok, där det står vilka läkemedel och livsmedel man är allergisk emot.

Så hjälper man till

Så här kan man hjälpa en person som får ett svårt astmaanfall

  • Hjälp personen att få fram sin medicin ur väskan eller fickan.
  • Se till att han/hon kan sitta ner med stöd för armarna.
  • Avlägsna allt som doftar starkt, lossa åtsittande kläder och försök skapa lugn och ro.
  • Om astmaanfallet fortsätter, ring ambulans - ett svårt astmaanfall och en svår anafylaktisk reaktion kan vara livshotande och det kan vara fråga om minuter.
  • Lämna aldrig någon som får ett astmaanfall ensam förrän du är säker på att han/hon klarar sig på egen hand.

Vid ett svårt astmaanfall svullnar luftvägarna snabbt och personen kan få svårt att andas. En anafylaktisk chock innebär en mycket snabbt insättande överkänslighet som kan drabba allergiker. Det är vanligt vid födoämnesallergi, till exempel mot nötter. Reaktionen kan ha olika svårighetsgrader, från klåda till blodtrycksfall och svår astma med andnöd. Personen måste då snabbt få behandling med blodtryckshöjande medel, adrenalin och kortison.

Patientorganisation: Astma- och Allergiförbundet, Box 49303, 100 29 Stockholm. Telefon: 08-506 282 00. www.astmaoallergiforbundet.se

Blodpropp

Vissa personer får, efter till exempel en blodpropp, äta läkemedel för att förhindra att blodet levrar sig och bildar en ny propp. Ett sådant läkemedel är Waran. Dessa personer bär ofta en bricka runt halsen som talar om att de behandlas med detta läkemedel. Om du träffar på en skadad eller medvetslös person som har en Waranbricka - gör så här: Tala om för tillkallad läkare eller ambulanspersonal att personen har en sådan bricka och om personen blöder.

Blödarsjuka

Blödarsjuka innebär att blodet inte kan koagulera - levra sig - normalt. En person med svår blödarsjuka kan få svåra yttre eller inre blödningar även vid små skador. Många med svår blödarsjuka har ett kort, där telefonnummer till sjukhus specialiserade på dessa sjukdomar finns angivna. Om du finner en skadad eller medvetslös person med detta riskkort, se till att han/hon genast förs till sjukhus och informera ambulanspersonal om kortet.

Patientorganisation: Förbundet Blödarsjuka i Sverige, Box 1386, 172 27 Sundbyberg. Telefon: 546 40 510. www.fbis.se info@fbis.se

Diabetes

Personer med diabetes kan bli omtöcknade eller medvetslösa. Som regel bär de med sig ett ID-kort.
Du kan hjälpa till så här: Om personen kan svälja, försök få i honom/henne något sött att äta eller dricka, till exempel socker, choklad eller söt dryck. Stanna tills han/hon är helt återställd och kan klara sig själv. Om personen är medvetslös, se till att han/hon kommer till sjukhus, och visa ID-kortet för ambulanspersonalen.

Patientorganisation: Svenska Diabetesförbundet, Box 1107, 172 22 Sundbyberg. Telefon: 08-564 821 00. Fax: 08-564 821 39. www.diabetes.se info@diabetes.se

Epilepsi

Den symbol som kanske är mest känd för allmänheten är den som visar att en person lider av epilepsi. Symbolen bärs i form av en brosch eller i en halskedja. Den kan också finnas på en så kallad anfallskalender, som den som lider av sjukdomen bär i väskan, plånboken eller fickan. Märket symboliserar medvetandets utslocknande och kommer ursprungligen från Storbritannien. Då fanns det en ljussläckare över lågan, men när vi i Sverige lånade symbolen togs ljussläckaren bort och kvar fanns det brinnande ljuset.

Bär alla personer med epilepsi denna symbol?

- Troligen en majoritet, säger Peter Dahlqvist, som är ombudsman vid Svenska Epilepsiförbundet. Många med epilepsi har sin sjukdom under kontroll, de har inte så många eller svåra anfall, kanske inga alls. Men de som har anfall och som oroar sig för dem bär oftast symbolen med sig. De som riskerar anfall på gatan har oftast också en anfallskalender i väskan.

Förbättra kunskaperna

Hur är det med allmänhetens kunskaper om epilepsi och om symbolen?

- Epilepsi är ganska vanligt och de flesta brukar ha sett ett epileptiskt anfall någon gång i livet, säger Peter Dahlqvist.

Men många förstår nog inte riktigt vad det är de ser. Man kan tro att det är någon som blivit berusad och ramlat omkull. Vi strävar efter att kunskaperna hos allmänheten ska förbättras. Det är viktigt att informera och att vi syns och hörs. Epilepsi kan innebära stora psykosociala konsekvenser, man kan få dåligt självförtroende och det finns risk för att man isolerar sig. Hur kan man hjälpa en människa som fått ett epileptiskt anfall? Finns det en risk att man gör fel och kan förvärra situationen?

Många tror att man ska stoppa något i munnen, en penna eller liknande, för att personen inte ska bita av sig tungan. Det är alldeles fel. Då finns det stor risk för skador på tänderna och för försvårad andning. Framför allt ska man se till att personen inte skadat sig och blöder. Men det är viktigt att veta att anfallet i de allra flesta fall upphör efter några minuter. En okunnig kan tro att anfallet fortsätter i all oändlighet och att personen måste få medicin som får stopp på det.

Lägg gärna något mjukt under huvudet på personen, knäpp upp knappar, lossa slips och annat som sitter åt om halsen. När kramperna släppt kan man eventuellt vända personen i framstupa sidoläge.
Efter den första fasen med skakningar och ryckningar kommer den drabbade in i en avslappningsfas med djup andning, kanske rossling. Sedan sker oftast en återhämtning, och om anfallet inte varit svårt kan den drabbade klara sig själv, kanske ta en taxi eller bli hämtad av anhöriga.

När bör man tillkalla ambulans?

I många fall är det inte nödvändigt, åtminstone inte av medicinska skäl. Som huvudregel kan man säga att man bör ringa efter ambulans om inte anfallet stoppar efter omkring fem minuter. Eller om personen inte verkar kunna klara sig själv när själva anfallet avklingat, och man märker att det inte fungerar med en taxi. Är man osäker är det bättre att kalla på ambulans än att inte göra något alls.

Stanna kvar

Under de första minuterna kan man alltså ta det lugnt och se vad som händer. Och när anfallet klingat av och den drabbade återfått medvetandet ska man se till att någon stannar kvar, pratar lugnande och ser till att personen klarar sig själv och kan resa sig utan besvär.

- Tala gärna om för nyfikna som samlats att de kan gå därifrån, säger Peter Dahlqvist. Det är jobbigt för den som fått ett anfall att vakna upp och se en massa människor som står och tittar på en. Situationen är svår nog ändå. Om personen är svag och darrig kan man hjälpa till att skaffa en taxi, fråga om det finns någon anhörig hemma och hjälpa till att ringa.

Fakta om epilepsi

Det finns ungefär 60 000 personer med epilepsi i Sverige. Anfallen kan komma olika hos olika människor, alltifrån ett eller ett par anfall under hela livet till flera anfall varje dag.
Epilepsi orsakas av övergående störningar i hjärnans nervceller. Anfallets förlopp beror på var i hjärnan urladdningen uppstår. Anfallen börjar oftast mycket plötsligt och varar från sekunder till flera minuter. Oftast slutar anfallen spontant. Medvetandet är mer eller mindre påverkat under anfallet.

Det finns olika typer av anfall

Stora anfall (toniskt-kloniska anfall, grand mal). Personen blir plötsligt medvetslös, faller omkull och får kramper och muskelryckningar. Anfallet varar i regel tre till fem minuter. Andningen är till en början försvårad, vilket gör att ansiktsfärgen kan bli blåaktig. Det tar någon timme upp till ett dygn innan personen är helt återställd efter ett stort anfall, ofta efter sömn. Vid ett stort anfall kan man skada sig när man faller handlöst till marken.

Astatiska-myoklona anfall innebär plötslig förlust av förmågan att stå. Man faller handlöst till marken, ibland med skador som följd. Anfallstypen är vanligast hos personer med flerhandikapp.

Frånvaroattacker (absenser, petit mal) är vanligast hos barn och innebär några sekunders frånvaro och avbrott av alla aktiviteter. Man faller dock inte omkull. Attackerna kan komma flera gånger dagligen.

Patientorganisation: Svenska Epilepsiförbundet, Box 1386, 172 27 Sundbyberg. Telefon: 08-669 41 06. www.epilepsi.se info@epilepsi.se

Hjärtfel-hjärtsjuka

En hjärtsjuk person kan bli omtöcknad, yr eller medvetslös. Den som lider av svårt hjärtfel bär ofta en orange medaljong runt halsen med ordet Hjärtsjuk. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund tillhandahåller dessa identitetsbrickor, som finns i silver eller plast. På baksidan graveras namn, personnummer och telefon till behandlande sjukhus.

Så här kan man hjälpa en person med en sådan symbol

  • Hjälp personen att inta halvsittande ställning.
  • Lossa kläderna kring halsen.
  • Ring det nummer som står på medaljongens baksida.
  • Finns inget nummer, tillkalla ambulans.
  • Vänta på ambulansen och meddela personalen att personen har en medaljong för hjärtsjuka.

En hjärtsjuk person kan lida av kranskärlssjukdom (angina pectoris, förträngda blodkärl), medfött hjärtfel, tidigare hjärtinfarkt, sjukdom i hjärtklaffarna, hjärtmuskelsjukdom, förstorat hjärta, arytmi (hjärtat slår för fort eller för långsamt).

Hjärtfel-defibrillator

Personer som får en defibrillator inopererad har tidigare drabbats av hjärtstillestånd. Defibrillatorn kan användas mot olika rytmrubbningar (arytmier) i hjärtat och fungerar även som en pacemaker. Dessa personer bär ofta en ID-bricka runt halsen med texten Inopererad defibrillator och ett hjärta med en genomkorsad blixt på framsidan. På brickans baksida graveras bärarens efternamn och initial, personnummer och larmnumret 112.

Om du träffar på en omtöcknad person som bär en sådan bricka kan du hjälpa till så här

  • Hjälp personen att inta halvsittande ställning.
  • Lossa kläderna runt halsen.
  • Tillkalla ambulans.
  • Vänta på ambulansen och meddela personalen att personen bär en ID-bricka för hjärtsjuka med defibrillator.

En inopererad defibrillator ger en elektrisk stöt som får hjärtat att börja slå normalt igen efter en arytmiattack. Med en sådan kan en person överleva en arytmiattack som i annat fall skulle leda till döden.

Hjärtfel-pacemaker

Vissa personer med hjärtfel har fått en batteridriven hjärtstimulator, pacemaker, inopererad. Trots att dagens pacemakers är mycket driftsäkra kan fel uppstå, och då kan personen bli omtöcknad eller i svåra fall medvetslös.

Personer med pacemaker har ofta en mörkt röd medaljong runt halsen med texten Inopererad pacemaker lider av hjärtfel på framsidan. På baksidan finns personnummer och telefonnummer till behandlande sjukhus. Ofta har personen också ett ID-kort med texten Pacemaker. Jag har en inopererad hjärtstimulator.

Om du träffar på en omtöcknad person med denna symbol, kan du hjälpa till så här

  • Hjälp personen att inta halvsittande ställning.
  • Lossa kläderna runt halsen.
  • Har han/hon en medaljong, ring det nummer som står på baksidan.
  • Finns inget telefonnummer, tillkalla ambulans.
  • Vänta på ambulansen och meddela personalen att personen har medaljong och/eller ID-kort för hjärtsjuka med pacemaker.

En pacemaker är en liten batteridriven apparat som sänder elektriska impulser till hjärtat för att stimulera det att dra sig samman regelbundet.

Patientorganisation för samtliga symboler och ID-kort för hjärtsjuka: Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, Box 9090, 102 72 Stockholm. Telefon: 08-55 606 200. www.hjart-lung.se info@hjart-lung.se

Kol

Sedan ett år finns en symbol för kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Symbolen har formen av ett löv och brickan bärs i en kedja runt halsen. På brickans baksida graveras bärarens namn, personnummer och larmnumret 112. Kicki Fjellström, projektledare för lungsjukdomar på Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, berättar att brickan har kommit till efter önskemål från medlemmar i förbundet.

I vilka sammanhang kan en sådan bricka vara behövlig? - Det är inte så vanligt att kolpatienter faller ihop på gatan och blir medvetslösa men det kan hända. Det är ofta fråga om gamla och sköra människor, ibland med andra sjukdomar.

När det är fråga om allvarlig kol är den sjuka ofta starkt överkänslig för olika dofter, till exempel parfymer och tobaksrök. Om en kolsjuk person faller ihop och blir medvetslös är det viktigt att personalen som tar hand om personen vet att det är allvarligt och att det kan behövas snabb andningshjälp.

Fakta kol

Kol kroniskt obstruktiv lungsjukdom med kraftigt nedsatt lungfunktion ökar snabbt i vårt samhälle och i världen. År 2020 beräknas kol vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Den som drabbas av kol får en kraftigt försämrad livskvalitet. Den tilltagande försämringen av lungfunktionen och andnöden minskar förmågan och viljan att röra sig, konditionen försämras, musklerna försvagas.

Patientorganisation: Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, Box 9090, 102 72 Stockholm. Telefon: 08-55 606 200. www.hjart-lung.se info@hjart-lung.se

Neurologiska sjukdomar

Organiska nervsjukdomar, till exempel multipel skleros (MS), Parkinsons sjukdom, myasthenia gravis kan ibland ge yrsel, balansrubbningar och svårigheter att gå. En del neurologiskt sjuka och handikappade bär ett ID-kort på sig. Träffar du på en person som har svårt att klara sig själv på grund av yrsel eller balansrubbningar, fråga om han/hon vill ha hjälp att ringa läkare.

Patientorganisation: Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, Box 49084, 100 28 Stockholm. www.nhr.se nhr@nhr.se

Porfyri

Porfyri orsakas av en ämnesomsättningsrubbning och kan ibland ge förlamningssymtom.
Personer med porfyri har ofta ett varningskort. Om du träffar på en skadad eller medvetslös person med varningskort för porfyri, ring ambulans och tala om att den sjuka har ett sådant kort.

Patientorganisation: Riksföreningen mot Porfyrisjukdomar (RMP), Huddinge universitetssjukhus C2 71, 141 86 Stockholm, Telefon: 08-711 56 09. home.swipnet.se/rmp porfyri@swipnet.se