Tidningen Apoteket Nr 3/2005

Cecilia Brander lever ett aktivt liv. Hon badar från klipporna, kör bil, går på teater och konserter. Men i julas bröt hon lårbenshalsen, något som förändrat hennes tillvaro för lång tid.

Innehåll:

  1. De flesta fallolyckor sker hemma
  2. Extra handtag
  3. Började med broddar
  4. Vid gott mod
  5. Tio råd till en säkrare tillvaro
    1. Ta bort onödiga mattor eller använd halkskydd
    2. Använd sladdlös telefon
    3. Använd antihalkmattor i badkaret eller duschen
    4. Använd ordentliga inneskor med bakkappa eller slejf om hälen
    5. Skaffa en ordentlig stege med handtag längst upp
    6. Sitt ner när du klär på dig
    7. Gå försiktigt upp ur sängen
    8. Gör en läkemedelsöversyn
    9. Promenera 20 till 30 minuter om dagen
    10. Använd broddar vid halt väglag
  6. Fallolyckor ett stort halsoproblem
  7. Produkter för gå, stå & säker ute

De flesta fallolyckor sker hemma

Cecilia Brander är 80 år och en av de 26 000 svenskar som årligen skadar sig så allvarligt på grund av fallolyckor att de behöver vårdas på sjukhus. Hon är ganska typisk på så vis att hon är kvinna och att hon lider av benskörhet.

- Jag har verkligen tänkt på säkerheten i mitt hem, eftersom jag brutit mig fyra gånger tidigare, men den här gången trillade jag bara rakt ner. Jag hade inte ens bråttom, säger hon.

För den som har ett skört skelett kan det räcka med ett till synes "enkelt" fall för att det ska leda till ett benbrott. Det gäller helt enkelt att inte ramla och då är det viktigt att identifiera vilka risker man har i sitt hem. För det är i hemmet de flesta fallolyckor sker, inte ute på gatorna som man skulle kunna tro.

Cecilia Brander bor i Uddevalla, som räknas som en "trygg och säker kommun", ett koncept inom WHO, som innebär att kommunen åtar sig att bedriva ett långsiktigt program för att förebygga olycksfall och skador. En av dem som arbetar med äldresäkerhet i Uddevalla är distriktssköterskan Annika Andersson. Hon tar upp riskfaktorer i och utanför hemmet, men också vikten av att leva ett aktivt liv och att äta rätt när man är äldre.

- Både mat och dryck är viktigt! Många äldre lever ensamma och jag förstår om det är tråkigt att äta ensam, men det är oerhört viktigt att äta sina tre ordentliga mål om dagen och mellanmål, gärna med frukt, däremellan. Sedan är det viktigt att dricka.

Hon nämner också att vissa läkemedel kan ha yrsel som biverkan. När man går till läkare är det viktigt att ha med sig sina mediciner så att läkaren får en överblick över hela läkemedelsintaget, även receptfria.

- Och låna aldrig medicin av grannen, säger Annika Andersson.

Extra handtag

Cecilia Brander har sedan hon råkade falla och bryta lårbenshalsen sett över sitt hem tillsammans med en arbetsterapeut. De har gjort en så kallad ADL-bedömning, det vill säga bedömt "aktiviteten i det dagliga livet". Detta har för Cecilias del resulterat i att kommunen hjälpt henne att få dit extra handtag utanför entrén, i trapporna inomhus och på altanen. Nu efter operationen har hon också fått en griptång att ta upp saker från golvet med, eftersom hon inte får lov att böja sig så långt ner. Badkaret har åkt ut och ersatts av dusch med en rejäl antihalkmatta på golvet, toalettsitsen har höjts och hon har fått låna särskilda sittdynor så att hon kommer högre upp när hon sitter.

Första gången Cecilia råkade ut för en fraktur var hon 62 år.

- Då trillade jag på en isfläck utanför dörren och bröt vänster handled. Det var två ben i handleden som var av och rehabiliteringen blev lång.

Började med broddar

Därefter började Cecilia använda broddar på skorna vid halt väglag. En enkel säkerhetsåtgärd, men lätt att glömma om man inte tidigare råkat illa ut.

- Efter den betan lovade jag mina barn att ta det lugnare, men de var skeptiska. De vet hur snabb och impulsiv jag är, men jag kan ju inte gå omkring och tänka på att ta det lugnt hela tiden heller. Det skulle bli så ansträngande att jag inte fick någon livskvalitet.

Sex år senare var det dags för nästa fraktur. Cecilia bröt fotleden på en gångväg i skogen.

- Jag hade bråttom hem till ett tv-program och snubblade i en grop i marken. Den gången var det rena slarvet, så jag måste gå med på att i alla fall skynda mig mindre och bli försiktigare, säger Cecilia.

Hela tiden har hon nära till skratt och det märks att hon inte riktigt själv vågar tro på att hon kommer att följa rådet att ta det lugnare. För fallen har blivit fler. För två år sedan var Cecilia väldigt stolt över sig själv, för hon hade kört bil själv hela vägen till Stockholm, en sträcka på närmare 50 mil. Hon skulle passa sitt barnbarn som då var fem år.

- Jag skulle gå och hämta honom hos en kamrat. De satt i badkaret och det var en stor pöl med vatten på golvet. När jag gick in och skulle hjälpa honom upp trillade jag på det hala golvet, berättar Cecilia.

- Det var så förargligt. Jag skulle ju dit och hjälpa till, inte bli till besvär. Nu fick jag bli skjutsad till sjukhuset i stället.

Just den här situationen är ganska typisk på så vis att det inte räcker att skydda sig i sitt eget hem. Hemma i Cecilias badrum låg en antihalkmatta i badkaret och en rejäl matta på golvet, men det hjälpte föga när olyckan var framme i ett annat hem.

Cecilias fjärde benbrott inträffade förra sommaren. Det var i början av juni och hon skulle ta sommarens första bad från klipporna i Fjällbacka. Där snubblade hon och bröt foten. Hennes dotter, som är undersköterska, var med och hjälpte henne till sjukhuset.

- Då sa hon till mig att "nästa gång, mamma, då blir det lårbenshalsen".

Det dröjde inte mer än ett drygt halvår, så besannades dotterns farhågor. När vi träffar Cecilia har det gått elva veckor sedan hon föll i sitt eget hem. Tack vare att Cecilia är så pigg för övrigt har hennes rehabilitering gått bra. Hon behövde aldrig gipsas, men hennes höftled har ersatts med en titankula som förankrats i lårbenet. Det tar tre månader innan den fäster ordentligt och till dess får hon vara försiktig med det mesta. Hon kan inte böja sig så långt ner utan måste ha en griptång för att plocka upp saker på golvet. Hon kan inte köra bil och måste sitta högt, därav stolsdynorna och den extra toalettsitsen. Något som ofta hindrar henne när hon ska iväg någonstans.

- Jag måste veta vad det finns för toaletter, för skulle jag sätta mig på en vanlig, låg toalett kan det gå upp igen.

Vid gott mod

De första veckorna efter operationen hade Cecilia hemhjälp. Morgon och kväll fick hon hjälp med att klä på sig och bädda sängen. Men hon tyckte det blev jobbigt att vänta på att de skulle komma, så hon började försöka klä sig och snart klarade hon sig själv.

- Det är klart att ens livskvalitet påverkas av en sådan här händelse. Jag har inte kunnat åka till kyrkan på söndagarna eller till stan eller kunnat gå på kurser. När musiksällskapet jag är med i åkte till Göteborgsoperan var det inte att tänka på för min del.

Men Cecilia tar det ändå med gott mod. Hon vet att det handlar om tre månaders läkning och sedan ytterligare tre månaders försiktighet.

- Jag har fått mycket tid att läsa och lyssna på musik. Och tid för eftertanke, det är inte så dumt det heller! Jag inser att jag faktiskt är 80 år och då är det kanske inte nödvändigt att vara i gång varje dag. Jag har varit så frisk i hela mitt liv att jag har mycket att vara tacksam för. Snart kan jag ju köra bil igen.

Tio råd för en säkrare tillvaro

Trots att vi blir både äldre och friskare ökar antalet höftledsfrakturer. Något som kostar både pengar och livskvalitet. Men det finns mycket vi kan göra för att minska riskerna.

Annika Andersson är distriktssköterska i Uddevalla och arbetar aktivt med äldresäkerhet. Till Apotekets läsare delar hon med sig av sina bästa råd och tips för en säkrare tillvaro.

Ta bort onödiga mattor eller använd halkskydd under de mattor du vill ha kvar

Tvätta halkskydden i maskin någon gång i månaden, så att dammet försvinner.

- Den vanligaste orsaken till att man ramlar i hemmet är att man snubblar eller faller på en plan yta. Oftast handlar det om en matta som är i vägen. Den lilla mattan vid sängen är extra lurig, eftersom många fall inträffar på natten. Små mattor är en större säkerhetsrisk än stora.

- Om man vill ha mattor är det viktigt att de ligger säkert. Halkskydden ska vara lika stora som mattorna. Man ska absolut inte klippa ut remsor och lägga i kanterna, för mattan kan lika väl glida undan om man snubblar på mitten. Likaså blir halkskydden dammiga efter ett tag och fäster inte lika lätt. De kan tvättas i maskintvätt 40 grader.

Använd sladdlös telefon

- De flesta av oss får bråttom att svara när telefonen ringer. Har man då telefonen med sig är risken mindre att snubbla på sladdar. Ta med dig telefonen till sängen eller när du tittar på tv. Drar man med sig den vanliga telefonen är det lätt att glömma sladden om det ringer på dörren eller om man ska upp och sätta på kaffet.

Använd antihalkmattor i badkaret eller duschen

Ha en matta eller handduk att sätta fötterna på efter badet/duschen.

- När det är blött, blir det halt i både dusch och badkar. Använd antihalkmattor och ha gärna ett handtag monterat på väggen så är det lättare att ta sig i och ur. Tänk på att blöta fötter är hala. Jag har hört många som har ramlat efter duschen när de stigit ut på golvet.

Använd ordentliga inneskor med bakkappa eller slejf om hälen

- Man snubblar inte lika lätt i ett par stadiga skor. Vanliga tofflor som man bara sticker in foten i är inte särskilt säkra.

Skaffa en ordentlig stege med handtag längst upp

- När man ska upp i höga skåp eller när man ska byta gardiner är det lätt att bli yr. Det bästa är att be någon om hjälp, men för den som vill göra det själv är en rejäl stege viktig. Små pallar är riktigt farliga. Det är så lätt att stiga vid sidan och då ramlar man ordentligt.

Sitt ner när du klär på dig

- Det är lätt att tappa balansen när man tar på sig strumpor eller långbyxor. Då är benen dessutom helt låsta och man faller handlöst i golvet.

Gå försiktigt upp ur sängen

- Rusa inte upp ur sängen utan sitt en stund innan du reser dig. Det är lätt att bli yr annars.

Gör en läkemedelsöversyn

Vissa läkemedel kan ge yrsel som biverkan. Om medicinen ändras kan yrseln minska. Man kan ta upp frågan med sin doktor.

Att följa ordinationen är också viktigt.

- Använd doseringshjälpmedel om du doserar själv eller tala med läkaren om ApoDos. Det kan vara lätt att glömma om man tagit medicinen och kanske tar man då en extra dos för att vara på den säkra sidan. Och låna aldrig medicin av grannen!

Promenera 20 till 30 minuter om dagen

- Motion är viktigt. Det är bra både för välbefinnandet och för att minska yrsel. Det behöver inte vara långt eller fort, men gärna varje dag.

Använd broddar vid halt väglag

- Broddar finns att köpa på apoteket. Stavar är också jättebra. De flesta stavar levereras med isdubbar, som man fäller ner när det är halt.

Fallolyckor ett stort hälsoproblem

Personskador på grund av fallolyckor är ett av de största hälsoproblemen bland äldre människor i Sverige. Mer än dubbelt så många omkommer till följd av fallolyckor än av olyckor i trafiken.

Många fallolyckor sker hemma. Därför är det viktigt att se över sin närmiljö och ta bort snubbelrisker: lösa föremål, sladdar, dålig belysning, små mattor utan halkskydd och trösklar. Kanske behöver du kontrollera synen? Tar du sömntabletter eller andra mediciner? Be läkaren se till att du inte får mediciner som gör dig yr.

Vissa typer av sjukdomar manar till extra försiktighet. Hit hör förutom benskörhet (osteoporos) också Parkinsons sjukdom, demens och stroke.

I flera kommuner kan man få ekonomisk hjälp att göra sin vardag säkrare. Det kan handla om subventioner av broddar, brandvarnare eller cykelhjälmar. Säkerhetssamordnaren eller folkhälsosamordnaren i din kommun kan ge mer upplysningar.

Källa: Räddningsverket och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

Mer information finns i Räddningsverkets broschyr "Säkerhet i vardagen". Den kan beställas hos Räddningsverket på fax nummer 054-13 56 05 eller via e-post publikationsservice@srv.se.

SBU har tagit fram ett faktablad om benskörhet och om hur man kan skydda sig, "Till dig som är över 45 år och som just har haft en fraktur". Det finns på SBU:s webbplats, men kan även beställas på telefon 08-412 32 00.

Text: Anna-Lena Bjarneberg

Mer på internet:
Läs mer om höftledsbrott på infomedica.se. Källa: Tidningen Apoteket

Se produkter för Gå, stå & säker ute