Tidningen Apoteket nr 1/2005

Gosa gärna med djuren - men glöm inte att tvätta händerna

Husdjuren är ofta våra bästa vänner. De oss ger sällskap, hjälp och nöje. Men de kan också göra oss sjuka. Ont i magen och infektioner kan härstamma från våra kompisar i hundkorgen och stallet.

Att kela med sin katt eller klappa en kalv över mulen är lycka för många. Flera undersökningar visar att närhet till djur ger oss bättre hälsa. Demenssjuka blir friskare om det finns höns på vårdhemmet. Cancersjuka barn får bättre livskvalitet av att leka med hundvalpar. En mjuk och varm kattpäls dämpar ångest och för en ensam människa kan undulaten ge livet mening. Men det finns en baksida. En del av djurens sjukdomar kan smitta oss.

Virus, bakterier och parasiter håller sig oftast till en art. Vi människor har våra förkylningar, infektioner och maskar. Hunden, papegojan, hästen och skogsharen har sina. Men omkring 150 sjukdomar orsakas av mikroorganismer som kan tänka sig att byta värd, från djur till människa. Den här sortens sjukdomar kallas zoonoser och finns hos både vilda och tama djur. De smittar genom hudkontakt, saliv, blod, urin och avföring. Vi kan också få zoonoser när vi äter mat som härstammar från sjuka djur. En känd och fruktad zoonos är galna kosjukan. Men de flesta är inte lika allvarliga och många går att motverka genom god hygien.

Tvätta händerna

– Djur är inte farliga. Umgås ofta med dem, men tvätta gärna händerna, säger zoonosveterinären Sten-Olof Dimander.

På Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala finns Zoonoscenter där man forskar kring sjukdomar som kan smitta mellan djur och människor. En del av arbetet går ut på att kartlägga zoonoserna och hindra att de drabbar fler än nödvändigt. Sten-Olof Dimander arbetar bland annat med att sprida information. Det är ett svårt jobb, eftersom han inte vill skrämma folk från att umgås med djur.

– Djur är en värdefull och naturlig del av vår kultur. Men jag vill berätta att sjukdomarna finns och hur man gör för att undvika dem, säger han.

De flesta zoonoser kan man ganska enkelt skydda sig mot.

– Att tvätta händerna med tvål och vatten när man klappat en ko, borde vara lika självklart som att man gör det efter ett toalettbesök.

Sofia Boqvist arbetar med zoonoser och folkhälsofrågor på både Smittskyddsinstitutet, SMI, och på SVA. Hon håller med om att det räcker långt med vanlig god hygien och sunt förnuft.

– Man behöver kanske inte ha picknick i en kohage, säger hon.

Sverige fritt från rabies

I Sverige är vi förskonade från de farligaste zoonoserna. Vårt land är ett av få som är helt fritt från rabies. Runt om i världen drabbas cirka 30 000 människor om året av det dödliga viruset.

Det sprids främst av hundar, men också av andra däggdjur. Sten-Olof Dimander är oroad över att en del resenärer verkar omedvetna om hur vanlig sjukdomen är.

– Rabies förekommer till exempel oftare än de flesta tror i de baltiska länderna, och det är en fruktansvärd sjukdom som leder till en hemsk död, säger han.

Att kela med vilda och okända tama djur i andra länder är alltid riskabelt.

– Klappa inte lösspringande hundar eller katter, säger Sofia Boqvist. De kan bära på virus, bakterier och parasiter som orsakar andra sjukdomar än de vi har i Sverige.

Den som blir biten av en svensk hund behöver inte oroa sig för rabies. Men djurbett kan föra med sig besvärliga infektioner. Hundar sniffar gärna på kadaver och andra djurs avföring.

Utekatter äter smågnagare som ofta bär på smittor. Därför kan både hundens och kattens saliv innehålla mycket bakterier. Det kan vara bra att tänka på om man har ett sår på huden och träffar en hund som gärna vill slicka.

Salmonellabakterier

En otrevlig bakterie som kan spridas av reptiler är salmonella som finns i ormars, ödlors och sköldpaddors tarmflora. Oavsett om de är födda i Sverige eller i något annat land.

– Om man tar i en reptil och sedan stoppar fingrarna i munnen utan att ha tvättat dem kan man lätt få i sig salmonellabakterier och bli ordentligt magsjuk. Det gäller också reptiler som man har hemma i det egna terrariet eller akvariet, säger Sten-Olof Dimander.

På lantgården och i djurparken kan det också finnas bakterier som orsakar infektioner i sår eller ont i magen. De smittar oftast genom djurens avföring men även genom deras saliv.

En vanlig uppfattning är att barn får springmask från hundar och katter. Det är fel. Springmask finns bara hos människor och vill inte flytta till någon annan art. Det vill heller inte de maskar som trivs hos våra svenska husdjur. (Se även Springmask äckligt men ofarligt)

Däremot kan våra katters avföring innehålla en annan liten organism som är desto mer ombytlig. Parasiten kallas toxoplasma och ger oftast inga symtom hos den som har ett normalt immunförsvar. Men den kan skada foster, så gravida kvinnor bör undvika att göra rent i kattens låda.

Sedan sommaren 2004 är det lättare än förr att resa med husdjur inom EU. Det innebär en ökad risk för att nya sjukdomar sprids. Ett sätt att undvika det är att inte låta husdjur från olika länder umgås. Den som tar med sig hunden på utlandssemestern kan se till att den inte leker med andra hundar eller nosar på kadaver och avföring. Att importera övergivna gatuhundar från till exempel Spanien och Grekland framställs ibland som en god gärning och ett bra sätt att skaffa hund. Men det vill Sofia Boqvist varna för.

– Trots veterinärkontroller händer det att de här hundarna för med sig nya sjukdomar till Sverige. Det kan drabba både djur och människor här hemma, säger hon.

Människor smittar djur

Men det är inte bara djuren som sprider zoonoser till oss. Vi kan smitta dem. På djurparker inträffar det till exempel att besökare gör apor och elefanter sjuka. Människor är också effektiva zoonosspridare sinsemellan. En sjukdom som först smittat från ett djur kan vandra vidare från person till person över hela världen.

De flesta av oss drabbas någon gång i livet av den årliga influensan. Det är en zoonos som brukar härstamma från svin eller fåglar i Asien.

Den fruktade så kallade fågelinfluensan i Sydostasien har ännu inte börjat spridas mellan människor. Fågelinfluensan är främst ett problem för fåglar, och hittills har bara några få människor, som haft mycket nära kontakt med sjuka djur, smittats. Men om fågelviruset korsas med vanligt influensavirus inne i en smittad människa kan det skapas ett nytt virus som lätt sprids vidare till andra människor.

Text: Malin Avenius

Dessa sjukdomar kan vi få av djur i Sverige

Stelkramp. De allra flesta svenskar är vaccinerade mot stelkramp, därför inträffar bara något eller några få fall om året. Stelkramp är en allvarlig sårinfektion som orsakas av en bakterie och kan uppstå i sår efter bett från husdjur. Infektionen går att behandla, men utan läkarvård är den dödlig.

Papegojsjukan (Ornithos). Som namnet antyder är det här en sjukdom som sprids av papegojor och andra fåglar. Den orsakas av en bakterie och ger människor influensaliknande symtom. Papegojsjukan drabbar ett tiotal människor i Sverige årligen. Oftast gäller det personal i zooaffärer eller andra som haft mycket nära kontakt med fåglar.

Sorkfeber och harpest. Sorkar i norra Sverige smittar årligen några hundra människor med virussjukdomen sorkfeber som förutom feber ger smärta i njurtrakten. I stora delar av landet kan harar sprida harpest. Bakteriesjukdomen ger människor feber, svullna lymfkörtlar och illamående. Därför ska man alltid undvika att ta i döda djur och djurspillning ute i naturen.

Ringorm. Mikroskopiska svampar orsakar den smittsamma hudsjukdomen ringorm. De trivs på såväl marsvin, katter, hundar, hästar, nötkreatur som människor. På vuxna katter och marsvin syns sjukdomen ofta inte, medan andra djur får hårlösa fläckar och hudinflammationer. Människor som umgås med smittade djur och inte tvättar sig noga efteråt får ringformade utslag på huden. Ringorm går att behandla bort, men det kan ta tid.

Toxoplasmos. Katten kan vara värd för den mikroskopiska parasiten toxo-plasma. Den sprids till människor genom kattens avföring. Men vanligast är att man får i sig den via kött från grisar eller får som i sin tur smittats av katt. De flesta människor som drabbas av parasiten märker inte av några symtom. Toxoplasmos kan däremot vara farligt för foster. Gravida kvinnor bör undvika ställen där det finns kattbajs och låta bli att äta rått kött.

Magsjuka. Campylobakter, EHEC, salmonella och yersinia är bakterier som ger allt från vanlig magsjuka till mer besvärliga tarminfektioner. Människor kan smittas vid direktkontakt med djur, men framför allt genom att äta dåligt upphettade livsmedel. Djur bär ofta på bakterierna utan att själva vara sjuka. Risken att drabbas är större utomlands än i Sverige.

Källa: Tidningen Apoteket