Det är omöjligt att ange en exakt gräns när blodtrycket är så högt att det behöver behandlas. Det hänger ihop med om du har några andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, till exempel höga blodfetter, diabetes, rökning eller övervikt. Dessutom varierar ditt blodtryck från olika tillfällen. När du är stressad eller har druckit kaffe är det högre.

För att få ett riktigt värde måste du därför mäta blodtrycket flera gånger. Ett riktvärde är att blodtrycket anses normalt om det är under 140/90 mm Hg. 

Men läkaren kan ordinera blodtryckssänkande läkemedel även vid nivåer som är lägre än 140/90 mm Hg om risken för framtida komplikationer bedöms vara hög. Riskfaktorerna som nämnts ovan och till exempel tidigare stroke är sådant som ökar risken för komplikationer.

VISSTE DU ATTUngefär en fjärdedel av de vuxna svenskarna har ett förhöjt blodtryck.

Viktigt att sänka trycket

Du kan sänka ditt blodtryck och förebygga följdsjukdomar på två sätt – genom hälsosammare levnadsvanor och med medicin. Det bästa är ofta en kombination av båda.

Kanske blir du rekommenderad av din läkare att regelbundet kontrollera blodtrycket hemma. Vi har blodtrycksmätare som du lätt kan använda själv.

Medicin är ett effektivt sätt att sänka blodtrycket. Forskningen visar också att de som får behandling med blodtryckssänkande läkemedel löper mindre risk att drabbas av allvarliga komplikationer av högt blodtryck, såsom hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.

För att medicinen ska fungera måste du ta den på rätt sätt. Var därför noga med att följa den ordination du fått och sluta inte på egen hand. Att behandla högt blodtryck trots att du inte har några symtom kan vara livsviktigt.

Försök att ta din medicin ungefär samma tid varje dag

Fördela doserna över dygnet om du ska ta den flera gånger. Vi har doseringshjälpmedel som gör det lättare att hålla reda på medicinen

Ofta flera läkemedel

Det finns en mängd mediciner mot högt blodtryck. Men de passar olika bra för olika människor. Därför kan det hända att du tillsammans med läkaren måste prova dig fram för att hitta en som fungerar för dig. Den bästa lösningen är ofta en kombination av flera läkemedel. Här kan du läsa om olika sorters mediciner på recept som används mot högt blodtryck. För att läsa om en specifik medicin, använd sökfunktionen.

ACE-hämmare

ACE-hämmare fungerar genom att förhindra bildningen av det kärlsammandragande ämnet angiotensin II. Kärlen vidgas och blodtrycket sjunker. Yrsel och huvudvärk kan förekomma i början av behandlingen. En del får också hosta när de tar ACE-hämmare. Om den är besvärlig ska du prata med din läkare.

Exempel på ACE-hämmare är Captopril, Enalapril, Lisinopril, Ramipril, Renitec, Triatec och Zestril.

Kalciumflödeshämmare

Den här medicingruppen stoppar flödet av kalcium in till blodkärlens muskelceller. Det gör att kärlen inte dras samman så mycket. När kärlen vidgas sjunker blodtrycket. Vissa av dem minskar också hjärtfrekvensen och kraften i hjärtslagen. Eventuella biverkningar skiljer sig mellan olika mediciner men huvudvärk, yrsel och ansiktsrodnad kan förekomma de första dagarna. Du kan också få svullna anklar. Exempel på kalciumflödeshämmare är Adalat, Amlodipin, Cardizem, Felodipin, Isoptin, Norvasc, Plendil och Verapamil.

Diuretika – vätskedrivande

Diuretika driver ut vatten och salter ur kroppen. På så vis minskar blodvolymen och blodtrycket sjunker. Samtidigt vidgas blodkärlen.

Exempel på mediciner i gruppen diuretika är Esidrex, Salures, Furix Retard och Lasix Retard.

Diuretika kan öka utsöndringen av kalium och andra salter när du kissar. För att du inte ska få brist på kalium kan du därför bli ordinerad kaliumsparande medel som Amilorid och Spironolakton. Ibland kombineras diuretika och kaliumsparande medel i en och samma medicin, till exempel Amiloferm, Moduretic, Normorix och Sparkal.

De vanligaste besvären är yrsel, huvudvärk och täta toalettbesök, framför allt i början av behandlingen.

Angiotensin II receptorblockerare

Denna läkemedelsgrupp sänker blodtrycket genom att blockera ett av kroppens kraftigaste kärlsammandragande ämnen, angiotensin II. Kärlen vidgas och blodtrycket sjunker. Yrsel kan förekomma i början av behandlingen.

I gruppen angiotensin II receptorblockerare ingår till exempel Aprovel, Atacand, Cozaar, Diovan och Losartan.

Betareceptorblockerare

Den här gruppen mediciner minskar stresshormonernas inverkan på hjärtat. Det får arbeta lite lugnare och blodtrycket sjunker. En del får kalla händer och fötter när de tar betareceptorblockerare. Eftersom medicinen sänker hjärtfrekvensen kan det också hända att du blir trött när du anstränger dig. Även magbesvär kan förekomma.

Medicinerna Atenolol, Bisoprolol, Carvedilol, Emconcor, Inderal, Kredex, Metoprolol, Seloken ZOC och Tenormin är exempel på betablockerare.

Prata med din läkare om du får besvär av medicinen

De flesta upplever inga biverkningar med dagens blodtrycksmediciner, men prata med din läkare om du får besvär. Ta också upp sådant som du kanske inte direkt kopplar till din medicin, som sömnsvårigheter, hosta och impotens. Berätta om du samtidigt tar några andra läkemedel, till exempel värkmedicin eller naturläkemedel. De kan nämligen påverka din blodtrycksmedicin.

Bli inte förvånad om en person som inte har högt blodtryck får samma medicin som du. De läkemedel som hjälper mot högt blodtryck används också vid exempelvis migrän, kärlkramp och hjärtsvikt.

Så fungerar blodtrycket

Blodet pumpas runt i din kropp för att ge syre och näring till alla organ. För att nå ända ut i de minsta kärlen krävs ett visst tryck. Trycket bestäms av hjärtats sammandragningar, dina njurar och de små blodkärlen. Ju snabbare hjärtat slår och ju större mängd blod det pumpar runt, desto högre blir ditt blodtryck. Det påverkas också av hur mycket motstånd blodet möter. Ju mer kärlen dras ihop, desto högre blodtryck.

Njurarna påverkar

Även njurarna påverkar blodtrycket. Där regleras hur mycket vätska som kommer ut ur kroppen i form av urin. Blodtrycket blir högre om mängden vätska som stannar kvar i kroppen ökar. Dessutom frisätts i njurarna ett kraftigt kärlsammandragande ämne, angiotensin II, till exempel när kroppen utsätts för stress. När kärlen dras ihop ökar blodtrycket.

Blodtrycket visar två lägen

Blodtrycket anges med två tal, till exempel 130/70 mm Hg (man säger då 130 över 70). Hg är den kemiska beteckningen för kvicksilver som brukar användas för att mäta tryck. Den första och högsta siffran anger trycket i blodkärlen när ditt hjärta pumpar. Det kallas systoliskt blodtryck. Den andra och lägsta siffran anger trycket mellan slagen när hjärtat vilar. Det kallas diastoliskt blodtryck.

Man vet faktiskt inte varför många får högt blodtryck med åldern. Det går sällan att peka på en tydlig orsak, även om ärftlighet har en viss betydelse. Det verkar också som att övervikt, stress och för lite motion spelar en roll.

Ungefär fem procent av dem med högt blodtryck har fått det som en följd av andra sjukdomar, till exempel hormonrubbningar eller njurskador. Det kan också orsakas av vissa läkemedel som kortison.

Skadar blodkärlen

Trots att du känner dig frisk kan högt blodtryck vara farligt på sikt. Det skadar blodkärlen och sliter på hjärtat. Med tiden blir också hjärnans blodkärl allt svagare. Därmed ökar risken för stroke, som beror på blodpropp eller blödning i hjärnan.

Den åderförfettning av hjärtats kranskärl som kommer med åldern påskyndas av ett för högt blodtryck. Åderförfettning kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt. Andra följdsjukdomar till högt blodtryck är hjärtsvikt och njurskador.

Blodtryckskontroll viktigt vid diabetes

Är du diabetiker är det extra viktigt att hålla blodtrycket under kontroll. Som diabetiker bör du helst ha ett blodtryck under 140/85 mm Hg för att minska risken för njurskador.

Läkemedelsbehandling mot högt blodtryck minskar risken för njurkomplikationer som är vanligt hos diabetiker. Njurskador kan i längden leda till ett behov av dialysvård och njurtransplantation.

I första hand brukar diabetiker använda blodtryckssänkande läkemedel som påverkar det kraftigt kärlsammandragande ämnet angiotensin II, som frisätts i njurarna.

Läs mer om diabetes