Blodfetter har flera funktioner

Vi har framför allt två sorters fett i blodet – kolesterol och triglycerider.Triglyceriderna används som energi i kroppen, och kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner. Blir blodfetterna för höga kan det börja lagras fett inne i blodkärlen.

Fettet transporteras runt i blodet i form av små blodfettkulor av olika storlek. En sort heter LDL och det transporterar kolesterol till blodkärlen. På så vis påskyndas åderförfettningen. Därför kallas LDL ”det onda kolesterolet”. Lyckligtvis finns också ”det goda kolesterolet” HDL. Det transporterar i stället bort kolesterol från blodkärlen till levern, där det bryts ner.

Basen för all behandling av höga blodfetter är rätt kost och motion.

För dem som har låga förhöjda värden av kolesterol och som inte behöver läkemedelbehandlas finns kosttillskottet Betavivo. Det innehåller betaglukaner som bidrar till att bibehålla normala kolesterolnivåer i blodet.
Läs mer om kolesterol

Ändra dina vanor

Det bästa du kan göra för att sänka blodfetthalten är att ändra dina vanor. Framför allt genom att äta mera grönsaker och frukt och mindre av det ”farliga” fettet. Försök också gå ner några kilo om du väger för mycket. Det brukar räcka för att hamna på en lagom nivå. Att regelbundet motionera påverkar också blodfetterna. Genom nya vanor hejdar du en fortsatt åderförfettning. Rökning är en särskilt viktig riskfaktor för sjukdomar i hjärta och kärl och därför rekommenderas alltid rökstopp.

Läs mer om hälsa & levnadsvanor

Läs mer om kolesterol

Fler motionsprodukter

Vissa behöver mediciner

Ibland kan det behövas medicin för att sänka blodfetthalten. Det här är några av situationerna som gör att du kan få blodfettsänkande medicin utskriven på recept:

  •     Om du har många riskfaktorer.
  •     Om du trots att du ändrat dina vanor fortfarande har höga värden efter ca 3-6 månader.
  •     Efter en hjärtinfarkt, stroke eller om man har kärlkramp.
  •     Om du har diabetes.
  •     Om du har ärftligt förhöjda blodfetter – så kallad familjär hyperlipidemi.

Men du måste fortfarande komplettera med goda vanor. Framför allt är det viktigt att du äter lagom med fett av rätt sort.

Blodfettsänkande - flera som verkar på olika sätt

Om du har fått blodfettsänkande medicin på recept är det viktigt att ta den även om du känner dig frisk. Höga blodfetter kan få mycket allvarliga följder. Prata med din läkare om du får biverkningar. Framför allt magbesvär kan förekomma i början av behandlingen.

Det finns flera sorters blodfettsänkande medicin. Alla sänker fetthalten i blodet, men på olika sätt. Vilken du får beror på vilken typ av blodfettrubbning du har. Ibland behövs en kombination av flera sorter.

Statiner

Blodfettsänkning med så kallade statiner kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom, särskilt hos patienter med diabetes och kranskärlssjukdomar.

Statiner minskar bildningen av kolesterol i levern. Framför allt minskar halten av ”det onda kolesterolet” LDL.

En ovanlig bieffekt är muskelvärk. Om du får oförklarlig muskelsmärta eller muskelsvaghet ska du kontakta din läkare.

Till exempel Crestor, Lescol, Lipitor, Pravastatin, Simvastatin och Zocord ingår i gruppen statiner.

Nikotinsyra

Nikotinsyra minskar bildningen av både kolesterol och triglycerider. Det kan hända att du får hudrodnad så kallad flush, när du tar tabletten. Det brukar gå över efter någon vecka. För att minska besvären brukar man börja med en liten dos och sedan stegvis öka. Illamående och magbesvär förekommer också. I den här gruppen ingår till exempel medicinen Tredaptive.

Fibrater

Fibrater fungerar genom att öka nedbrytningen av triglycerider och sänka kolesterolhalten. Bieffekter som illamående och magont förekommer.

Bezalip, Gemfibrozil, Lipanthyl och Lopid är exempel på läkemedel i gruppen Fibrater.

Resiner

Den här medicingruppen binder gallsyror i tarmen. Levern kompenserar förlusten genom att bilda nya gallsyror. Till det går det åt kolesterol. På så vis minskar kolesterolhalten i blodet, framför allt av LDL, ”det onda kolesterolet”.

I början av behandlingen får många magbesvär i form av förstoppning och en känsla av uppkördhet. För att undvika det kan din läkare ordinera att dosen stegvis ökas under några veckor.

Lestid, Questran och Cholestagel ingår bland andra i gruppen Resiner.

Övriga medel

Ezetrol minskar upptaget av kolesterol i tarmen. Det kan antingen ges ensamt eller i kombination med en statin för att uppnå en effektivare blodfettsänkning. Huvudvärk, magbesvär och diarré tillhör de vanligaste biverkningarna.

Vad händer i kroppen?

Normalt ger höga blodfetter inga symtom. Men trots det kan förhöjda värden få allvarliga följder som kärlkramp eller hjärtinfarkt och även stroke/slaganfall.

Överskottet av fett i blodet kan lagras in i kärlväggarna. Så småningom blir kärlen trånga och stela. Det gör att blodet får svårare att strömma igenom, och risken att en blodpropp ska bildas ökar. Processen, som i vissa fall kan börja redan i ung ålder, kallas för åderförkalkning eller ateroskleros. Men egentligen är åderförfettning ett bättre ord.

Blir kärlen i benen förfettade kan du få syrebrist i musklerna när du går. Eftersom det gör så ont att man måste stanna upp ett tag, brukar detta kallas fönstertittarsjuka.
Visste du atTÅderförfettning är den främsta orsaken till kärlkramp och hjärtinfarkt.

Ingen exakt gräns

Det går inte att sätta en exakt gräns när blodfetthalten är så hög att den måste behandlas. Det beror på hur du lever och vilka andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom du har.

Om du röker, har någon annan hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller högt blodtryck är det särskilt viktigt att hålla blodfetterna nere. Kön och ålder spelar också en roll. Ju yngre du är med höga värden, desto starkare skäl finns det att göra något åt det.

Levnadsvanor påverkar blodfetterna

Det är först i våra dagar som höga blodfetter, eller hyperlipidemi som det också heter, har blivit ett hälsoproblem. Det beror framför allt på att vi lever längre idag och ”hinner” drabbas av de sjukdomar som åderförfettningen leder till. Men det beror också på vårt sätt att leva – mycket fet mat och för lite motion.

Den vanligaste orsaken till att blodfetthalten blir för hög är våra levnadsvanor. Fet mat är den största bidragande faktorn. Men även mycket alkohol och socker kan höja blodfetterna, framför allt triglyceriderna.
Ärftligt hos vissa

I vissa familjer går blodfettsrubbningar i arv. Det kallas familjär hyperlipidemi. Men en förhöjning kan också bero på sjukdomar i sköldkörteln, bukspottkörteln, njurarna eller levern.

Ofta handlar det om en kombination av vanor och arv. En del människor kan äta mängder med fet mat och ändå ha låga blodfetter, medan andra lever väldigt hälsosamt och trots det har höga värden.