placeholder

Kallas även för vuxendiabetes

De flesta som har diabetes har så kallad typ 2-diabetes. Den kallas även för vuxendiabetes eftersom den sällan förekommer hos barn. Övervikt och ärftlighet är de två viktigaste faktorerna bakom typ 2-diabetes. Även rökning och brist på fysisk aktivitet kan bidra. Sjukdomen blir vanligare ju äldre man blir.

Socialstyrelsen har gjort en sammanställning över rekommendationer ur nationella riktlinjer. Broschyren tar upp rekommendationer om levnadsvanor, blodsockersänkande behandling, utbildning och om komplikationer vid diabetes.

Nationella riktlinjer typ 2-diabetes (373 kB)

Sök läkare om 

  • Diabetes typ 2 utvecklas ofta smygande och långsamt.

Var uppmärksam om du

  • Är onormalt törstig
  • Måste kissa ofta
  • Är väldigt trött

En diagnos ställs med hjälp av blodprover. Tillsammans med dina symtom, din ålder och familjehistoria visar resultaten om du har diabetes och ofta vilken typ. Diagnosen diabetes sätts om blodsockervärdet när du har fastat är 7,0 mmol/l eller högre. Minst två förhöjda värden, tagna vid olika tidpunkter, krävs för diagnos.

HbA1c-förändring (länk)

Typ 2-diabetes beror ofta på att bukspottkörteln producerar för lite insulin. Det kan också bero på att känsligheten för insulin är nedsatt i vissa vävnader så att cellerna inte kan använda det insulin som produceras fullt ut. Resultatet blir att blodsockret stiger och svänger kraftigt.

Ändrad kost och motion kan räcka

För att få ner din blodsockernivå behöver du förändra dina mat- och motionsvanor. Ibland räcker det med det, ibland behöver du medicin. Målet är att må bra varje dag och att slippa komplikationer i framtiden. Du styr ditt blodsocker med hjälp av mat, motion och eventuella mediciner.

Tänk på attOm du ändrar dina kost- eller motionsvanor kan du behöva justera läkemedelsdosen. När du motionerar minskar insulinbehovet. Då måste du äta mer eller minska din insulindos för att undvika för låga blodsockervärden.

Komplettera med läkemedel

Du kan behöva tabletter för att stimulera din egen insulinproduktion eller öka känsligheten för insulinet. Har du typ 2-diabetes räcker det ofta med tablettbehandling. Men det kan behövas insulinbehandling med sprutor även vid typ 2-diabetes.

Ett insulinläkemedel kan till exempel användas kortvarigt om blodsockervärdena snabbt behöver sänkas i början av diabetesbehandlingen. Får du inte kontroll över blodsockret på sikt trots tablettbehandling, kan en långvarig insulinbehandling krävas.

Tänk på attVid sjukdom, speciellt om du har feber, en infektion eller kräks, kan du behöva mer insulin än normalt. Även vissa läkemedel kan göra att insulinbehovet ökar eller minskar.

Vid typ 2-diabetes finns en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, synproblem, påverkad njurfunktion och fotproblem. Många år med högt och ojämnt blodsocker påverkar små och stora blodkärl samt nerver negativt.

Minska riskerna genom att

Sluta röka 

Rökning och diabetes är var för sig starka riskfaktorer för åderförkalkning och kombinationen ökar risken mångfalt. Åderförkalkning kan bland annat leda till hjärt-kärlsjukdomar.

Läs mer om att få hjälp att sluta röka

Ta hand om dina fötter

Förhöjda blodsockernivåer ger på sikt skador i nerver och blodkärl. Det kan leda till att du får sämre känsel och blodcirkulation i fötterna. Då kanske du inte märker om till exempel skon skaver. Det gör att sår och andra skador på fötterna är svårare att upptäcka och mer svårläkta. Du kan göra mycket på egen hand för att ta hand om dina fötter. Dessutom bör du minst en gång om året få dina fötter undersökta av en läkare, sköterska eller fotterapeut.

Läs mer om fotvård

Gå ner i vikt

Övervikt och diabetes är två av de viktigaste riskfaktorerna när det gäller hjärt-kärlsjukdomar. Hos en person som har båda faktorerna förstärker de varandra. Att minska till normalvikt sänker risken, bara några kilos viktminskning kan betyda mycket. Kroppen får dessutom lättare att tillgodogöra sig insulin och får på så sätt ett jämnare blodsocker. 

Läs mer om att gå ner i vikt

För metabola syndromet är bukfetma en riskfaktor. Med diagnosen metabola syndromet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Riskfaktorerna kan sammanfattas dåligt sockerläge (nedsatt glukostolerans, insulinresistens och diabetes), bukfetma, förhöjt blodtryck och kombinerad blodfettsrubbning. Var och en av riskfaktorerna bidrar till riskökningen, men övervikt och typ 2-diabetes är de mest betydelsefulla.

Typ 2-diabetes - Toppen av ett isberg

Typ 2-diabetes utvecklas under lång tid och är bara toppen av ett isberg i ett metabolt syndrom.

Bukfetma ökar risken

Risken för typ 2-diabetes anses bli dubbelt så stor för varje ökning av midjemåttet med 15 centimeter. Stress i kombination med en ogynnsam livsstil, till exempel för hög alkoholkonsumtion, dålig mathållning och brist på motion, ligger tillsammans med ärftliga orsaker bakom uppbyggnaden av bukfetma.

Unga kvinnor skyddas mot bukfetma av sitt östrogen. Men långt innan klimakteriet, då östrogenproduktionen upphör, börjar även kvinnor samla på sig bukfetma.

Bukfetma medför att levern bombarderas med fett, vilket i sin tur påverkar blodfetterna. En blodfettsrubbning, en så kallad dyslipidemi, uppstår. Det innebär att halten av det goda kolesterolet, HDL, sjunker och halten av det onda kolesterolet, LDL, stiger. Blodfettsrubbningen ökar risken för åderförkalkning.

Insulinresistens bidrar till bukfetma

När kroppens celler får minskad känslighet för hormonet insulin uppstår insulinresistens. Behovet av insulin ökar och när insulinproduktionen inte längre räcker till för att hålla blodsockret på rimlig nivå, uppstår typ 2-diabetes.

Övervikt och stress bidrar till insulinresistens, som i sin tur är en viktig faktor för uppbyggnaden av bukfetma. Rökning och stillasittande bidrar också till ökad insulinresistens.

Att hålla blodsockret på den normala nivån, är en av de viktigaste saker du kan göra för att förhindra följdsjukdomar till diabetes. Du kan bli expert på hur mat, motion och medicinering fungerar i just din kropp. Det viktigaste verktyget är blodsockermätningar. I början behöver du mäta blodsockernivån ofta. När blodsockret ligger stabilt behöver du så småningom bara kontrollmäta ibland.

Fråga oss på Apoteket

Vilken blodsockernivå du bör sträva efter har du säkert fått veta av din läkare. Diskutera med din läkare och diabetessjuksköterska om det är något du undrar över. Fråga oss på apoteket eller se till att du får tillräcklig information diabetesvården om hur hjälpmedlen ska användas.

Teststickor

Du kan ta blodprov med lansetter för engångsbruk. De flesta lansetterna ska användas tillsammans med en speciell blodprovtagare, som ofta kan ställas in på olika stickdjup. För själva testet finns flera sorters teststickor. En bloddroppe sugs automatiskt in i teststickan eller placeras på stickans testfält. Stickan kopplas till en blodsockermätare och ger dig ett siffervärde på blodsockerhalten.

Det är viktigt att använda och förvara teststickorna på rätt sätt, annars får du felaktiga värden.

För dagbok

Ett bra hjälpmedel medan du utforskar hur kroppen reagerar på olika livsmedel, aktiviteter, läkemedelsdoser och förändringar i vardagen är att föra dagbok.

  1. Anteckna ditt blodsockervärde vid olika tyngdpunkter under dygnet. Du kan göra det i form av en kurva på ett diagram och samtidigt skriva ned vad du ätit och gjort vid olika klockslag.
  2. När du börjar skönja ett mönster kan nästa steg vara att du försöker dig på att gissa ditt blodsockervärde och sedan mäta. Detta är ett bra sätt att utveckla din erfarenhet.

På det här viset behöver du inte famla i blindo och kanske begränsa din tillvaro i onödan. Och du kan lära dig hur du använder fysisk aktivitet och eventuella läkemedel som motvikter för att få balans på blodsockret.

Testa din urin

Ketoner är en benämning på ämnen som det bildas onormalt mycket av i kroppen om du får insulinbrist. Att mäta ketoner i urinen kan i vissa lägen vara viktigt vid insulinbehandlad typ 1-diabetes, bland annat om du får feber och/eller magsjuka eftersom insulinbehovet då ökar.

Det finns olika sorters teststickor för mätning av ketoner i urin. I vissa situationer kan det även vara av värde att mäta glukos (socker) i urinen, men för det mesta räcker det om du mäter det i blodet.

Insulinet tar hand om blodsockret och ser till att kroppen kan använda kolhydrater som energikälla på rätt sätt. Det som inte behövs på en gång lagras i kroppen i andra former. Det är de nedbrytna kolhydraterna i blodet som kallas "blodsocker".

Om kroppen inte tillverkar något eget insulin, som vid typ 1-diabetes, eller om insulinproduktionen och kroppens förmåga att utnyttja insulin är nedsatta, som vid typ 2-diabetes, kan sockret inte tas om hand och lagras på normalt sätt. Blodsockernivån stiger.

Högt blodsocker är skadligt

  • På längre sikt skadar förhöjda blodsockernivåer små och stora blodkärl samt nerver. Risken för åderförkalkning ökar.
  • Blodsockernivån har ett starkt samband med risken för följdsjukdomar som ögonbesvär, njurproblem, hjärt-kärlsjukdom och fotproblem.
  • Vid typ 1-diabetes finns en allvarlig akut komplikation, som brukar kallas syraförgiftning eller ketoacidos, vilken kan leda till diabeteskoma. Det kan utvecklas om kroppen får mindre insulin än den behöver, till exempel om du inte täcker det ökade insulinbehovet vid feber eller magsjuka. Blodsockret stiger då, du blir törstig, måste kissa ofta och får andra typiska diabetessymtom. Du kan börja må illa, kräkas och få ont i magen. Andningen blir snabbare och luktar aceton. Det är viktigt att snabbt söka hjälp! Utan behandling leder tillståndet till uttorkning och medvetanderubbning.
  • Vid typ 2-diabetes förekommer akuta komplikationer där blodsockret blir för högt. Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) drabbar vanligen äldre personer med typ 2-diabetes. Törst och andra diabetessymtom är varningstecken och sjukhusvård krävs. Denna komplikation kan vara förrädisk eftersom symtomen ofta kommer smygande.

Blodsockermätare hjälper dig kontrollera ditt blodsocker.

På morgonen

Fasteblodsockret mäter man på morgonen innan man ätit eller druckit något. Man brukar anse att det idealiska är om man kan få det att sjunka till 4-6 mmol/l.

Under dagen

Ett par timmar efter det att måltiden påbörjats ska blodsockervärdet ligga på högst 8. Detta är generella riktlinjer och du kan ha fått andra direktiv från din läkare/diabetessköterska.

Så märker du om blodsockret blir för högt

  • Stora urinmängder
  • Törst
  • Trötthet
  • Klåda i underlivet
  • Vadkramper
  • Hunger
  • Illamående
  • Närsynthet

Hur mycket besvär du får beror främst på hur länge blodsockret varit för högt.

Så märker du om blodsockret blir för lågt

Insulin kan ge för lågt blodsocker, hypoglykemi. Detta tillstånd brukar kallas för insulinkänning. Orsaken kan t ex vara för lite mat, ökad fysisk aktivitet och/eller för hög insulindos. Typiska tecken är:

  • Svettningar
  • Oro
  • Darrighet
  • Hjärtklappning
  • Irritation
  • Hunger
  • Koncentrationssvårigheter

En insulinkänning kan hävas med hjälp av exempelvis sockerbitar, lättlösligt druvsocker, mjölk, juice eller läsk.